Aston Villa kom till matchen med den sedan länge eländiga statistiken mot Manchester United i ryggen, men också med vetskapen att de röda djävlarna är mer hornlösa än på mycket länge. Vilken av premisserna skulle gälla? Båda två skulle man kunna konstatera, efter en berg-och-dalbane-match av Falcons Flight-mått.
Inledningsvis var spöket sannerligen inlåst i garderoben. Redan efter en minut rullade Villa upp ett vilset United-försvar och Alysson bredsidade in 1-0 förbi Senne Lammens. Än värre skulle det bli för den belgiske målvakten blott ett par minuter senare. Alysson med skott igen, en alltför enkel retur rakt ut från Lammens och då var Nicolas Jackson där och skyfflade in sitt sjätte Premier League-mål för säsongen.
Därefter svävade den röda vålnaden ut ur garderoben. Villa föll samman och tillät United att ta över allt. 2-1 på straff av Bruno Fernandes och 2-2 av Youri Tielemans (förstås…) innan paus. Det kunde ha varit mer i baken, redan där.
Osäkert läge inför andra halvlek. Hur skulle de båda lagen hantera den dramatiska omsvängningen? Villa valde att låsa in den ondskefulla gasten i omklädningsrummet och startade andra precis som första. Full fart framåt! Alysson tråcklade sig in i straffområdet och fick straff, en elvametare som Villa faktiskt lyckades få i mål den här gången. John McGinn tog revansch för sin senaste miss och hängde upp bollen i klykan. Blott fem minuter senare var det dags för 4-2. United-försvararen Leni Yoro tyckte av någon outgrundlig anledning att det bästa valet var att förlänga en Villa-frispark mot eget mål. Lammens räddade upp i ribban, men Jackson kunde förlänga till Leon Goretzka som dunkade in 4-2 och sin första fullträff i Villa-tröjan.
Därefter dog matchen så sakteliga - trodde nog de flesta, även spelarna på planen verkade det som. Möjligen var United-inhopparen Patrick Dorgu av en annan uppfattning. När vi hade kommit in på stopptid hittade han lite utrymme på vänsterkanten och hittade in till näste inbytare, Joshua Zirkzee, som fick anledning att fukta sin långa måltorka. 4-3 och match igen!
Naturligtvis skulle det bli en nagelbitare. Fortsatt fullt tryck från United och Villa kunde tillfälligt pusta ut när Taylor Harwood-Bellis lurade Zirkzee på en kvittering. Dock förlängde han bollen ut till hörna och den visade sig ödesdiger för Villa. United skickade upp Lammens, som hade en enda uppgift, ta bort Zion Suzuki! Vilket han gjorde på ett framgångsrikt sätt, med god hjälp av Mattheus Cunha. Villa-målvakten kom inte alls ut som han skulle och med Villa-försvararnas huvuden fulla av onda andar så kunde Patrick Dorgu tämligen ostört skicka in 4-4 med en dansk skalle. Svagt av Suzuki? Ja, det kan tyckas, men till och med Viaplay-studion var tämligen överens om att Villa-målvakten mycket väl kunde fått frispark, så då får man nog konstatera att det var ett visst mått av regelvidrighet över det hela. Men VAR-rummet verkade nöjda med resultatet, så något påpekande därifrån kom inte.
Med en sån avslutning mot ett United på nedflyttningsplats i Premier League - ett lag i spillror - kan man inte annat än vara bitter. Men sanningen är också att vi - sett till hela matchen - inte förtjänade mer. Statistiken visar 25-8 i avslut i United-favör, 9-6 i skott på mål och 8-1 i hörnor. Suzuki höll oss i förarsätet länge.
Nej, efter en stark period så hackar Villa-maskineriet. Visst, sex raka ligamatcher utan förlust, men 0-3 Bournemouth, 1-1 Fulham hemma, 0-3 Barcelona och nu oavgjort igen. Det finns brister här och där; helheten fattas. Vi får inte till anfall och försvar tillsammans. Individuellt var det flera spelare som var långt under sin högsta kapacitet. Boubacar Kamara hade en sällsynt off-dag och mittfältskollegan Goretzka var inte heller lysande. Ian Maatsen hade all världens problem mot Amad och Johan Manzambi snubblade omkring och halkade i alltför hög grad. Ska man hitta de positiva bitarna så är det att Alysson ser riktigt vass ut. Inblandad i de tre första målen. Harwood-Bellis gjorde en fullt godkänd insats i högerbacksbristens tidevarv. Och Jackson, han fortsätter göra mål.
Men gissningsvis kommer Unai Emery att skriva en bok av biblisk längd inför matchgenomgången imorgon. Villa-managern lämnade sidlinjen redan före slutsignalen. Nog kunde man se lite rök pysa ut strax ovan de spanska örsnibbarna? Förhoppningsvis såg han till att låsa in alla gastar, vålnader och spöken på Old Trafford, för det här vill vi inte uppleva när det är dags för retur på Villa Park i mitten av januari.
Nu väntar landslagsuppehåll. Tid för Emery att hitta nyckeln till stabilitet i spelet inför mötet med Sunderland på Villa Park, 21 november.
