IFK Göteborg
IFK Göteborg är för närvarande Allsvenskans formstarkaste lag med fem raka segrar. Tränarbytet där assisterande Jocke Björklund ersatte huvudtränaren Stefan Billborn har gett en otrolig effekt. När beskedet kom för drygt två månader sen låg man på 13:e plats i tabellen, bara tre poäng ifrån kval. Nio omgångar senare har man 16 poäng ner till kvalplats. Man ligger just nu strax framför AIK i tabellen, något som kändes otänkbart bara för några veckor sedan.
En stor faktor stavas Sam Larsson som anslöt till klubben under i somras. Han har på kort tid blivit en av Allsvenskans bästa spelare och belönades med månadens spelare i september. Han har gjort 7+3 från sin mittfältsposition vilket är ett otroligt facit. Det ska dock nämnas att 4 av dessa är straffmål, där han också hunnit med att missa en mot Västerås. Ett straffacit på tio matcher som vi AIK:are bara kan drömma om.
Under sommarfönstret har inte bara värvningen av Sam Larsson givit effekt. Västkustlaget har direkt fått träff på unge strikern Alexander Simmelhack som ersatt skadade Adam Bergmark Wiberg. Till höger har tidigare Djurgårdsfloppen Nino Zugelj fått ett stort förtroende och i backlinjen har isländska landslagsbacken Hjörtur Hermannsson stabiliserat mittbackslåset. AIK måste även se upp med formstarka lagkaptenen Tobias Heintz som är en annan nyckelspelare i offensiven.
Under Jocke Björklund har Blåvitt gått tillbaka till gamla, lite mer direkta Blåvitt. Presspelet har blivit mer kontrollerat, återövringsspelet har blivit bättre och man skapar fler lägen via inlägg.
AIK
Efter den helt sanslösa matchen mot BP förra helgen så räknar jag med att det har skett ett krafttag kring defensiven på Karlberg i veckan. Man vill helst inte använda hyperboler, men jag tror faktiskt många håller med om att man aldrig har sett ett så svagt defensivt AIK. Vissa av målen är helt farsartade.
Det måste ske förändringar i backlinjen till matchen mot IFK Göteborg. Mads Thychosen behöver bänkas och Hausner/Matthys kan inte agera som mittlås igen. Nu när Diogo Tomás är tillbaka i full träning vill jag se att han går direkt in från start. Helst med Wilmer Olofsson bredvid sig. Eskil Edh var också oerhört svag senast, men jag vill nog ändå se honom flytta över till högerkanten då Charlie Pavey nog inte är redo för start än. Stanley Wilson kommer att få en tuff uppgift på vänsterkanten mot Sam Larsson/Tobias Heintz, men jag vill ändå se honom framför Lucas Bergquist.
Innermittfältet briljerade inte heller senast, men det finns i nuläget inga givna ersättare när Dino Besirovic fortfarande är skadad. Kanske att man låter Stanley Wilson spela på sin egentliga position, peta Yannick Geiger och starta Lucas Bergquist på vänsterbacken. Men jag är inte heller helt såld på det förslaget.
Framåt skapade AIK mycket senast. Det är svårt att hålla Sixten Gustafsson utanför startelvan efter sitt superinhopp. Axel Kouamés form går åt fel håll och de omtalade 40 miljonerna som AIK tackade nej till i somras gör lite ont i efterhand. Taha Ayari gjorde 30 minuter senast och är kanske inte ännu redo för start.
En lite rolig detalj är att den annars så timide och resonlige José Riveiro lyckats med konststycket att vara avstängd i bägge matcherna mot Blåvitt den här säsongen.
Statistiken talar sitt tydliga språk i Solna där AIK har resultatraden 8-2-0 på de tio senaste. Det är dock Allsvenskans formstarkaste lag mot ett AIK som tagit 2 poäng på de fem senaste matcherna. Men en sån här märklig säsong så känns det som att matchen bara kan sluta på ett sätt. Med en AIK-seger.
