För bara drygt tre år sedan firade vi en europeisk titel i Prag. Nu väntar en onsdagskväll borta mot Lincoln i Championship. Det är svårt att inte stanna upp vid den kontrasten. Men verkligheten är som den är, och det finns ingen anledning att älta det som varit. Vi ska tillbaka till Premier League, och då gäller det att börja visa varför vi hör hemma där.
Säsongen har trots allt börjat helt okej. Vi ligger trea i tabellen och har nu sju raka ligamatcher utan förlust. Efter överkörningen av Wrexham med 6-0 kändes det dessutom som att vi äntligen hade hittat något. Men de senaste två matcherna har väckt en del frågetecken. Först 2-2 mot Millwall och därefter 1-1 hemma mot QPR. Två matcher där vi tvingats jaga kvitteringar och där spelet stundtals lämnat väldigt mycket att önska.
Mot QPR fick vi visserligen chansen att avgöra på tilläggstid, men Bowens straff räddades och två nya poäng gick förlorade. Det är förstås lätt att peka på den missade straffen, men jag tycker att problemet ligger betydligt djupare än så. Vi ska inte behöva en straff på tilläggstid för att vinna hemma mot QPR. Vi har spelarmaterialet för att kontrollera sådana matcher, men alltför ofta ser det ut som att vi väntar på att någon individuell prestation ska lösa problemen åt oss.
Morgondagens motståndare Lincoln är nykomlingar efter att ha vunnit League One förra säsongen. Det är faktiskt första gången på 65 år som klubben spelar i den engelska andradivisionen. Hittills har resultaten varit blandade och de kommer senast från en tung 3-0 förlust mot Sheffield United. Dessförinnan förlorade de hemma mot Swansea med 1-2. Faktum är att Lincoln ännu inte har vunnit någon av sina fyra hemmamatcher i ligan den här säsongen. Det är förstås en svit vi inte har någon lust att hjälpa dem bryta.
Senast vi besökte Lincoln var i ligacupen 2023, då Soucek avgjorde med matchens enda mål. Den gången var vi ett Premier League lag som åkte dit för att klara av ett cupavancemang. Nu möts vi som två lag i samma division, vilket säger en del om hur snabbt förutsättningarna kan förändras i fotboll.
Jag hoppas framför allt att vi får se ett West Ham som tar kommandot från första minuten. Vi har alldeles för mycket kvalitet för att gång på gång behöva spela oss ur underlägen. Bowen fortsätter vara vår viktigaste spelare framåt, men vi behöver få fler spelare att kliva fram och ta ansvar. Det ska inte krävas att vår lagkapten gör något extraordinärt varje gång vi behöver ett mål.
Och visst, Championship är en lång säsong. Vi har fortfarande gott om tid och ligger bra till i tabellen. Men det är också en liga där poängen snabbt kan rinna iväg om man börjar nöja sig med oavgjorda resultat. Redan på lördag väntar dessutom serieledande Swansea på bortaplan, vilket gör morgondagens möte ännu viktigare.
Jag kräver inte att vi ska spela någon fantastisk fotboll varje vecka. Men jag förväntar mig att vi åker till Lincoln med inställningen att tre poäng är det enda acceptabla resultatet. Det är dags att sluta prata om vilken kvalitet som finns i truppen och börja visa den på planen.
Tre poäng imorgon, tack. COYI!
