Hammarby – 4
Ja, jag väljer alltså denna gång att betygsätta truppen och insatsen som helhet, för när ingen spelare hamnar under en 4:a i betyg och hela maskineriet ser så väloljat ut känns det onödigt att gå in på individuella kvaliteter och insatser. Jag har skrivit det förut: Kollektivets betydelse!
Och när det som mot Öster är så smidigt, elegant och vägvinnande vill jag inbilla mig att ingen i Fotbollssverige har några direkta invändningar mot att jag hävdar att Hammarby blir att räkna med i år, att det skall till rejäla höjder – och att vi själva underpresterar – för att hålla jämna steg. Det blir intressant att se vilka nycklar övriga klubbars tränarstaber kommer använda för att lirka upp våra lås. För tro mig: Det finns fler lås än ett att dyrka upp.
Är Öster ett mediokert fotbollslag? Naturligtvis inte, lika lite som Malmö när vi mötte dem på Eleda i höstas, inga jämförelser i övrigt. Det är bara ett faktum att Hammarby, som bäst, är lika vackert som den amerikanske författaren James Salters starkaste romaner. Det finns inga tveksamheter, det är hårt och rakt, ödmjukhet inför uppgiften, och så oerhört vackert att se. Det är lärare mot elever, kunskap mot vilja, mod mot rädsla, sanning mot konsekvens.
Att spela i Hammarby av i dag är ingen barnlek. Den strategi framåt som styrelse och tränare tog ungefär i samband med värvningarna av Kim Hellberg och David Selini är, rent fotbollsmässigt ingen barnlek. Alla måste veta sin roll, ha sin uppgift, känna sina truppkamrater, och ha en egen tilltro till detta. Därför blir nyförvärvsfrågor livsviktiga. Inte enbart individuell skicklighet på en annan plan/i en annan klubb eller akademi betyder något, man skall komma till oss med insikten om att det krävs något mer. Hammarby-hjärtat, såklart, men också förmågan att anpassa sig till något till en början helt främmande och extremt komplicerat. Till detta krävs ut i fingerspetsarna god människokännedom, för att få den där individualiteten att blomstra.
Har Hammarby kommit långt här? Jo, det vill jag lova. Och det gäller som sagt över hela linjen. Målsättningen är glasklar. Vi skall leda svensk fotboll framåt. Vi är redan där. Det räcker väl med att se startelvan i den stängda träningsmatchen mot BP som börjar i skrivande stund.
Skall jag då också skriva något om själva matchen mot Öster… Ja. En fenomenalt utförd sådan, från Warner i mål – som givetvis tog revansch för den svagare insatsen senast – och ända upp. Knappt ett felsteg. Och, Öster är alltså inte dåliga. Det var Hammarby som fick dem att se dåliga ut.
