Över hela staden vilar en katedral.
En gotisk katedral med ett av de största skeppen i världen. Jag har en faiblesse för kyrkor. Så fort jag är ute på mina vandringar med skor och ryggsäck och ser en kyrka, så kliver jag naturligtvis in. Sätter mig, kollar predikstol, altartavla, känner tystnaden, de målade fönstren, de små arkitektmässiga finesserna, koret, statyerna och bara häpnar. Gironas katedral har jag enbart sett på håll på väg från Barcelona till de vilda kuststräckorna, men den tronar mäktigt över staden och ger hela omgivningen en riktpunkt. Vit, kolossal och magisk. Arsenal är i staden. Då pratar vi rött, vitt, kolossalt och magiskt. Den mäktiga klubben från norra London skall inleda sin säsong med en träningsmatch av högre kaliber. Mot FC Girona, det lokala laget med ambitioner.
Det handlar om match om den 49e upplagan av Costa Brava Trophy, som tydligen visades upp lokalt igår i samband med ett sammanträffande på stadens michelintyngda restaurang. Mat, kultur,religion historia och sport - fem saker som präglar en katalans vardag och just en sådan händelse binder samman staden, fansen och fotbollen. Samtidigt är denna ”pokal” en del av något större. Alla som någon gång satt sin fot i denna del av Spanien och druckit en pilsner, har säkerligen haft en Estrella i handen och sedan tio år tillbaka så sponsrar Estrella den katalanska klubben FC Damm, som just detta år fyller 150 år. De kanske inte spelat boll så länge, men hållit på med sport. Matchen mot Gunners är således omgärdad av in bara FC Girona och en trofé kring kuststräckan utan även en historik som går tillbaka till 1870-talet.
På Estadio Montilivi i centrala staden möttes FC Girona och Arsenal under Champions League 24/25. Då vann Arsenal med 2-1 efter att Jorginho och Nwaneri gjort mål. Det är naturligtvis remarkabelt att laget med Quique Alvarez efter detta har haft ett fritt fall och nu spelar i Segunda Division. Laget hade dock en riktigt usel vår då nyförvärven inte levererade och fick se sig själva kliva ned. Tränaren Michel fick gå och nye Quique Alvarez tog över. Exakt vad tränaren skickar ut på planen låter man vara osagt, men kaptenen Stuani, som gör sin tionde säsong i klubben, sade på presskonferensen inför matchen att ”it is a thrill to start my tenth Season at the Montilivi. I’ve experienced unforgettable moments with this Club, and we approach the new season with ambition and determination to bring the Club back to where it deserves to be.” Game on, således. Alvarez har en trupp som primärt är spanjorer, men där namn som Donny van der Beek, gamle Spursaren Bryan Gil och marockanen Ounahi sticker ut. Här finns också ukrainare som Tsygankov, Vanat och backen Martinez. Den sistnämnde tror experter kan utvecklas till något riktigt bra.
Blickarna på Gunners är starka och kraftfulla. Ligavinnare och med ambitioner som är större. Just nu surrar Silly-Svepet som Ola Regen beskrev så kärleksfullt. Bruno Guimaraes? Vini Jr? Något ny mittback? Andrea Berta jobbar för fullt. Antonio Gomez läste man var klar för Gunners. Alla bläddrade och insåg att man plockat in en ny spanjor i staben. Laget då? Jo, många spelare saknas fortfarande, men Martinelli och Gabriel Magalhâes har dykt upp. Saliba, Timber,spanjorer, britterna och Ödegaard är fortfarande på välbehövlig semester. Detta ger möjligheter för framför de unga spelarna som är med att visa upp sig. Jag skrev i en artikel att sex- sju juniorer finns med för att visa upp sig och jag är nyfiken på ett par av dem. Cediach O`Neill gjorde A-landslagsdebut för Nordirland och kombinerar den urbrittiska attityden av ”kamp, glöd, kraft” med ” teknik och taktik”. Två andra som skulle vara kul att se är Brayden Clarke och Josh Ogunnaike, båda två med bra utveckling i U21, ungdomslandskamper och på en ytterbacksplats, som kan bli mer öppen än tidigare beroende på skadeläget ser ut.
Matchen är ikväll på Estadio Montilivi.
Kanske lyser katedralen upp i sommarljuset.
