Ljuset i tunneln? (NY) Jag säger inte att vår svacka är över och jag vet att en hel del besvikelser väntar ännu, men handen på hjärtat, skönjer vi inte en strimma ljus därborta i tunnelns svarta mörker? Jag ser det och jag tror faktiskt inte att det är lyktorna på ett framrusande tåg, utan snarare en positiv MFF-framtid. Spelet är bättre, ungdomarna utvecklas och vi har en tränare som verkar hantera både med- och motgång på ett förståndigt och tryggt sätt. Jo, visst finns det hopp om det, trots allt.
Jovan! (NY) Det måste vara ett tveksamt nöje att gå från hyllad supertalang i hemlandet till att vara en snordyr värvning i en ny klubb med massor av förväntningar på sina unga axlar och sen inte lyckas. Så var verkligheten länge för Jovan Milosavljevic, men sedan Gaute Helstrup tagit över MFF har unge Jovan fått fler chanser och i takt med det visat mer och mer.
Mot Örgryte släppte de sista hämningarna och vår unge serb satte dit två strutar och lyckan och lättnaden gick inte att ta miste på. Får den här pågen det rätta flytet skall vi vara djupt tacksamma för att han inte lämnade oss i somras.
Försvarsspelet (NY) Förra veckan hyllade min kollega Åsa, med all rätt, både Stian Gregersen och Andrej Djuric och idag fortsätter jag på samma spår, men jag vill hylla försvarsspelet i sin helhet. Efter den jobbiga insatsen mot Djurgården har vi lyft oss många nivåer och det är inte bara Herr Gregersens förtjänst utan det är också frukten av ett helt lag som är mer noggrant och som har tagit lärdom av hur det inte skall se ut. Det värmer att se det hårda jobbet som görs över hela planen av våra unga ambitiösa spelare.
Ack, den ungdomen, den ungdomen! (NY) Om jag räknade rätt hade startelvan mot ÖIS en genomsnittsålder på ca tjugoett år. Detta trots "gamlingarna" Robin Olsen och Jens Stryger Larsen. Det kan ibland bli lite valpigt och slarvigt, men på det stora hela tar de här killarna ett enormt ansvar och de visar för hela Fotbollssverige att Malmö FF har något riktigt spännande på gång.
Även om vi inte är med och slåss om medaljerna i år, fyller tanken på dessa framtidsmän mig med stor stolthet och tro.
Hoppas nu föreningen förstår att vi skall skriva långa kontrakt med pågarna!
Otto (NY) Det är (och skall vara) höga krav på en central mittfältare i Malmö FF och visst, Otto Rosengren har nog några kliv kvar att ta innan han är på samma nivå som AC eller Peña, men för mig är han ändå en konstant med hög lägstanivå och en ovärderlig pusselbit i det ömtåliga bygge som är Malmö FF.
Mot Örgryte var han utomordentligt bra och låg bakom enormt mycket i MFF:s offensiv, samtidigt som han tog ett väldigt defensivt ansvar. När omgivningen växer ifatt Otto kommer han att bli ännu bättre, det är jag helt säker på.
Truppen ser bättre ut (NY) Det har varit en väldigt bra sommar för MFF:s trupprenoveringsansvariga. Äntligen syns det lite skillnad på truppens kvalitet. Flera viktiga kvalitetspjäser har anslutit och spelare som inte har räckt till har skeppats vidare, vilket i sig har gett ungdomarna mer speltid och utveckling. Att kvaliteten successivt höjs är glädjande och naturligtvis helt nödvändigt, och det blev lite av ett statement senast att de två givna stjärnorna Haksabanovic och Garcia kunde ersättas helt utan att kvaliteten i laget rasade. Det känns som att det var längesedan vi hade den styrkan i truppen och jag hoppas att Philip Berglunds arbete fortsätter lika framgångsrikt framöver.
Det är inte svårt att identifiera veckans offside. Kenan Busuladzic blev säsongens tredje MFF:are att bäras ut med en korsbandsskada. Det värker i hjärtat varje gång detta händer för vi vet vilket eländigt slit spelarna har framför sig för att ha en chans att komma tillbaka.
Att Pontus Jansson, Oscar Sjöstrand och Kenan Busuladzic alla drabbas av detta inom loppet av ca fem månader väcker såklart en del frågor. Hade det gått att förebygga detta lidande för individerna och förluster för laget?
Inte vet jag, men jag tror att det hade varit bra om MFF forskar lite i det så att vi är säkra på att vi i största möjliga mån undviker den här typen av karriärhotande skador. För oss supportrar är det bara att sända våra varmaste tankar till Kenan och önska honom snabbast möjliga läkning.
