Gaute Helstrup fick mönstra en elva där han kunde hälsa Djuric och Garcia tillbaka samtidigt som bland annat Höög och Lahdo numera tillhörde de otillgängliga.
Olsen
Stryger, Djuric, Gregersen, Busanello
Skogmar, Otto, Haksabanovic
Lundbergh, Garcia, Jovan
Det var MFF som kopplade greppet inledningsvis och överlag i den första halvleken var det ett stort bollinnehav från MFF:s sida. En period hade gästerna över 70 % av bollen, men till stora delar handlade det också om att Elfsborg tillät MFF och speciellt många chanser kunde inte skönjas.
Inte heller Elfsborg var emellertid särskilt farliga och deras omställningar plockades ofta ner av MFF och var det något lag som kändes aningens vassare så var det MFF.
Men vi hade ju sett det förr. Malmö med mycket boll, många bolltouch i straffområdet och även en hel del chanser då man tänkte att "Nu är det nära" men det blev aldrig farligt och spelarna gick till pausvila med 0-0.
Närmast mål var MFF förmodligen efter ett längre anfall där vi till sist fick ett inlägg som blev två avslut som först täcktes på nära håll och därefter en meter från mållinjen när Haksabanovic sköt.
Till andra halvleken agerade Gaute direkt och tog ut Haksabanovic i förmån för Anders Christiansen, men någon direkt effekt fick det inte på MFF:s anfallsspel - inte positiv åtminstone för MFF tappade kontrollen på matchen och Elfsborg fick allt mer att säga till om. Det verkade kanske som om Elfsborg, som jagar Europa, verkade komma allt närmare ett ledningsmål mot ett MFF som inte såg alls lika starka ut och hade mycket svårare att få presspelet att stämma.
Men precis som MFFs spelmässiga övertag inte gav några speciellt farliga chanser i första så var det sällan det kändes särskilt hett när Elfsborg tryckte på. De få gångerna det blev några avslut kunde Robin Olsen utan större bekymmer klara av farligheterna.
Och istället kunde Malmö, kanske inte minst efter bytena med Ekong och Gudjohnsen, komma upp i fler anfall under matchens slutskede och såg nästan lite farligare ut i perioder - men som så ofta blev det en passning för mycket, en konstig löpning eller ett skott i svår sits så det blev ingenting av det hela.
Det såg ut att sluta 0-0 men så fick Elfsborg till en omställning där Frejd Pålsson hamnade på fel sida om sin motståndare som, möjligen i offsideläge, fick bollen och var helt fri mot Robin Olsen. Pålsson drog en del i tröjan men friläget blev ändå ett faktum - men då visade Robin Olsen sin klass och stängde igen. En otrolig räddning på övertid.
MFF fick till en kontring men som vanlig blev det inte ens ett skott på mål och matchen slutade 0-0. Två defensivt starka lag var den ena orsaken. Två svaga offensiven var den andra.
0-0 i Borås är såklart ett bra resultat. Framförallt då ju säsongen i stort är över för vår del och Elfsborg hade mycket att kämpa för.
Anders Christiansen visade återigen klass när han kom in. Hade gärna sett honom tillsammans med Haksa dock.
Garcias comeback i startelvan var kanske inget vi behöver skryta om.
Offensiven är helt klart ett problem överlag.
Defensiven (med Gregersen) är det emellertid inte. Och Robin Olsen kan mycket väl vara seriens bästa spelare.
Jaja. Match på onsdag igen. Då möter vi HBK som sprattlade till och tog en galet viktig seger på fredagskvällen. Har MFF kvalitet nog att slå ett desperat Halmstad?
