Falkenberg-Värnamo: 3-1 (2-0)

Värnamo fortsätter att ge upphov till besvikelser, den senaste matchen mot Falkenberg slutade nämligen 3-1 och resultatet är rättvist. Vid en analys av matchen är det enkelt att förstå varför FFF är en seriös kandidat till uppflyttning samtidigt som Värnamo bör vara nöjda om man håller sig kvar i serien. Falkenberg är nämligen bättre i alla delar på planen och är betydligt mer samspelta än IFK.

Värnamo ställde upp med:

Keto
Ohlsson – Andersson – Bergqvist – Björnström
Abdulrazak – Robertsson – Jansson
Johansson – Antonsson – Meriluoto

Det är nästan samma lag som i 2-2-matchen mot Norrby, den enda skillnaden är att den avstängde mittbacken Rapp ersätts av högerspringaren Ohlsson. Tråkigt för Rapp som hade ett par fina insatser bakom sig. Jag anser dock att han passar bättre som mittback i en trebackslinje än som ytterback i en fyrbackslinje.

Det är Falkenberg som tar tag i matchen och dominerar bollinnehavet. Till en början såg det defensiva hyfsat ut. Under de första 30 minuterna är det nämligen svårt för hemmalaget att ta sig in i straffområdet. Värnamo rör sig som enhet och täpper till luckor vilket gör att Falkenberg behöver ägna sig åt passningar i ofarliga ytor. Det är dock krävande att försvara under långa stunder. Till sist riskerar misstag att komma på grund av trötthet och/eller oskicklighet, och det är just det som sker.

I den 33:e minuten gör de gulklädda 1-0 via en hörna. Det är Lindberg som slår den från vänster och den går mot en bortre yta där Aguda står. Nigerianen nickar in bollen centralt där det är fullt med spelare. Bollen går mot Jansson som ska rensa undan, men han missbedömer bollbanan och bakom honom finns en omarkerad Stålheden som nätar från kort avstånd. Knappt nio minuter senare kommer också 2-0. Det är Lindberg som har bollen utanför straffområdet och det är Jansson som ska markera honom. Bollhållaren gör dock en snabb sidledsförflyttning vilket ger honom en skottlucka. Från den kan han placera in 2-0 i Ketos vänstra hörn.

Att gå in med ett 2-0-underläge efter halvtidsvilan är aldrig att föredra. Det är Värnamo som har mest boll under den andra halvleken men trots det är det Falkenberg som är mer konkreta. Som tidigare nämnt kan en orsak vara trötthet vilket leder till misstag. Det låga självförtroendet, som är en konsekvens av många matcher utan vinst, kan leda till högre frustration och därmed bidra till slarv. Därutöver innebär högre bollinnehav att Värnamo kan flytta upp fler spelare och det gör att omställningssnabba Falkenberg kan kontra.

Redan i den 46:e minuten får hemmalaget en jättechans. Mittfältaren Mohammad får en passning i en stor yta mellan mittfältet och backlinjen. Han avancerar framåt och slår en rullande boll bakom backlinjen som går mot anfallaren Albin Andersson som får ett skottläge från en dålig vinkel. Förvisso räddar Keto men målvakten släpper en retur i en livsfarlig yta i straffområdet där Källström är omarkerad. Den sistnämnde skickar dock bollen över ribban. Att han kunde bli så fri är ett rejält svaghetstecken.

I den 63:e minuten är Värnamos mittback Hugo Andersson sista utespelaren i försvaret och han ska rensa en boll som går mot honom men Källström är på tårna och blockerar hans försök. Det leder till att Källström kommer i ett friläge men återigen bränner han målchansen. En likande sekvens sker i slutet på matchen där Björnström försöker rensa men det går på en Falkenberg-spelare och gör så att Lindberg kommer fri mot mål men skjuter utanför. I den 89:e minuten så kommer för övrigt 3-1. Det är ytterbacken Borgström som har bollen på Falkenbergs högerkant. Han slår ett inlägg som går mot den bortre stolpen och där står inbytte Freij ensam med två gulklädda spelare varav Aguda gör 3-1. Det är därmed flera enkla misstag som Värnamo gör sig skyldiga till under matchens andra halva.

Även i de centrala zonerna fanns det svagheter. Exempelvis var pressingen osynkad och passiv vilket gjorde att Falkenberg kunde rulla boll och ta sig till olika ytor. Samtidigt stoppades Värnamos egna försök till passningsspel av Falkenbergs intensiva press. Emellanåt testade IFK med långbollar men det ledde ingen vart. I duellspelet var man klart sämre än motståndarna. Det var Abdulrazak och Jansson som rörde sig i mitten av planen och deras respektive insats var bristfällig. Båda var slarviga i passningsspelet och tunna i duellspelet.

Inte heller anfallsspelet var något att hurra över. Bland de ”semi-farliga” chanserna är det primärt fasta situationer och misstag från Falkenberg. I den sjunde minuten stressar Abdulrazak fram ett misstag från FFF vilket gör att Johansson får tag i bollen. Han slår en fin passning i boxen till Antonsson vars skott blockeras. I den 31:a minuten slår Jansson en frispark som går in i straffområdet, och där inne nickar Hugo Andersson men det är svagt. I den 73:e minuten kommer 1-0 och det är via en frispark. Abdulrazak tar hand om den och den går in i straffområdet. Det är en hemmaspelare som ska nicka undan bollen men nicken går på en medspelare och via honom kommer den till Robertsson som reducerar.

Det som är oroande är att man ibland funderar kring ifall spelarna vet vad som förväntas Under stora stunder i andra halvlek, då Falkenberg backar hem, blir det massa passningar i de centrala zonerna men aldrig kommer man in i boxen. Emellanåt görs försök till inlägg eller inspel men de är felriktade, antingen för långa eller så går de rakt på en Falkenberg-spelare. Det finns några finare sekvenser med snabbt passningsspel men dessa är lätträknade. Det sker inte heller några individuella aktioner som rör till det för Falkenberg, i stället är det långsamt passningsspel med få löpningar.

Om man ser på den större bilden så finns det en tydlig skillnad mellan lagen och det kan kopplas till tränarfrågan. Falkenberg har tydligare linjer i sitt spel och spelarna vet vad som krävs av dem. Det gäller båda i anfall och i försvar. Ser man på Värnamos nio inledande omgångar är det ibland svårt att veta hur Tufegdzic vill att IFK ska försvara, bygga possession och anfalla. En slutsats som kan dras är att Tufegdzic inte har lyckats få fram sin spelidé, eller att spelidén är väldigt flexibel och/eller luddig. Serben lär inte känna sig trygg i sin roll.

Avslutningsvis bör man möjligen nämna en förmildrande omständighet. Falkenberg är tvåa i tabellen och man slog för övrigt Djurgården i cupen. På bänken har man Christoffer Andersson som tränat laget sedan 2022. Han har således tagit upp dem från division ett och haft gott om tid att bygga sitt lag och sätta sin spelfilosofi. Kontinuitet är något som inte ska underskattas. Det är därmed kanske seriens bästa lag som man förlorar mot och inget mot bottenskrap. Att Värnamo dessutom saknar Thern gör inte saken bättre.