Så kan vi göra bokslut för den första halvan av allsvenskan 2026.

Då Gaute Helstrup saknade både Frejd Pålsson och Rösler i mittförsvaret tog Bleon Kurtulus platsen bredvid Andrej Djuric och Åstrand John tog hand om vänsterbacken i stället för Busanello. I övrigt var det en rätt ordinarie elva som äntrade Grimsta IP:

Olsen - Åstrand John, Djuric, Kurtulus, Stryger Larsen - Höög, Busuladzic, Skogmar, Rosengren, Haksabanovic - Botheim

Match nummer femton för året höll på att börja med en riktig kalldusch för de himmelsblå, då BP ställde om redan i den första minuten och Okeke fick ett drömläge med öppet mål från sju meter, men norrmannen lyckades ofattbart nog raka bollen en dryg meter utanför Robin Olsens vänstra stolpe.

Efter den lilla chocken kändes det som att MFF vaknade till och efter ett bra anfall vände Anton Höög bort sin back i BP:s straffområde och blev fälld och plötsligt var det MFF som fick ett drömläge att göra matchens första mål då domaren blåst straff.

Erik Botheim tog hand om straffen, men inte bättre än att BP-keepern Cavallius kunde rädda den ganska lösa straffen. Botheim slog den lågt och hyggligt placerat, men som sagt, alldeles för löst och 0-0 stod sig.

MFF tycktes dock skaka av sig den besvikelsen ganska snabbt och även om spelet var långt ifrån sprudlande hade man ett ganska fast grepp om matchen. Dock utan att skapa mycket farligheter, när halvtimman var spelad var fortfarande straffen och ett skott från Stryger, vilket touchade en BP-back, MFF:s enda målchanser. BP, å andra sidan, skapade noll och intet efter sin chans i första minuten.

Efter en dryg halvtimma tvingades Åstrand John gå av på grund av en känning och Busanello ersatte helt logiskt på vänsterbacksplatsen.

I den trettiosjunde minuten fick MFF äntligen lite spets på ett anfall då Haksabanovic spelade in på Höög inne i straffområdet som spelade snett inåt bakåt till Skogmar som avslutade snabbt, men tyvärr rakt på Cavallius i BP-kassen.
Känslan var ändå att MFF närmade sig utdelning.

I den första halvlekens sista minut fick MFF en riktigt vacker kombination som friställde Haksabanovic som bredsidade bollen mot det bortre hörnet, men BP:s bästa spelare under halvleken, Cavallius, räddade väldigt fint med fingertopparna vid stolproten.

Det var inte utan att man tänkte att vi än en gång skulle tappa poäng i en match som vi skenbart dominerade.

Fem minuter in i andra halvlek vann MFF dock boll på mittplan, duktige Höög drev fram bollen till straffområdet och spelade pudelklokt snett inåt till årets bäste MFF:are, Sead Haksabanovic, som tog emot, måttade och hängde in bollen i Cavallius vänstra kryss. Hur vackert som helst tog MFF ledningen med 0-1.

Därefter skapade MFF två riktigt fina chanser till, där först Botheim och sedan Skogmar missade målet från nära håll, men direkt på de chanserna missade MFF i presspelet och BP:s Isso blev sopren mot Robin Olsen. Tack och lov är vår förstekeeper väldigt bra i år, så med en perfekt utrusning gjorde sig Robin stor och avvärjde Issos avslut.

MFF fortsatte att ha mycket boll, men BP:s omställningar såg väldigt giftiga ut och hade Isso och Okeke haft lite bättre skärpa hade BP mycket väl kunnat utjämna och vid ett par situationer såg det ganska rörigt ut i MFF-försvaret.

Tyvärr, blev det till slut också utfallet av matchbilden. MFF-ledningen var precis lika bräcklig som den såg ut och i den sjuttiosjunde minuten löpte sig BP:s nyss inbytte Kurochkin loss på högerkanten och satte in en perfekt passning framför mål till likaledes nyss inbytte Sever som inte gjorde något misstag och 1-1 var ett, mycket logiskt, faktum.

Det fanns emellertid tid kvar att spela på och med runt tio minuter kvar fick MFF ett gyllene läge att ta ledningen på nytt när Haksa spelade in bollen till Botheim som sköt rakt på Cavallius från ett par meters håll och på returen sköt Lundberg på blockande försvarare.

Jo minsann, det fanns fotfarande några vapen kvar i MFF:s arsenal och i den åttiofemte minuten byttes vår spanske forward Diego Garcia in mot Kurtulus och en minut senare fick han ett fint instick från Haksa och denna gången fanns ingen tvekan och Garcia bredsidade tryggt och snyggt in 1-2 i bortre hörnet. Så oerhört skönt för vårt nyförvärv och för Malmö FF!

MFF höll ut och rodde hem tre otroligt sköna poäng med lite tur och lite skicklighet.
Vi har mycket kvalitet i det här unga laget, men vi är samtidigt oerhört sårbara. MFF måste bli bättre på att avgöra och kontrollera matcher, i nuläget känns våra ledningar oerhört sköra.

Truppen är tunn och det lämnar en besk eftersmak att Busanello kommer in som ersättare till en skadad Åstrand John och snackar till sig en varning så att han blir avstängd nästa match och det är ett oerhört dåligt föredöme för våra ungdomar.

På det hela taget är det i alla fall väldigt skönt att se att Malmö FF i alla fall har förmågan och inställningen att ta sig tillbaka efter ett jobbigt kvitteringsmål och de tre poängen ger säkert väldigt mycket självförtroende och trygghet.

Värda att lyfta fram idag är den modige Anton Höög, den kreativa Adrian Skogmar och såklart min man of the match, Sead Haksabanovic.
Slutligen ett stort tack till den stora skaran himmelsblåa supportrar som sjöng fram laget till seger!