MARIEFRED MÅNDAG MORGON Det råder ett tillfälligt lugn över Fotbollssverige. VM-slutspelet har pausat Allsvenskan, spelarna är på semester och det är i skrivande stund 18 dagar kvar till träningsmatchen mot FC Midtjylland den 26 juni. Men skenet bedrar. För Malmö FF är det här sommaruppehållet allt annat än en sömnig transportsträcka. Det är nu fundamentet för de kommande åren ska gjutas.
När spelarna återsamlas den 15 juni är det med största sannolikhet en ny tränare som håller i visselpipan. Uppgifterna blir alltmer konkreta; mycket talar för att det blir norrmannen Eirik Horneland som tar över rodret. Och det är ett tungt, men inspirerande arbete som väntar. Det är ett delvis nytt MFF vi kommer att få se när serien startar om mot Degerfors borta den 4 juli. Truppen står inför en stor omsättning. Flera spelare har gjort sitt och kommer att lämna, medan fyra till fem nya namn ska slussas in under sommarfönstret.
Att bygga om mitt under brinnande säsong är alltid en risk, men efter en sportsligt svag majmånad där förlusterna haglade tvingas vi inse sanningen: det krävs en förändring.
Mitt i denna sportsliga röra arrangerades i tisdags ett medlemsmöte. Det var ett möte som behövdes, och de signaler som kom ut därifrån lämnar en genuint bra känsla i min mage. Det handlar framför allt om personerna som nu ska leda oss ur den här svackan: vår nye ordförande Zlatko Rihter och vår nye sportchef Philip Berglund.
För oss som har följt MFF under decennier är ordförandeposten något närmast heligt. Det är ett uppdrag som kräver en specifik aura och ett visionärt ledarskap. Historiskt har vi skämts bort med giganter. Eric Persson byggde fundamentet, Hans Cavalli-Björkman professionaliserade föreningen, Bengt Madsen bar den rena passionen och Håkan Jeppsson transformerade oss till en ekonomisk och sportsliga stormakt. De var män som bar den stora, ljusblå kostymen med absolut auktoritet.
Därför måste vi också våga vara realistiska och konkreta gällande den epok vi precis lagt bakom oss under Anders Pålssons ledning. Mellan 2018 och början av 2026 hade MFF alla förutsättningar i världen att ta nästa monumentala kliv – att permanent befästa vår position som Skandinaviens ledande herrlag och spela regelbundet i de europeiska gruppspelen. Istället blev det en period där avtrycket från högsta ort kändes anonymt. Vi tog inte nästa steg; vi blev snarare sämre, och den svaga våren 2026 blev slutpunkten på ett vakuum där den visionära utväxlingen uteblev.
Men efter att ha tagit del av hur Zlatko Rihter och Philip Berglund i tisdags presenterade sina planer för framtiden, tänds hoppet igen. Rihter, med sin tunga bakgrund från det internationella näringslivet, pratar ett språk som andas den typ av seriositet och beslutsamhet vi saknat. Han gömmer sig inte bakom tomma floskler. Han är tydlig med vad han vill, hur han tänker leda klubben och exakt hur MFF ska tas tillbaka till den absoluta toppen och ut i Europa igen. Det är rakt, det är konkret och det är precis den auktoritet som krävs för att axla arvet från Eric Persson, Hans Cavalli-Björkman och Håkan Jeppsson.
Tillsammans med Philip Berglund som sportchef har vi nu en duo som känns redo att göra det som krävs. De har inte fått någon smekmånad, men det är nu – mitt i ombyggnationen – som de direkt har chansen att visa sin fulla kapacitet.
MFF är och förblir alltid bäst, även när tabellen och spelet tillfälligt påstår något annat. Men för att vi ska visa det även utanför landets gränser krävs det att arkitekterna i ledningen sätter ner foten. Det har de gjort nu. Röran må vara påtaglig just den här måndagen, men bygget av det nya Malmö FF har bara börjat.
Önskar er alla en bra himmelsblå vecka.
