Det kändes på förhand som en ”första målet vinner”-match och därför var det med viss lättnad som vi kunde skönja att Brynäs kom ut som ett nytt lag och började klart bäst. Bra fart på skridskorna, hög intensitet både med och utan puck, 100% in i närkamperna. Såja! Det kan inte bara ha varit jag som triumferande knöt näven i riktning mot TV:n eller isen när vårt Brynäs fullkomligt sköljde över Linköping gång på gång. Det blev också Brynäs som gjorde första målet när Oskar Lindblom tryckte in en retur efter ca två minuter spelat i SAAB Arena. Det är ingen underdrift att det var med en rejäl dos av lättnad som vi kunde räkna in 0-1 på tavlan.
Efter 5 minuter spelat var det dags för seriens hårdaste skott att öppna säsongens målkonto; Silfverberg laddade och klippte upp 0-2 i krysset. Även resten av perioden var det klar fördel Brynäs, och den slutar 0-2.
Kalldusch och målkalas
Andra perioden börjar med lite av en kalldusch när Linköping reducerar till 1-2 ca tre minuter in, men medan de flesta Brynäsare fortfarande höll andan inför ett eventuellt ras så serverade Johannes Kinnvall ett stycke öppet mål till Linus Ölund. Den senare praktiserade ”det är svårast att göra mål på öppen kasse” men fick med nöd och näppe pucken över mållinjen, och alla med Brynäshjärta kunde pusta ut. Firma Gauthier/Anderson-Dolan visade därefter upp fina hockeykunskaper när den förstnämnde prickade stolpen med ett rappt handledsskott och JAD förvaltade returen från nollvinkel och 1-4 Brynäs.
Det blev också 1-5 kort därefter genom Gustav Hillström efter en fin genomskärare av Rödin. Något förlösande för Hillström kan det tänkas, då en hel del av strålkastarljuset har varit riktat mot honom och hans tilltänkta genombrottssäsong.
Proppen ur för Brynäs
Vi hade nöjt oss och sovit gott på 1-5 och tre poäng. När tredje perioden började så fortsatte målen dock att falla i en strid ström:
1-6 Linus Ölund
1-7 Axel Andersson
1-8 Oskar Lindblom
Snacka om att studsa tillbaka. Linköping reducerade till 2-8 genom Loke Krantz, ett skott som Magnus Chrona nog hade velat ha tillbaka. Chrona var i övrigt riktigt stabil ikväll och visade att han är att lita på som sista utpost. Johan Larsson satte sen in den ultimata dödsstöten när han lade i 2-9 i det så kallade gubbhörnet.
Inför matchen efterlyste jag tre saker som vi nu kan se som avbockade:
- Stabilt målvaktsspel
- Tillbaka till grunderna
- Ha is i magen och inte gråta över spilld mjölk i Norrbotten
Med facit i hand så uppfyllde vi också huvuduppdraget; att helt enkelt ta sig upp på hästen igen. Nu sover vi gott, låter de nio målen och total Brynäsdominans över tre perioder effektiv speltid ligga till grund för drömmar om en bättre säsong än vad som var tänkbart i lördags.
Imorgon vaknar vi, tar oss ner på jorden igen och blickar framåt mot hemmapremiären mot Luleå på lördag.
Tack för ikväll, Brynäs.
