Inför Crystal Palace - Arsenal

Eurori, gåshud, magi, känslan av tårar, glädje, man finner knappt ord för alla känslor som dyker upp, en dröm man knappt vågar vakna från. Något man vet är sant men knappt vågar är att ta ordet mästare i sin mun men det är precis vad Arsenal är, mästare för första gången sedan 2004 nu när de går in i sista ligamatchen för säsongen på söndag.

Arsenal, nyblivna mästare gästar Crystal Palace på Selhurst Park i ett mindre London-derby i en match som inte innebär något för vardera lag. Båda lagen har varsin final att blicka fram emot, Arsenal och finalen i Champions League mot PSG på lördag nästa vecka men även Crystal Palace i finalen av Conference League mot Rayo Vallecano på torsdag om en vecka.

Ett Crystal Palace som ger känslan av att man sparar sitt bästa lag till den finalen då man i ligan senast vann mot Newcastle i början av april och sedan spelat många oavgjorda men istället vunnit i Europa, senast mot Sjachtar Donetsk. En stor anledning till att laget började tappa var dels att lagets och kanske en av Englands bästa mittbackar i Marc Guehi såldes till City i januari men även en väldigt tunn trupp. Balansen mellan olika tävlingar tog ut sin rätt men man ger nog allt på torsdag om en vecka.

Tidigare under säsongen vann Arsenal både i ligan och ligacupen mot Palace. Vem hade kunnat tro att vi skulle stå här nu som mästare. Vilket lyx-problem sen för Arsenal, att kunna spela utan press och stress, varken för spelare eller supportrar, med vetskapen att matchen inte gäller något. Antingen väljer man spelare som inte fått spela så mycket, fler ordinarie spelare som får vässa formen eller en blandning mellan båda delar. Möjligheten till lite vila kan vara guld värt för att även slippa skador inför matchen mot PSG.

Ett rykte som med förhoppning går att bekräfta inom kort, i så fall väldigt välbehövligt då de varit väldigt saknade är att Merino och Timber snart kan vara tillbaka, om inte nu mot Palace så mot PSG, hoppas.

Mot en sista vinst i ligan.

COYG!