Viktiga första steg
Det omtalade usla omklädningsrummet är nu rensat, fyllt med ung entusiasm och veteraner som faktiskt vill spela i Vancouver och vara en del av resan. Bara det är fall framåt.
Ingen officiell kapten har utsetts utan det kommer vara Filip Hronek, Brock Boeser och Elias Pettersson (EP40) som delar på ansvaret denna säsong. Bra val och det kan förhoppningsvis ge den sistnämnde lite extra bränsle att hitta tillbaka till gammal form.
Utöver dessa kaptener har man fyllt på med rutin och ledarskap på annat håll i form av Brendan Gallagher, Luke Schenn och Jamie Oleksiak.
Vikten av att få hem en spelare som Gallagher kan inte understrykas nog. Han kommer inte att spotta in poäng eller vara den avgörande faktorn men han besitter erfarenhet som inte funnits i Canucks trupp på många år.
Han har upplevt djupa dalar och höga toppar i Montreal, varit deras kapten under många år och alltid gett allt ute på isen oavsett. Det är exakt det som behövs när ny kultur och struktur ska sättas på plats.
Tredje gången gillt för Luke Schenn men han tas emot med öppna armar, alltid stabila insatser och en bra ledarfigur för de yngre. Han och Oleksiak kan dessutom agera lite polis ute på isen om det vankas gurgel.
Med ny rutin inne i laget finns det goda möjligheter för de unga spelarna att ta kliv och General Manager Ryan Johnson har inte varit sen med att visa att han vill satsa på de unga förmågorna.
Zeev Buium kritar på
Det råder ingen tvekan om att fullt fokus ligger på framtiden för Canucks Ett starkt bevis på detta är den unge backen Zeev Buiums kontrakt på 8 år x $9,380,000. Det höjdes på ögonbrynen från vissa håll när nyheten kom ut då Buium endast spelat 76 NHL-matcher varav 45 i Vancouver, ett saftigt kontrakt för en relativt oerfaren spelare. Samtidigt är det bara att inse att det är nya tider i NHL och med stigande lönetak blir detta en investering för framtiden som kan visa sig väldigt fruktbart om Buium kan leva upp till sin potential.
Ryan Johnson var inne på det när han blev tillfrågad om kontraktet. Han nämnde att om han suttit i samma situation för fem år sedan hade han förmodligen inte erbjudit samma summa och längd men marknaden är helt annorlunda idag.
Personligen tycker jag det är helt rätt väg att gå för Canucks del, vill man satsa på framtiden måste man visa det också och kan Buium bli en förstaback eller andraback kommer kontraktet vara värt det alla dagar i veckan.
Försäsongens små ljusglimtar
Den korta försäsongen har precis avslutats och fick krönas med en seger mot Seattle Kraken. Dessförinnan har det varit tre raka förluster, men som den gamla klyschan lyder: man ska inte vara för bra på försäsongen. Att vara för bra kommer inte att vara någon risk för Canucks men det är inte heller meningen när man bygger om.
Fokuset har legat på att skapa en ny kultur och struktur inom laget, återkommande ledord sedan Sedinarna tog över. Nu finns det ett alldeles för litet urval av matcher för att dra några slutsatser om laget har förändrats men det finns positiva saker att ta med sig.
Braden Cootes och Adam Novotny var de som stack ut mest i positiv bemärkelse. Det blir inte mycket spel i NHL för Cootes utan mer minuter i AHL. Det tar inte bort från hans insatser de första matcherna, han var drivande, skapade mycket chanser och fick betalt med både mål och assist. Han överglänste dessutom flera av de mer rutinerade spelarna som fanns med vilket var positivt.
Novotny likaså, något oslipad i vissa moment men besitter offensiv talang så det räcker och blir över. En spelare som kan visa sig vara en riktig stöld i draften och en spelare värd att hålla lite extra koll på.
Denna säsong blir det tillbaka till OHL och Peterborough Petes där han slog till med två mål och assist direkt. Förhoppningsvis kan han dominera och få mycket istid, om så blir fallet kan det mycket väl bli NHL-spel nästa år.
Frågetecken
Jake DeBrusk - Han har inte glänst under sin tid i Vancouver, självklart inte endast hans fel då omgivningen inte heller varit optimal. Efter fjolårets säsong kändes det som att han och klubben skulle gå skilda vägar .Det florerade en del rykten i media om att han bett om en trejd då han inte ville genomgå en rebuild. Inte så förvånande med tanke på hans ålder.
Det blev dock inte fallet och som allt ser ut nu kommer han köra på i Vancouver. Stod för det avgörande målet mot Seattle och noterades för två assist. Målet går väl att diskutera då det var ett skott som styrdes in via ändan men alla mål är bra mål.
Det finns absolut en bra spelare i DeBrusk och han kan vara en bra ledarfigur för de unga spelarna men då gäller det att han steppar upp ett eller två snäpp från förra säsongen.
Filip Chytil - Vi Canucks fans har knappt fått se Chytil spela hockey då han plågats av hjärnskakningar sedan han anlände från New York Rangers. Han var i princip borta hela förra säsongen men uppger att han ska vara i god form och att det finns ett stort sug att spela hockey igen. Välkommet då centersidan är fortsatt tunn i Vancouver.
Dessvärre var olyckan framme igen i genrepet mot Edmonton där han efter en tackling kolliderade med en linjedomare och brakade in i sargen. Han fick ledas av isen och det fanns en liten klump i magen med tanke på hans historik. Tur i oturen visade det sig röra sig om en axelskada så ingen hjärnskakning denna gång, väldigt glädjande besked.
Under säsongens gång kommer vi få anledning att återvända till Chytil och jag hoppas innerligt att det är i positiv bemärkelse.
Målvakterna - Thatcher Demko är i vanlig ordning det största frågetecknet, fortsatt plågad av skador och har inte synts till under försäsongen. Känslan nu är att vi aldrig kommer få se en full säsong med Demko och frågan är om general manager Ryan Johnson behöver se över situationen på lång sikt efter denna säsong, för alla parters bästa.
Inför denna säsong har vi kvar Kevin Lankinen som av allt att döma verkar vara motiverad och sugen på att spela. Hade inte den starkaste säsongen i fjol men han är en habil målvakt, i Canucks nuvarande situation behövs inte så mycket mer.
Kampen om andra spaden är däremot lite knepigare, Nikita Tolopilo har fått några matcher under försäsongen men har inte imponerat. För att adressera detta hämtade Vancouver Leevi Meriläinen (Ottawa Senators) från waivers. Ett bra drag då det egentligen inte finns någon nackdel för Vancouver.
Meriläinen kommer från en tuff säsong i Ottawa men har historiskt sett stabila siffror så det finns absolut potential. Det finns gott om utrymme för att utvecklas i Canucks organisation då man räknar med en bottenplacering.
Skulle gissa på att det innebär att Tolopilo får köra en sejour i Abbotsford och att det blir en finsk duo som inleder säsongen för Vancouver innan Demko är tillbaka.
Svenskar att hålla koll på
Tom Willander - Blir detta året som Willander etablerar sig på allvar i NHL? Han har spelats ihop med nyförvärvade bjässen Jamie Oleksiak som kommer ge honom mer utrymme för sina offensiva egenskaper. Förhoppningsvis kan han ta tillvara på det och ta ytterligare kliv, defensivt har han sett stabil ut men det finns lite mer att hämta i det offensiva.
Det blir tufft att försöka slå sig in i första paret då det domineras av Buium och Hronek, inte minst med tanke på det kontrakt som Buium fick.
Linus Karlsson - Kanske den mest underskattade spelaren i truppen. Han var en av få ljusglimtar under förra säsongen där han stod för 15 mål och 20 assist där han också fick en del förtroende i förstakedjan med EP40 och DeBrusk. Säger väl något om truppen men samtidigt är Karlsson väldigt nyttig och bidrar oavsett vilken kedja han placeras i.
Bara för honom att fortsätta på inslagen bana så finns det all möjlighet att få mycket istid och fortsätta visa att han är en etablerad NHL-spelare.
Liam Öhgren - En framtida publikfavorit som imponerade efter att han anlänt från Minnesota. Med tanke på att det saknas toppkvalitet på forwardsidan i Vancouver finns det goda möjligheter att spela i en första- eller andrakedja. Hans insats behöver man aldrig ifrågasätta, spelar hårt, snabbt och ger allt ute på isen.
Nästa naturliga steg är att öka på produktionen från fjolårets 8 mål och 10 assist. Får han fortsätta spela med Rossi som på försäsongen eller EP40 har jag svårt att se att han inte lyckas med det.
Jonathan Lekkerimäki - Han hade en stökig säsong förra året där han drogs med en lång skada och till följd blev det sparsamt med speltid. Ser betydligt piggare ut denna säsong och har blivit bättre för varje match under försäsongen.
Nu ska vi inte dra för stora slutsatser från ett litet urval men det är goda tecken för en spelare som har mycket att bevisa denna säsong. Med alla skadebekymmer som varit samt ett lag som inte varit i balans har det knappast varit en optimal start för Lekkerimäki i Vancouver men om det ska bli flera år tillsammans framöver behöver han visa vad han går för.
Likt för de andra svenskarna nämnda ovan finns det alla förutsättningar denna säsong när allt fokus ligger på utveckling. En bra chans att etablera sig och jag hoppas verkligen han tar den då det finns mycket att gilla med hans offensiva kvaliteter.
En säsong av tålamod
Det här kommer inte vara Vancouvers mest minnesvärda säsong. Däremot kan det bli startskottet på något nytt och där vi för första gången på länge kan börja se tendenser på vad det här lagbygget kan bli. Förhoppningsvis får vi se ett lag som kommer närmare sina supportrar och visar att de faktiskt bryr sig och vill bli bättre.
Under sommaren och försäsongen har både Sedinarna, Johnson och Malhotra pratat om vikten av tålamod. Det här är inget som kommer gå på en handvändning och det kommer bli till att tugga taggtråd ett tag framöver, både för spelare och supportrar.
Spelarna är inte de enda som behöver visa på förändring. De tidigare nämnda ledarna för Canucks har sagt alla rätta ord men nu blir det upp till bevis om det blir verklighet. Kommer vi få se ett mer organiserat lag med en tydlig idé? Kommer arbetet med kulturen leda till förbättringar? Även det blir intressant att följa under säsongens gång.
Nu tar vi sikte på premiären mot Edmonton Oilers på natten till onsdag. Ingen lätt drabbning, men lika bra att riva plåstret direkt. Skulle det bli en förlust finns chansen till revansch den 2 oktober. Därefter väntar slaget om sista placeringen mot Calgary Flames den 4 oktober.
