En mycket tung förlust senast mot AIK. Har du lyckats komma över förlusten och se framåt? Hur kändes det när Malmö slog Sirius på måndagen?
Felix
Det gjorde fruktansvärt ont när domaren blåste av derbyt i söndags, men jag kom över det ganska snabbt. Som sagt, Bajen har inte vunnit ett derby borta mot AIK sedan 2017 och derbyn lever sina egna världar. Men man fick upp hoppet ordentligt när MFF besegrade blåsvart dagen efter så det lättade upp besvikelsen enormt.
Per
Käftsmäll, fulspark i veka livet och lika otillåtna slag mot njurtrakten. Nej, jag har definitivt inte kommit över att Hammarby spelade ut AIK efter konstens alla regler i första halvlek – spelet var lika elegant som årets kanske vackraste tifo på grönvita sektionen, vackert dansande kattdjur gjorde jordgubbssylt av trögfotade pungråttor – för att sedan klappa ihop nästan fullständigt när det skulle defileras fram till slutsignal. Och det kommer att svida länge, länge till. Jag är punch drunk, en sönderslagen Mickey Rourke, det har varit en miserabel vecka.
Vi kan förvisso konstatera att Kristoffer Nordfeldt gjorde en av sitt livs starkaste matcher och att Solnas ungtuppar verkligen klev fram – hatten av för de prestationerna – men den skall ändå inte få ske, denna nedvikning när det gäller som mest och hela Södermalm sitter med alla trumf på hand vid bordet på saloonen, dessutom med fri sikt mot entréns svängdörrar. Säsongen kan och skall inte summeras förrän i november, men resultatet i denna enskilda match riskerar att få konsekvenser på annat än min personliga hälsa.
Å andra sidan finns det dessvärre andra enskilda matcher som där och då och för resten av livet har satt livslånga ärr. Nu var detta ett derby, men glöm aldrig tvåmålsledningen borta mot BK Häcken, krysset hemma mot Halmstad BK i april… Det skall bli intressant att framåt jul försöka analysera exakt var allting definierades och tog mig ännu en säsong mot den slutgiltiga infarkten.
Hur jag kände när grisigt spelande – av förståeliga skäl med tanke på att det är världsdelsplattor i hela organisationen som håller på att brista – Malmö FF betvingade Sirius är egentligen helt ovidkommande. Som alltid försöker jag främst se till Hammarbys egen prestation och i möjligaste mån stänga ute bruset från rådande tabelläge och andras matcher. Det som ändå fick mig att åtminstone glänta några centimeter på gardinen var den ödmjuka, självrannsakande men i lika hög grad framåtblickande analys som Henrik Rydström gav i en längre intervju på officiella hemsidan. ”När kommer vi ta nästa kliv? När vi är redo!”
Göran
Det var inte besvikelse jag kände efter söndagens derbyförlust mot AIK, det var ren ilska. Hur i h-vete kunde det bli på detta sätt, IGEN och vad var det egentligen som hände? Allt såg ju så bra ut under den första halvleken och en bit in i andra. Sedan två råsopar rakt i magen i form av 2–2 och 2–3, samtidigt som Nordfeldt fortsatte att sätta stopp för fler mål för oss. Efteråt kändes allt bara mörkt. Återigen hade vi kastat bort chansen att närma oss guldet och jag var där och då säker på att Sirius skulle städa av ett svagt Malmö under måndagskvällen.
Nu blev det inte så, även om Sirius såg ut som sig själva igen i den andra halvleken så fanns inte effektiviteten där som tidigare och Malmö kunde hålla undan till seger. Efter slutsignalen så konkurrerade två känslor hos mig, där den ena var den självklara: Yes, nu är vi med igen! Den andra var återigen en besvikelse att vi inte kunde vinna derbyt mot AIK, vilket skulle ha gjort att vi bara varit tre poäng efter Sirius. Dessutom skulle det ha gjort att vi hållit avståndet till de jagande bakom. Nu är Djurgården endast en poäng bakom och om AIK vinner sin hängmatch så är de endast två poäng bakom.
Min förhoppning är, som alltid efter AIK borta, att vi skall lära oss av matchen och komma tillbaka och vinna nästa säsong. Det jag tar med mig denna gång är att vi faktiskt var det överlägset bästa laget spelmässigt, och om det fortsätter på den vägen så är jag övertygad om att vi förr eller senare vinner detta möte.
Det tog faktiskt ända tills jag såg intervjun med Hjelmberg som jag började se framåt igen, vilket är ovanligt länge för min personligen. Tack Micke för att du talar om hur vi egentligen borde tänka, det vill säga analysera, lära oss och sedan gå vidare och göra det bättre i framtiden. Nu gör jag också just det och ser fram emot en riktigt het höst.
Fredrik
Vi tackar och tar emot! Efter en veckas ältande har jag landat i att vi Hammarbyare kanske tar oss an den här slutspurten med en något skev verklighetsbild. Att Bajen över huvud taget har fått vittring på Sirius är framför allt Sirius egen förtjänst. Självklart ska vi ligga där bakom och flåsa dem i nacken – men att utgå från att Bajen ska vinna varenda match, inte minst ett derby på Jordgubben, är naivt. Och kanske är det just där någonstans man måste landa för att överleva hösten.
Förlusten mot AIK sved något fruktansvärt, men Malmö gav oss snabbt skäl att börja hoppas igen. Sirius skakar, Bajen jagar och plötsligt känns slutspurten vidöppen. Att sympatisera med söderkisarna just nu är därför ungefär som det brukar vara: otroligt kul, fullständigt irrationellt och en smula skräckinjagande.
Det blev en storseger på hemmaplan mot ÖIS. Vad talar för att historien skall upprepa sig? Eller tror du att det blir en mer jämn match på söndag?
Felix
Mycket talar för att man ska titta tillbaka på de senaste matcherna och ta med sig grejerna man gjorde bra, plus att man kan analysera hemmamötet mot ÖIS om vad man kan ta med sig därifrån. Samtidigt har ÖIS repat sig ordentligt gentemot matchen nu i våras, även om tabelläget är som det är så tror jag att man inte drar ner till Göteborg och gör samma sak igen.
Per
På min äldste son Love 7-årsdag den 15 oktober 2001 förlorade Hammarby mot AIK på Råsunda inför den säsongens tveklöst största publiksiffra med… 2-5 i röven. Det var en match att minnas; döendet började egentligen redan då. En vecka senare bärgades vårt hittills enda SM-guld – en pinsam statistik i sig – mot Örgryte IS. Derbyt var och är än i dag absolut inte glömt – liksom jag inte glömmer den bakfulla förlusten borta mot GIF Sundsvall i sista omgången – men det finns trots allt gradskillnader i mörkret.
Jag har ju lovat mig själv att under inga omständigheter snegla mot Lennart Johansson Pokal, men låt mig säga så här: Om det skall finnas en rimlig möjlighet för Hammarby att komma topp 3 2026 skall en match mot ett vilt kämpande men i ärlighetens namn rent mediokert ÖIS bara städas av. Och vi trivs numera rätt bra på Gamla Ullevi, när vi inte möter GAIS. Jag föreställer mig en öppen matchbild där vi sätter tonen med en gång. Målrikt? Skulle tro det.
Göran
När vi mötte Örgryte i våras var de ett lag som vägrade att kompromissa med det sätt som de spelar, vilket jag verkligen uppskattar. Alla lag borde ha ett eget spel som de tror på och inte bara ”parkera bussen” och hoppas på det bästa. Tyvärr så råkade de möta ett Hammarby som älskar att spela mot lag som öppnar upp sig, och de fick åka hem till baksidan med svidande 1-8 i baken.
Det blev ett riktigt ”wake up call” för göteborgarna, som fram till detta tagit fyra poäng på två matcher och spelat riktigt bra. Under juli månad sprattlade man till och tog en del poäng, men annars har säsongen mest gått i dur för dem och läget är prekärt då laget återfinns på nedflyttningsplats med hela fem poäng upp till säker mark. Som alla lag som slåss för sin allsvenska existens så har det förstås betytt att man fått revidera sin spelstil och fått en lite mer defensiv inriktning. Det är dock fortfarande i kontringsspelet som laget har sin stora styrka även om den också har försvagats sedan man sålt Noah Christoffersson, som varit lagets stora målskytt så här långt.
Allt detta borde betyda att det blir en mer hopknäppt match denna gång, men jag tror ändå att det kommer att öppna upp sig och att vårt tryck kommer att fira stora triumfer. Det lär inte bli lika stora siffror som sist, men det blir heller ingen match där vi vinner med darr på ribban.
Fredrik
Noah Kristofferssons uttåg måste vara droppen för ÖIS. Visst, han spelade inte särskilt mycket när vi möttes senast heller, men sedan han trummade igång har han varit Örgrytes överlägset starkast lysande kraft offensivt. Och ska man slå Bajen just nu krävs det mål framåt. Så enkelt är det. Samtidigt är situationen en helt annan nu. ÖIS är pressade till tårna och lär knappast lägga sig platt en gång till. Någon ny 8–1:a vågar jag därför inte drömma om. Men tre poäng? Det måste man faktiskt kunna kräva.

Den tidigare HTFF-spelaren Benjamin Laturnus lämnade för Örgryte inför denna säsong och har tagit en fast plats på göteborgarnas mittfält. Bild: Bildbyrån
Vi fick, sent omsider, ett kryptiskt svar från Hammarby när det gäller Amin Boudris skada. Han blir borta ett tag och får köra “rehab”. Vad betyder det för våra guldchanser om det visar sig att han är borta hela hösten? Borde han ha spelat så länge som 28 minuter?
Felix
Det är såklart ett tungt tapp när man får en bra spelare skadad, det blir jobbigt både för honom och för laget. Men vi ska absolut inte se våra guldchanser som bortblåsta bara för att han är borta. Jag ska vara ärlig, jag tycker inte att han borde ha spelat så länge som han gjorde. När han kom tillbaka in på planen haltade han i stort sett hela tiden fram till minut 28, och jag tror faktiskt att det hade kunnat sluta mycket värre om han fortsatt spela. Där tycker jag att han borde ha blivit utbytt tidigare.
Samtidigt tycker jag att kritiken mot honom efter matchen har varit alldeles för hård. Att kalla honom flopp eller säga att han bangade straffen tycker jag är orättvist. Han har precis kommit tillbaka till Allsvenskan från USA och MLS, då kan man inte förvänta sig att en spelare ska komma in och dominera direkt. Jag tycker fortfarande att han har mycket att ge och jag vet att han kommer bli viktig för oss framöver.
Per
Alltså, jag vill inte prata om guldchanser. Det är här och nu som gäller!
Min personliga känsla när Hammarby värvade Amin Boudri var: Yes, nu har vi styrka in i nästa säsong!
Ett transferfönster har stängts och det har varit bedrövligt att följa. Unga knappt könsmogna FIFA-spelande killar i händerna på agenter från helvetet och sportchefer i klubbar som stångar sig blodiga för att rädda lite ära in i sista sekunden. Många vill ut, trots att de varken ens inte riktigt presterat, kan göra en hyfsad tzatziki eller bädda sin egen säng, och sedan finns det en del med skadehistorik som vill komma in.
Här måste jag säga att Mikael Hjelmberg med stab har gjort en strong insats för Hammarby i detta att faktiskt behålla 5-6 tongivande spelare åtminstone säsongen ut. Det har dessutom tickat in en hel del miljoner via vidareförsäljningar av Bazou, Clemmensen, Deniz Gul som gör att vårt förhandlingsläge ser bra ut när väl Paulos Abraham, Hampus Skoglund, Markus Karlsson, Viktor Lind, Victor Eriksson… – för att nämna några – bestämmer sig för att ”ta nästa steg” (som om Bajen inte är det slutgiltiga). Och värvningen av Boudri är genomtänkt.
Med det skrivet har inte Amins start varit klockren. Den aggressiva attityd han visade redan i GAIS, och inte minst mot Hammarby – där kan vi snacka brutalitet, alltså över hela ”Fidde” Holmbergs linje – kostar honom nu en skada som kan bli 4-5 matcher lång, vilket är extremt olyckligt eftersom samarbetet med Viktor Lind har varit mer än lovande.
Det är fullt förståeligt att Amin, spelsugen och på jakt, vill sätta avtryck, men det är helt enkelt inte okej att utsätt sig själv, och i förlängningen hela laget, för fara. Det var en märklig syn att se honom halta omkring efter den vårdslösa grej han gjorde – han har bara att skylla sig själv – och jag tror att det kommer bli en del samtal på Årsta kring detta. En som flera gånger gjorde sig skyldig till detsamma var nämligen hans nuvarande tränade Henrik Rydström, och jag är rätt övertygad om att ”Henke” är medveten om sitt felval att inte ta ett byte med en gång.
En topp 5-placering är fullt möjlig även utan Amin Boudri.
Göran
Många vill undvika att prata om guldchanser, då man är rädd för att ”jinxa” alltihopa. Rent historiskt så är detta en ren löja då vi inte pratat om guld sedan 2001, och det har ju inte gjort att vi varit närmare än det för det. Tvärtom är jag övertygad om att man måste sätta höga mål om det skall finnas någon chans att uppnå dem.
Det var exempelvis väldigt befriande att se Nikola Djurdjic gå ut i medier och berätta att det bara var guld som gäller. Jag skulle vilja se Hammarby, som klubb, gå ut och säga detsamma och lämna det trista målet om att bli topp tre varje år.
Jag är övertygad om att Amin Boudri är en sådan typ av spelare som vi behöver för att faktiskt lyckas att ta guldet. Tyvärr är ju Amin också lite ”dum i huvudet” och går in i alla närkamper som att det gällde livet. Visst, man älskar det när han vinner boll, men det är inte lika kul när han drar på sig frisparkar som leder till baklängesmål, får rött kort eller sätter in en ful tackling som gör att han själv blir skadad. Han är dock ung och kommer att lära sig konsten att hålla igen när ett misstag kan kosta laget allt för mycket. Det är läropengar inför framtiden helt enkelt.
Med det sagt så älskar jag hans inställning och förmåga att vinna offensiva dueller, likt Peter Forsberg i hockeyn. Amin är också en väldigt duktig offensiv spelare, en typ av spelare som är väldigt viktig att ha i laget, och då speciellt mot lag som backar hem. Därför är det ett stort avbräck om han är borta hela hösten. Min förhoppning är att han honom kvar till derbyt mot Djurgården efter landslagsuppehållet.
Jag tror att de flesta av oss är överens om att Amin skulle ha tagits av tidigare i söndags än i 28e minuten då det var uppenbart att han inte kunde gå 100%. Det blev något oproffsigt över det hela när han själv ville spela vidare, fast han hade uppenbara problem. Och när han ville ta straffen från den ordinarie straffskytten Paulos Abraham så förstörde han mer än vad han bidrog med.

Nyförvärvet Amin Boudri klev av med ett skadat knä i derbyt. Det kommer att ta ett tag innan han är tillbaka, vilket är synd då han verkligen behövs under hösten. Bild: Bildbyrån
Fredrik:
Jag upplevde situationen som att Rydström ville plocka av Boudri ganska omgående, medan spelaren själv ville fortsätta. I det läget respekterar jag faktiskt Rydströms kyla. Ibland måste man låta spelaren känna efter själv – annars riskerar man att förtroendet får sig en törn.
Är Boudri borta resten av hösten är det förstås ett rejält avbräck. Men om det är någon position där Bajen faktiskt har råd att tappa en spelare är det vänsterkanten. De senaste matcherna har vi stundtals känts som ett lag som spelar tre vänsteryttrar i Boudri, Lind och delvis Paulos.
11 matcher kvar. Hur många matcher tror ni att vi behöver vinna för att ta guldet? Vilka känns nu som våra värsta konkurrenter om det onämnbara?
Felix
Jag skulle utan tvekan säga att vi måste gå rent nu de här 11 omgångarna, det är all in som gäller. Många låser nog fast sig på att striden står mellan Bajen och Sirius men man får inte glömma att Djurgården ligger bara 1 poäng bakom Bajen vilket jag ser som den stora konkurrenten där också. Sen har vi ju Elfsborg,Häcken och AIK där under med 31 poäng. Men just nu skulle jag säga att Djurgården är den stora konkurrenten bortsett från Sirius.
Per
Det är ingen rolig sits. Eller så är den just rolig. Det finns andra som har det betydligt värre.
Nu möter vi i tur och ordning alltså ÖIS (b), BP (h), Degerfors (b), DIF (H) och Halmstad BK (b). Verkar det överkomligt? Naturligtvis. En utmaning som smakar bra kokt korv med bröd, stark senap.
Det är ju veckan efter detta femlagsmotstånd som agnarna skall skiljas från vetet.
25/10 Mjällby (b)
29/10 Sirius (h)
1/11 Malmö (b)
De första fem matcherna, tja, de kan verka som munsbitar, men ett ofokuserat kollektiv borta på regntunga planer mot hysteriskt kämpande överlevnadsmotståndare är inget man bara sitter i spelarbussen och lyssnar på Tupac om. Det är allvar. Och ett mot oss jagande Djurgården… Men jag tror ändå på 13 poäng här.
Mardrömsveckan därpå är just en mara, inte så mycket på grund av motståndet utan antalet matcher på kort tid. Det är ett listerland med bottenkänning vi möter, ett Uppsala med desperation, ett långtifrån Marcus Rosenberg-präglat Malmö som vill upp till bevis… Otäckt. Som fan.
Vi säger såhär: Om vi efter detta har minst 20 inspelade poäng, då har vi IF Elfsborg och IFK Göteborg kvar i de två sista omgångarna. För mig personligen skulle det nästan vara räddningen på säsongen att fixa topp 5 med vinst mot just Sill.
Göran
Jag ÄLSKAR läget vi nu befinner oss i. Vi är nog alla överens om att vi, spelmässigt har varit det klart bästa laget sedan Sirius sålt Robbie Ure. Visst, även djurgården och AIK har fått med sig resultaten på slutet, men de har inte varit i närheten av den höjd som vi visat i vissa matcher.
Gör vi nu bara jobbet och tror på oss själva i varje match framöver så finns det en stor chans att vi faktiskt tronar överst i tabellen när serien är slutspelad. Tydligt är att vi behöver vinna det stora flertalet av de matcher som vi har kvar, men det är extra viktigt att vinna rätt matcher, som hemmamatchen mot Sirius och derbyt mot Djurgården, två så kallade sexpoängsmatcher.
Så mitt recept är att klubben vågar gå ut och säga att nu går vi mot guld, och att vi alla sluter upp bakom det. Sedan är det Rydströms uppgift att se till så att spelarna fokuserar på ”nästa match”. Visst, fallet är längre om man har stora och tydliga målsättningar, men hellre det än att aldrig sätta upp dessa mål. Som Von Heidenstam skrev – Hellre lyss till den sträng som brast, än att aldrig spänna en båge! Nu går vi för GULD!
Som jag ser det så är det fyra lag som är med i racet och det är, förutom vi själva, Sirius, Djurgården och AIK. Visst, både Elfsborg och Häcken skulle teoretiskt kunna blanda sig i saken, men det anser jag vara osannolikt.
Fredrik
Jättesvårt. I skrivande stund, före Västerås–Sirius, måste Sirius fortfarande ses som favorit. Men tappar de poäng – eller rent av torskar – då börjar jag snegla betydligt mer nervöst mot både hyresgästerna och råttorna. Och jösses, vilken höst vi kan få. Fy fan. Antalet segrar vågar jag inte sätta någon exakt siffra på. Men en sak tror jag: slår vi både Djurgården och Sirius, då tar vi det här. Då kommer självförtroendet, trycket och den rena viljan bära oss hela vägen.
Med Boudri borta så tror många att det är dags för kapten Besara att kliva in och göra skillnad som behövs. Tror du att han fortfarande har kapacitet för det eller borde andra spela istället?
Felix
Jag älskar kapten Besara verkligen, men om jag ska vara riktig ärlig så är jag tveksam om han verkligen har den kapaciteten att få en plats i startelvan. Men han är som sagt derbykung och han är den med mest erfarenhet. Samtidigt så gjorde Tesfaldet Tekie en riktigt bra insats borta mot AIK, så det är verkligen ett alternativ att räkna med
Per
Som det har sett ut: Hans skillnad är i gruppen och inte på planen. Det är egentligen underligt. Nahir har naturligtvis inte tappat i kvalitet sedan i höstas, men på grund av skavanker, kanske med åldern, eller att han har familj,har det blivit en extremt jobbig säsong. Att hela tiden, inte minst efter Henrik Rydströms intåg, möta ett flöde av kommentarer, frågor, analyser. Det gör något med en människa. Tro mig, jag vet. Att dessutom vara en portalfigur, liksom själva hjärtat…
I vår kapten svider detta, och det kan jag skriva av egen erfarenhet i en helt annan bransch. Man tar åt sig, hamnar i fokus, spelar en roll utåt och en helt annan inåt. Man blir en ”tänkare” i stället för att inte tänka. Och jag vill tro att det inte är optimalt för någon människa, och det kräver en balans, gärna med hjälp utifrån.
Jag är av den åsikten att vi SKALL kunna kräva av Nahir att vara bättre än vad han hittills har presterat. Det finns en grundläggande kvalitet och efter två år som Allsvenskans utan tvekan mest värdefulle spelare, vad är det inte att INTE ställa krav? Ålder i just detta enskilda fall är bara dumheter. Det har inte hållit, hittills.
Naturligtvis önskar jag som alla andra att Nahir får kröna sin karriär med ”det onämnbara”, men framför allt hoppas jag att han mår bra, mår fint med sin familj och kommer att få en bra ingång i Hammarbys organisation. Han är redan odödlig, men det vore ju rätt snyggt med ett magiskt mål till, och får vi ha honom i truppen in i nästa säsong: Då djävlar.
Göran
För mig finns det två spelare som står över alla andra när det gäller Hammarby och det är, förstås Kennedy Bakirciouglu och Nahir Besara, två spelare utöver det vanliga som väl representerar den klubb som jag älskar.
Mitt hopp om att Nahir skall få en ”lidersk knäpp” och få tillbaka formen har inte helt dött ut, men det har varit väldigt tydligt att ”Henke” inte längre ser Nahir som en spelare som startar varje match. Det är dock inte mycket som behövs för att kapten Besara skall få tillbaka självförtroendet igen. Det kan räcka med ett mål eller en match där han bidrar med bra spel och poäng för att det skall vända.
Med det sagt så har Nahir inte visat upp sitt bästa jag sedan sommaruppehållet och jag litar på att ”Henke” tar rätt beslut och spelar de spelare som är bäst för dagen. Är Nahir en av dem så skall han förstås spela, men om vi skall vara helt ärliga så har spelare som Adjei, ”Mackan” och Boudri presterat betydligt bättre.
Det som talar för Nahir är, tråkigt nog, Boudris skada, vilket kommer att öka Nahirs chanser att spela från start. Hela jag hoppas verkligen att han tar den chansen och börjar göra poäng igen. Då kan det bli en riktigt kul höst för oss i Hammarby
Fredrik
Att kapaciteten finns kvar tvekar jag inte en sekund på. Besaras stora styrka de senaste åren har nästan varit att han kunnat se loj ut i 80 minuter – och ändå lämna planen som matchvinnare. Det som däremot oroar mig är tillslaget. Jag trodde knappt att sådant gick att tappa, men i år kan jag inte minnas en enda kasse utanför boxen. Och det är precis den typen av egenskap som kan avgöra en guldstrid.
Kennedys sista år är egentligen det perfekta exemplet. När benen inte längre gjorde jobbet kunde högerfoten fortfarande vinna matcher. Frisparkarna, långskotten och de där fullständigt absurda assisten var kvar. Nu behöver Besara hitta samma sak. Jag vägrar tro att tillslaget bara har försvunnit. Och när hösten ska avgöras är jag övertygad om att Nahir kommer plocka fram det igen.

Nahir Besara fick ett kortare inhopp mot AIK senast. Är det dags för honom att starta igen mot ÖIS? Bild: Bildbyrån
Slutligen. Tala om för oss hur matchen kommer att sluta!
Felix
Jag tror som sagt att det kommer bli en jämnare tillställning, men Bajen gör jobbet, vi åker ner till Göteborg, tar en 1-3 seger och får med oss tre poäng hem.
Per
0-4, bortaseger. Klockrent.
Göran
0-3 till oss i Hammarby. Det är klasskillnad mellan lagen och våra spelare vill ha revansch efter förlusten mot AIK.
Fredrik
1–4 till Bajen. Paulos är rejält revanschsugen efter senast och stänker dit ett hattrick. Lind trycker in fyran.






















