Europa League eller Conference League. Det är det som står på spel när vi tar emot Salzburg på Strandvallen. Eller ja, det är det som står på spel i dubbelmötet. Dagens match handlar mer om att ge sig själva ett så bra utgångsläge som möjligt inför bortamötet i Österrike. Men nu ska vi inte vara sådana.

Sveriges enda representant i Europa. Känn på den.

Visserligen hade vi det bästa utgångsläget. Vi behövde bara vinna mot Lincoln Red Imps för att säkra ligaspel i någon av turneringarna. Men det är ändå stort för en klubb som Mjällby.

Nu kanske vi inte har varit Sveriges bästa lag den här säsongen. Men efter vändningen mot Sirius är glaset halvfullt igen. Är problemen bortblåsta nu?

Absolut inte.

Första halvleken mot Sirius var skrämmande dålig. Inget som man direkt vill visa upp i Europa. Men förhoppningsvis kan vinsten ge lite självförtroende.

Startelvan var, föga förvånande, ganska likt den elvan som avslutade matchen mot Sirius. Miettinen tog plats i mittförsvaret, Nielsen ersatte Granath och Lindberg tog platsen från Hoffman. Offensivt var det sig likt.

Wallinder håller oss kvar i matchen

Det kanske är orättvist att kalla första halvleken för en snarkfest. Om man är Salzburg-supporter skulle man till och med kunna kalla den underhållande. Varför man skulle vara det vet jag inte. Ännu mindre varför man då skulle befinna sig på ett svenskt forum.

Men som Maifare var det både frustrerande och ganska tråkigt.

Mycket slarv. Många frisparkar. Många passningar i sidled.

Det finns en känsla av missad potential.

Inte som i matcherna mot Bratislava, där vi i vissa delar var det bättre laget. Frustrationen uppstår när man ser att deras höga backlinje skapar luckor som vi inte utnyttjar tillräckligt. Våra omställningar är för försiktiga.

Jag vet att matchens dignitet säkert påverkar det. Men snälla, våga lite mer.

Speciellt Nielsen stod för ett mycket omständligt spel, där han stannade av flera kontringar och slog en del felpassningar.

De felpassningarna, inte bara från Nielsen, gav också Salzburg sina lägen. De fick sina skottlägen, som borde ha resulterat i något mål.

Men Wallinder stod gång på gång i vägen.

Benparader och någon tv-räddning.

Jag tycker att det är en spelare som har fått oförtjänt mycket kritik. Det är inte där de största problemen ligger. Absolut har han släppt in någon boll som han inte borde ha gjort. Men under majoriteten av säsongen har han gjort en stabil insats, ibland till och med riktigt bra.

Första halvleken var just det från honom.

Riktigt bra.

En scenförändring

Likt förra matchen mot Sirius var det nu ett helt annat Maif som vi fick se i andra halvlek.

Bollarna i djupled blev fler. Passningarna blev bättre. Som konsekvens skapade vi både fler och bättre målchanser.

Kjear hade sitt skott i den 50:e minuten efter att vi hade vunnit bollen högt. Lindberg hade två snarlika lägen i straffområdet, men avsluten var inte tillräckligt välriktade.

Tom Pettersson med en nick i ribban.

Miettinen med en nick utanför efter att ha fått bollen på huvudet från just samme Pettersson.

Om den första halvleken dominerades av Salzburg var den andra i gulsvart favör.

Vi hade initiativet. Vi hade flera löpningar som faktiskt ledde fram till något. Vi vann kampen på mittfältet.

Det såg bra ut.

Snöpligt slut

Det såg bra ut…

Salzburg hade knappt haft någonting i stora delar av andra halvlek. De kändes inte särskilt farliga. De var frustrerande snabba och bra defensivt, men framåt såg det ofta trögt ut.

Förutom ett skott där Wallinder fick göra en fin enhandsräddning skapade de inte mycket.

Vi var laget som gjorde något offensivt.

Vi skapade.

Det skulle bara vara en tidsfråga innan vi fick in ledningsmålet.

Men under de sista minuterna vaknade Red Bull-laget till. De fick sitt tryck. Sköt sina skott.

Men våra spelare täckte bollar och spelade mycket uppoffrande.

Kryss var nog det mest rättvisa, även om man såklart vill ha en vinst på hemmaplan i ett dubbelmöte. Vi hade varsin halvlek. Salzburg är ett bra lag. De har förvisso haft en nedgång de senaste åren, men det är fortfarande en talangfabrik med betydligt större resurser än vi har.

Vi borde egentligen inte kunna kräva mycket mer.

Sedan kom målet.

Bollen går in i vårt straffområde.

Flipperspel.

Tom Pettersson råkar rensa bollen rakt i mål. Målet räknas som självmål. Sota Kitano är på bollen.

Det spelar ingen roll.

Vi släppte in den.

I den 92:a minuten …

Nu tar vi nya tag

Ja.

Vi förlorar återigen.

Ännu en gång förlorar vi på vår ineffektivitet. På att vi inte är tillräckligt bra i de avgörande situationerna.

Det var ingen urusel insats. Men den var inte tillräckligt bra.

För mot bättre motstånd tappar de inte huvudet på samma sätt som Sirius gjorde. Det var vi som gjorde det idag.

Inte bara idag egentligen.

Så har det sett ut hela säsongen.

Vi har i grunden inga ursäkter.

Jag tycker inte att det var en jättebra domarinsats. Det ska väl tilläggas att det delvis påverkade båda lagen. I vissa lägen var han mycket försiktig med sina avblåsningar, medan han i andra blåste alldeles för snabbt.

Det absoluta värsta domslutet kom när Kjear drogs ner i ett friläge.

Borde väl ha varit något?

Möjligen till och med rött kort.

Men det blev inte ens frispark.

Som Sia sade i Aftonbladets sändning , hade möjligen Kjear behövt förstärka situationen.

Men, men.

Det är inget vi kan påverka. Det är inte säkert att ett rött kort hade påverkat matchen. Jag vill tro det. Men även med en man mer på planen måste vi fortfarande sätta våra chanser. För det gjorde vi inte. Det gjorde Salzburg.

Det var det som avgjorde. Det avgjorde mot Bratislava. Det kan ha avgjort dubbelmötet.

Men så ska vi inte tänka.

Vi borde inte ha kunnat vända matchen mot Sirius.

Men det gjorde vi.

Nu tar vi ett nytt tag och slår de energidrickande österrikarna borta.

Vad tyckte ni om matchen? Vinner vi returmötet? Kommentera nedan.Vilka