Jävla knäskador
I den 18:e minuten hände det igen. I en helt schysst duell med Tobias Sana hände något med Kenan Busuladzics vänstra knä och han föll direkt till marken. Sana fattade omedelbart att något var fel och efter en kort stund tecknade MFF:s fys-team för byte. Man vågar knappt tänka tanken på ännu en allvarlig knäskada. Jävla skit – nu håller vi alla tummar för att det inte är så illa som det såg ut.
Allt utom målen
19–2 i avslut och 8–0 på mål i första halvlek. Det säger egentligen allt – förutom att det stod 0–0. MFF hade bollen, pressen och spelet, men framför mål blev det återigen för omständligt och plottrigt. Daniel Gudjohnsen hade två riktigt bra lägen utan att få dit bollen, men visade samtidigt kvalitet i mycket annat och fick till slut sin poäng med assisten till Otto Rosengrens 2–0. Bra så – men med det här spelövertaget måste MFF bli betydligt vassare. Men sett till hela matchen jobbade och slet Gudjohnsen som jag inte sett på väldigt länge.
Firma TheoMilo
Äntligen kom utdelningen i den 59:e minuten – och det var två av våra unga som ordnade den. Theodore Lundbergh följde med framåt, gjorde bort sin motståndare och spelade snett inåt bakåt till Jovan Milosavljevic. Där kom äntligen Jovans första allsvenska mål, efter de missade chanserna senast mot AIK. Och på stopptid kom det andra. Två mål på en kväll – det kan man kalla islossning. Snyggt av Theo, iskallt av Milo. Firma TheoMilo levererade.
Ge ungdomarna chansen
Jag gillar verkligen det Gaute gör med truppen just nu. MFF:s startelva hade en medelålder på 24,4 år jämfört med Örgrytes 27,5, och i det läge vi befinner oss är det helt rätt väg att gå. Europaplatsen är viktig, men samtidigt måste hösten användas för att bygga nästa års Malmö FF. Anton Höög, Theodore Lundbergh, Malte Frejd Pålsson och Jovan Milosavljevic är några av spelarna som tagit stora steg. Fortsätt så. Dessutom är det Viggo Jeppsson som passar fram till Jovans andra och vårt fjärde mål.
260 minuter fick räcka
Stian Gregersen hade spelat två matcher för Malmö FF och laget hade hållit nollan i båda. Det såg länge ut att bli en tredje raka, men den minst sagt märkliga straffen i den 81:a minuten förstörde den sviten. Totalt blev det omkring 260 allsvenska minuter utan insläppt mål, och det är ändå ett tydligt steg i rätt riktning. Efter 2–1 blev det dessutom onödigt nervöst en kort stund, innan Bleon Kurtulus nickade in 3–1 och Jovan Milosavljevic fastställde 4–1 på stopptid. Segern var aldrig orättvis – och till slut blev siffrorna också mer rättvisande.
PS. 16 477 på läktarna. Var är de andra 3 000? Är ni och röstar allihop? För dålig publiksiffra.
PS 2. Robin Olsen hade väldigt lite att göra. Det lilla han behövde göra gjorde han bra, och det insläppta målet kan han inte lastas för.
PS 3. Spelet idag var bra. Örgryte är inte Allsvenskans vassaste motstånd just nu, men både spel- och resultatmässigt känns det faktiskt som att vi är på väg åt rätt håll.
PS 4. Klockan 20 börjar valvakan. Förhoppningsvis blir den mer spännande än den här matchen borde ha blivit.
