Det var en riktigt bra GAIS-insats mot ett för dagen ganska svagt Mjällby. Framför allt kändes det som att flera saker som hackat under hösten plötsligt fungerade samtidigt. Presspelet satt, GAIS vann boll högt och framför allt så gjorde laget mål! Tre stycken dessutom, vilket inte direkt varit någon självklarhet den senaste tiden. Det första stod Joakim Fagerjord för med ett riktigt klassiskt Jocke-mål. Jag vet inte om någon har berättat för honom att man faktiskt får skjuta hårt, men det verkar å andra sidan inte behövas.
Ännu roligare var kanske att Nikola Vasic äntligen fick göra mål. Som man har väntat där. Och det blev inte bara ett utan två. Samarbetet med Niklasson Petrovic såg dessutom riktigt vasst ut och det finns definitivt någonting där att bygga vidare på. Collander ska också ha beröm. Det som stundtals försvunnit när Frej ersatt Agge på högerbacken är förmågan att driva upp spelet från den kanten. Där gör Collander ett riktigt bra jobb och ger GAIS ytterligare en väg framåt. Max Andersson hade däremot ännu en ganska anonym insats. Han syns helt enkelt för lite och efter ganska många chanser börjar frågan bli befogad: är han verkligen redo för kontinuerligt A-lagsspel? Jag tror inte det.
Fokus derby och nästa säsong
Och det är väl ungefär här Mjällby-matchen slutar vara det mest intressanta. GAIS gjorde en bra match, tog med sig flera positiva besked och kan lägga den åt sidan. För nu börjar en ganska märklig del av säsongen. Som jag tog upp i fredagskrönikan erbjuder tabellen inte direkt någon större dramatik för GAIS del, samtidigt som det fortfarande finns matcher kvar som betyder väldigt mycket.
Framför allt väntar derbyna. ÖIS först och Blåvitt därefter. Det är kanske ungefär den bästa medicinen man kan få mot känslan av att en säsong håller på att rinna ut i sanden.
Men resten av hösten borde också handla om 2027. Inte genom att göra de sista omgångarna till någon sorts glorifierad försäsong, utan genom att börja hitta svar. Är Collander ett verkligt alternativ på högerbacken? GAIS har flera spelare på sexmånaderskontrakt med option på ytterligare säsonger – vilka av dem vill man faktiskt behålla? Vilka spelare ska få större roller nästa år? Och vilka har egentligen något kvar att bevisa för att vara en del av det?
För helt plötsligt finns det ganska mycket att spela om ändå, bara inte nödvändigtvis i tabellen. För vissa handlar de sista matcherna om att spela till sig ett nytt kontrakt, för andra om att visa att man ska ha en större roll nästa år. Någon ska kanske visa att man faktiskt är en högerback, någon annan att man håller för kontinuerligt spel på den här nivån och längst fram har Vasic plötsligt gjort två mål efter en höst där vi väntat och väntat på att det ska lossna.
Det är det jag vill se nu. Vinn derbyna, absolut. Men använd också de sista matcherna till att få svar på så många frågor som möjligt. För när sista omgången är spelad ska GAIS inte behöva börja fundera på vad man har inför 2027. Då borde man redan veta ganska mycket.
