Manchester United blev utspelade och förlorade ligapremiären mot London City Lionesses, ett London City Lionesses som i omgången efter åkte på stryk mot nedre halvan-tippade West Ham. Manchester United blev sedan utspelade och åkte på storstryk mot Chelsea, ett Chelsea som i första omgången kryssade mot mittentippade Aston Villa.
Manchester United har efter två omgångar skjutit två skott på mål. Mot London City Lionesses hade man 40 procents bollinnehav, mot Chelsea sjönk siffran till 37 procent.
Eva Olid har valt en etablerad startelva, en startelva med spelare som spelat hela föregående säsong tillsammans (med undantaget Monica Jusu Bah). Trots detta ser det ut som att ingenting sitter ihop. Enkla misstag görs i försvarsspelet, det pekas och gestikuleras frågande och frustrerat över ytor att täcka. Det utlovade aggressiva presspelet har lyst med sin frånvaro, istället är det United som gång efter annat fastnat i klorna på motståndarnas press. Vid insparkar ställs laget upp för att spela kort, men bollen skickas långt mot en tröstlöst ensam löpande och kämpande Elisabeth Terland. När de korta passningarna väl sätts saknas uppspelsalternativ, passningar slås bort och man naglas fast på egen planhalva.
Redan förra säsongen var Manchester Uniteds trupp underdimensionerad rent numerärt, än mer så har den blivit efter denna sommar.
Några färre matcher kommer spelas denna säsong, men likväl är United minus två i kategorin etablerade spelare. I princip är man minus tre nu när vi även vet att Fridolina Rolfö är gravid och missar hela säsongen, kanske att Celin Bizet om någon månad kan återkomma i spel efter sin graviditet och fylla svenskans plats.
Den tappade numerären är tänkt att fyllas upp av yngre spelare, spelare från U21-laget – en väg många supportrar länge efterfrågat. En beundransvärd väg att gå, om det inte vore för att den underliggande anledningen – åtminstone utifrån den överhängande känslan – helt enkelt är att spara pengar på damlaget. För att lyckas med denna strategi – särskilt i en omvärld där många konkurrenter pumpar in betydande summor – krävs att mer än en eller två av dessa unga spelare visar sig kunna bli bärande spelpjäser i ett titelutmanande lag. Inte allt för troligt, va.
Så, det finns inga tvivel mot att en redan tunn trupp blivit tunnare – ett problem, utan tvekan. Däremot kan vi se att en tilltänkt startelva egentligen bara tappat en spelare, Melvine Malard. Hennes plats ska nu Monica Jusu Bah fylla, något hon kanske kan göra på sikt men här och nu är det en nedgradering sett till erfarenhet och ligakännedom och faktiska prestationer.
En spelare ut och en spelare in i en startelva ska i vilket fall som helst inte innebära att ingen plötsligt vet vad som ska göras. Relationer borde finnas, det är liksom inte så att man gått från en formation till en på pappret monumentalt annorlunda. Likväl har säsongsinledningen mest sett förvirrad, tafatt och frågande ut.
Två aspekter; United har ställts mot betydligt kraftigare satsande motstånd, och Eva Olid är ny tränare som fått en minimal försäsong för att implementera sina tankar och spelvägar. Spanjorskan har inte heller varit nöjd över det vi fått se, inte upplevt att spelarna vågat genomföra det de förväntas göra – det har helt enkelt inte sett ut som hennes Manchester United .
Danielle van de Donk klackar in 2-0 för London City Lionesses.
Knäckfrågan är hur Eva Olids Manchester United ska se ut. Givetvis har hon en klar blid över hur hon vill utveckla och omstöpa, vi har dock inte fått se detta än.
Tack vare att hon är ny på sin post har tid per automatik köpts, och säsongen avgörs inte på två matcher. Likväl behöver Olid få sitt lag att hitta rätt ganska snart, annars går tåget till allt som kan anses som godtagbara ligapositioner.
När man renoverar krävs allt som oftast också ett initialt rivningsarbete. Eva Olid har lyfts fram främst genom sin förmåga att utveckla spelare, både etablerade och unga. Hennes sätt att skapa flexibilitet och infoga trygghet i spelare att justera positioner och angreppssätt under och mellan matcher.
Hittills har de unga spelarnas närvaro på plan saknats, och de etablerade har varit förvirrade. Vi får väl se det som att laget just nu befinner sig i byggdammet efter rivningen och att sikten i uppbyggandet fortfarande att suddig. Dammet behöver ändå lägga sig snabbt.
Manchester United har en dragningskraft tack vare sitt namn, men när lag som Arsenal, Chelsea och Manchester City redan legat längre fram håller United på att även bli omsprungna av Tottenham och London City Lionesses. Där bakom flåsar Everton och Brighton och några andra lag.
En start är en start, det är inget slut. Att bygga saker kräver tid. Om vi målar Ruben Amorim på väggen har vi i klubben en färsk erfarenhet av när implementering av ett visst spelsätt aldrig sätter sig. Än är det långa vägar för att dessa väggar ska målas, men för både intern och extern trovärdighet krävs resultat i närtid.
Vi ska inte älta Marc Skinners prestationer och hur de bör värderas, det har vi gjort om och om . Men något annat än att konstatera att han resultatmässigt, som minst, presterade i paritet med investeringarna i laget köper jag inte. Likväl var det han som fick majoriteten av kritiken när bättre resultat uteblev. När klubbledningen nu valt annan väg, när Eva Olid är ny och inte heller fått toppförutsättningar, och resultaten inte kommer kan kritiken komma att riktas mot de styrande positionerna.
Till viss del innebär detta mandat och blida ögon, ett tacksamt jobb för Eva Olid. Vågen kan likväl snabbt tippa åt andra hållet – hon står där i skottgluggen och ska försvara ett underinvesterat bygge. Och, oaktat minskad bredd, oaktat justeringar i spelsätt och kort om tid har säsongens två första matcher inte gett hopp om särskilt mycket. Andrea Medina har varit livlig och spelat med känslorna utanpå och Simi Awujo har blixtrat till i sina inhopp – utöver det är det på nästan alla plan för dåliga och oklara prestationer.
Ytterst ansvarig är Eva Olid, men det är inte så att spelarna enbart kan gömma sig bakom ett nytt spelsätt som förklaring till den svaga inledningen. Passningar på några meter eller att plocka upp en markering är hygienfaktorer, och spelarnas ansvar.
En start är bara en start och en ombyggnation tar tid. Men när de bärande byggstenarna är de samma som tidigare, hur man än vrider och vänder på det, ska det se bättre och mer stabilt ut.
Eva Olid-båten tar inte in vatten än, det skulle vara på tok för prematurt, men hon har ett stort jobb framför sig för att säkerställa att skutan inte börjar läcka. Även om verktygen och materialet är begränsat finns tillräckligt med kvalitet för att säkerställa en säsong där inga båtar kapsejsar. Utvärderingar ska göras, än ska dock inget ristas i sten – om en månad kan prognosen vara en annan. Eva Olid sätts på prov direkt.
Till sist…
… säsongen inleddes på bortaplan mot storsatsande London City Lionesses, det blev en rejäl ögonöppnare för Manchester United. Mer eller mindre överkörda i första halvlek, och trots en sen Simi Awujo-reducering blev det förlust med 2-1 . Därefter var det hemmapremiär och ungefär samma scenario – Chelsea körde över United och var dessutom effektiva när man prickade in fem bollar bakom Phallon Tullis-Joyce .
… mellan säsongens två första matcher fick vi besked på varför Fridolina Rolfö missat försäsongen och inte heller var med i första matchtruppen. Svenskan är gravid, i mars kommer en ny liten United-bebis. Stort grattis till Fridolina och hennes familj.
… en som gått igenom det Fridolina nu har framför sig är Celin Bizet Dønnum. Norskan fick barn för några månader sedan. Nu är hon tillbaka på Carrington och inleder sin träning för att åter ta plats på plan. Det får ta den tid det tar, men Celin är saknad och efterlängtad.
… när inte mycket annat stämmer får man ta de vinster och rekord som finns. Tydligen var Simi Awujos reducering mot London City Lionesses det senaste (sett till matchminut) mål som gjorts av ett bortalag i WSL:s historia – målet kom i matchminut 100. Vad vi nu ska göra med den informationen…
… Jess Park, som var förra säsongens bästa offensiva spelare, har inte alls hittat rätt under säsongsinledningen. Hon får inte boll i positioner på offensiv planhalva, snarare hamnar hon felvänd i gapet på motståndare på egen planhalva. Hon är den som kan låsa upp, och United måste hitta nyckeln för att göra så.
… nästa bok att läsa i min bokcirkel är Sagan om den stora datamaskinen – en vision av Olof Johannesson av Hannes Alfvén. På den personliga läslistan finns även Hundarnas sång av Sören ”Sulo” Karlsson.
… när någon enstaka dag återstod av transferfönstret verkade det mer eller mindre klart att Rebeca Bernal skulle hinna bli klar för United. Så blev också fallet. Den 29-åriga mexikanska landslagskaptenen debuterade med ett inhopp mot Chelsea och visade prov på en proaktivitet som kommer behövas. Hon kan användas både som mittback och central mittfältare, två positioner där det är tunt i United-truppen. Hon är också den första mexikanska spelaren i WSL:s historia, en riktig milstolpe.
… Calle Clangs skada oroar. Joel Kellmans två mål ger hopp. Dennis Everbergs grinighet uppskattas. Nate Clurmans avståndskontroll bygger förtroende. Trubbighet och power play kan bli ett problem. Tinus Luc-Koblar presterar lite väl bra i Toronto. Leon Bristedts missade matcher är olyckliga. SHL inleds 19 september, och det är underbart.
… på tal om nyförvärv, några spelare var redan värvade innan Eva Olid blev klar som ny tränare. Hon har berättat att klubben är i planeringsfas för vad som kommer ske i januari, och är också tydlig med att hon kommer behöva förstärkningar: profilen på spelare jag behöver är annorlunda jämfört med profilen som den förra tränaren behövde . Säkert en helt korrekt bedömning, men också en fingervisning om vad United kan förvänta sig utan förstärkningar. Frågan blir helt enkelt hur hon hanterar avvägning av spelsätt som kräver vissa spelartyper med den befintliga trupp som finns idag, nya spelare är en sak men det handlar också om att använda och förädla det som finns – att spela spelare på ett sätt som gör att de får ut den kvalitet som finns.
… lördagen 19 september väntar Arsenal borta i ligan. Därefter inleds ligacupen, och det blir varannan match i ligan och varannan i cupen. Först är det Sheffield United i cupen, sedan West Ham i ligan innan Durham står för motståndet i cupen. Så vänder det tillbaka till ligan och möte mot Liverpool – därefter får vi säsongens första landslagsuppehåll. Arsenal borta är riktigt tuff, därefter bör det börja landa in lite poäng.
Månadens spelare: Andrea Medina
Månadens mål: Simi Awujos 1-2 mot London City Lionesses . En betydelselös reducering, men också enda United-målet efter två första matcherna. Ett fint avslut, och Simi Awujo har sett bra ut under de inhopp hon gjort. Jag vågade inte hoppas på att detta skulle bli hennes genombrottssäsong, men om hon kan hålla sig skadefri ligger Ella Toones startplats absolut inom räckhåll.
Två matcher spelade, noll poäng. Hur oroade behöver vi vara för Manchester United denna säsong? Dela med er i kommentarsfältet!
