Under fjolårssäsongen blev man positivt överraskad av hur modifieringarna av Klopps fartfyllda spel skapade ett lag som under perioder kändes ostoppbart. Det infann sig en känsla av kontroll som i samverkan med fartfyllda anfall skapade en fotboll som både var underhållande och en aning lättare på hjärtat. Framgångarna ledde till de investeringar som många av oss längtat efter, äntligen gick vi för de stora namnen. Men vart gick det fel.
Integreringen av de nya spelarna har varit allt annat än framgångsrik, känslan är att det inte finns någon tydlig plan för hur dessa spelare ska användas. Personligen tycker jag vi fått se glimtar av vad Wirtz har att erbjuda och Ekitike har visat att han har kvaliteter som kan gynna laget. Det är å andra sidan inget snack om att dessa spelare inte används på rätt sätt.
Med matchen mot Nottingham Forrest färsk är det svårt att bortse från intrycket att Slot inte har en aning om hur han ska använda en Alexander Isak. Känslan när man ser honom spela är att han fastnar centralt utan instruktioner gällande var han ska röra sig och vilken roll han ska spela. Han är en spelare med driv som kan briljera i situationer där han kan skapa momentum. Vi har även sett under hans tid i Newcastle att han har den slutprodukt som saknades hos Nunez. Ändå placeras han statiskt i mitten och får sällan se en glimt av bollen, varför?
För att återgå till matchen mot Nottingham så fanns det ljusglimtar i anfallsspelet under den första halvleken, det skapades chanser och det fanns en hyfsad kontroll över matchbilden.
I vanlig ordning uteblev målen, och våra svårigheter mot de moderna spelsystemen med dess låga försvar och snabba anfall blev återigen tydliga. Som så många gånger tidigare denna säsong blev vi även rejält omskakade av ett bakåtmål, och efter det hittar vi inte riktigt tillbaka igen. Det går självklart att ha åsikter om domsluten och hur de också verkar gå emot oss. Det är surt att se Arsenal och Nottingham göra samma mål som vi själva fick bortdömt under förra omgången. Å andra sidan ska jag vara ärlig och säga att jag tror matchen mot City hade slutat precis likadant ändå – i en överkörning. I en match som denna förändrar ett bakåtmål dock matchbilden helt och hållet, och därav även resultatet. Det ska dock inte stickas under stolen att de stora problemen ligger i spelsättet och spelarna som verkar tappat all motivation.
Frågan som behöver ställas blir då, om det är Slot som är problemet? Har vi förbrukat all vår tur hos Slotmaskinen? Vecka in och vecka drar vi i den enarmade banditen, men vinsterna är till synes förbrukade. Försvar och mittfält verkar ha tappat kämparglöden och kreativiteten helt, med Mac Allister och Konate som skuggor av sin forna jag. Mittförsvaret är fullkomligt oorganiserat och det är ett fruktansvärt betyg när spelare som Igor Jesus och Ndoye kan glida rakt igenom. Tesen angående Slot och hans brister växer sig ännu starkare när vi ser hur många av våra spelare briljerar under landslagsuppehållen.
Ska vi fortsätta gå “the Liverpool way” och satsa på den tränaren vi har? Eller är det dags att frångå traditionen och försöka hitta en snabb lösning?
