Man får väl ändå säga att Brännan har fått en helt okej start på sin återkomst i MAIF. Två kryss på två svåra bortamatcher får man ändå se som godkänt. Kanske har ribban sänkts något efter förnedringen mot IFK. Allt annat än en storförlust känns som en klar förbättring. Jag vet att det är lite av en losermentalitet. Den här säsongen har tyvärr rubbat en stor del av förtroendet jag hade för klubben.
Men det kan alltid vända tillbaka.
Nu är vi rejält hungriga på en seger. Senast var vändningen mot Sirius i mitten av augusti. Vilken seger det var! Men tyvärr delar Allsvenskan inte ut stilpoäng.
Nu finns det inga ursäkter. Nu är det bara vinst som gäller. GAIS hemma borde vara en match där vi ska kunna fixa tre poäng. GAIS har själva gått ner sig jämfört med i fjol, men ligger ändå ganska stabilt på en tiondeplats i Allsvenskan. Med andra ord har de egentligen inget att spela för.
Det har fortfarande vi.
Innan omgången hade vi bara tre poäng ner till Degerfors och kvalplats. Det är inget särskilt betryggande avstånd om du frågar mig. Jag har personligen gett upp några högre positioner i Allsvenskan. Vi kan teoretiskt vinna resten och ta ett lyft upp i den övre halvan av tabellen. Men det är som sagt teoretiskt. Nu satsar vi på att vinna den här och några till för att säkra kontraktet. Sen skiter jag i vilken placering vi hamnar på.
Den största förändringen inför matchen var att det amerikanska nyförvärvet Hoffman kom in i stället för Nielsen och att Tom Pettersson ersatte den svagpresterande Miettinen. En annan förändring var att Aki byttes ut mot Olle Lindberg. Nittonåringen som nyligen skrev på ett nytt kontrakt med klubben. Det skulle bli intressant att se vad han skulle kunna åstadkomma mot makrillarna.
Youssef intressant i en annars svag första halvlek
Vi skulle ju bara gå och vinna den här matchen. Men det är sällan så enkelt. Jag inser att jag kanske har jinxat det hela. För vi har fortfarande tydliga problem med såväl självförtroende som spel. Sedan så finns det egentligen inga enkla matcher i Allsvenskan.
Men det började bra.
Youssef hade en fin frispark. Sedan ett skott från dålig vinkel som ändå testade målvakten. Ett friläge som sköts långt över och slutligen en oren cykelspark som nådde ribban. Allt från Youssef. Han var spelaren som allt vårt offensiva spel tycktes utgå från. Det var bara målet som saknades. Men det var väl bara en tidsfråga …
Nja, då behövde nog resten av laget steppa upp. För det var en ganska energifattig insats från hemmalaget.
Inte det sämsta jag har sett från vårt lag. GAIS var inte mycket bättre. Men samtidigt tycker jag att man kan förvänta sig mer. Det är fortfarande tidigt för Brännström. Flera nya spelare ska komma in i laget. Men kom igen. Lite mer går det väl att önska. Lite mer aggressivitet. Lite mer kreativitet. Lite mer kämpaglöd. Det borde väl inte vara så svårt.
Märk sarkasmen. Jag vet att det är svårare än vad det ser ut.
För när vårt lag inte gör mål på våra chanser så gör motståndarna det. I en tilltrasslad situation där Wallinder är ute tidigt lyckas Joakim Fagerjord lobba in den. Det är en fin lobb. Det säger jag inget emot. Men samtidigt är det ett svagt agerande av hela försvarsspelet. För passivt.
Det finns inte mycket mer jag kan skriva om den första halvleken och det säger en del. Max Andersson hade väl två hyfsade lägen för GAIS, men det var det. Något behövde ske inför andra. Där fanns ingen tvekan.
Efter kallduschen försvann allt hopp
Det blev tyvärr ingen stor förbättring i den andra halvleken.
Det stod lite och vägde i början. Lite initiativ från MAIF utan några riktiga chanser att skriva ner. Men någonstans behövde målet komma.
Och då fort.
För det är fortfarande ett mentalt spel som våra spelare står inför. Det behöver bli lite stolpe in. Vi behöver vara mer effektiva. Ja, de vanliga budorden som upprepats gång efter gång den här säsongen. Men det gör det inte desto mindre sant.
Om vi inte får in den kan man numera räkna med att ett mål kommer från motståndarna.
Det kom också.
I den 54:e minuten slår Dennis Collander in ett hårt inspel till Nikola Vasic, som enkelt kan peta in den framför en hjälplös Wallinder.
Efter det målet var laget just hjälplöst.
Luften var ur och den eviga väntan på slutsignalen hade startat.
Om inte det förra målet hade varit spiken i kistan så skulle även Vasic göra ett andra mål för aftonen.
Kontring. Iqbal med en svag rensning rakt på Vasic, som kunde dunka in den.
“Det är skit”, sa Jesper Gustavsson i en intervju efter matchen. Jag hade inte kunnat säga det bättre själv.
Matchen var därmed avgjord. Bergström fick ett bra läge, men en fin räddning av Kransniqi stoppade honom den gången.
I stort sett inget mer skedde. Vi kunde därmed kvittera in ännu en förlust på kontot. Risken finns att fler väntar.
En ödesmatch mot Degerfors väntar
Nu blir det ångest. Tre veckor av ångest.
Efter det långa landslagsuppehållet är det Degerfors som är näst på tur. Ett lag som efter den knappa förlusten mot Hammarby fortfarande är på kvalplats. Bara tre poäng bakom oss.
Jag vet inte riktigt hur jag känner. En del av mig tycker att det ska bli skönt med lite uppehåll från denna misär. En misär som inte verkar ta slut. Inte ens med tränarbytet.
Sen vill man också slita av plåstret. Snabba på tiden och få matchen överstökad.
Degerfors hemma borde inte vara något problem. Men i det här läget förutsätter jag nästan att det blir tufft. Det är ett lag som precis som oss kämpar för överlevnad. De kommer åka till Strandvallen med ångest blandat med ett hopp om att kunna göra något. Det har de all rätt att tro.
Inför den här matchen hade GAIS två raka matcher utan förlust. Om de kunde vända på deras negativa svit så kan väl vi också?
Nej, såklart inte samma sak. Vi har sex raka allsvenska matcher utan en seger. Det blev nästan lite skrattretande när kommentatorn lyfte GAIS “dåliga form”.
Allt är väl relativt, antar jag.
Nu hoppas jag på en relativt stor scenförändring mot Degerfors.
Det behövs!
Vad tyckte du om matchen? Kommentera nedan
