Henrik Rydström fick en lyckad återkomst till Eleda Stadion.
Vi var på plats när Hammarby vände underläge till en 2–1-seger mot Malmö FF – klubben som Rydström tidigare förde till två raka SM-guld 2023 och 2024.
Tre viktiga poäng i en fortfarande öppen guldstrid. Nu lever möjligheten för Rydström att bli tränaren som leder Hammarby till klubbens första SM-guld sedan 2001.
Men skulle ett sådant guld betyda mer än titlarna med MFF?
Vi ställer frågan till Hammarbytränaren.
– Jag tror för Hammarby som organisation och supportrar, definitivt. Men det måste jag ändå säga, här var vi fan bra på att fira i MFF också. Det spelar ingen roll hur många, det var eufori.
Rydström pekar samtidigt på en tydlig skillnad mellan klubbarna.
– I Hammarby pratar man ju fortfarande om 2001, och Sören Cratz är ju fortfarande… Här i Malmö så är vi lite fler tränare som slåss om gunsten.
”Jag blev förbannad”
Men hur kommer det sig egentligen att Rydström, trots framgångarna och erfarenheten från utlandet, fortsätter att uppskatta Allsvenskan så mycket och kom tillbaka så snabbt?
– Det är en jättebra fråga. När jag spelade så blev jag förbannad när det klagades på Allsvenskan. För jag såg hur också oförtjänt mycket skit vi fick ibland.
Han är dock inte främmande för att svensk fotboll ibland förtjänar kritik.
– Sen ibland är det välförtjänt skit.
Det som framför allt lockar är klubbarnas historia och konkurrensen i serien.
– Jag har väl egentligen alltid haft en kärlek till de här klubbarna, de klassiska klubbarna. Och sen att små klubbar, nu har vi ju sett det med Mjällby och Sirius, som också kan hävda sig.
Även supporterkulturen får stort beröm.
– Och sen såklart nu de senaste åren med supportrarna. Nej fan, det är helt otroligt.
”Jag behöver inte jobba mer”
Rydström har också hunnit uppleva fotbollen utanför Sveriges gränser.
Efter tiden i Malmö FF gick tränarkarriären vidare till amerikanska Columbus Crew. Men äventyret blev kortvarigt.
– Theo och jag var ju jättekort i USA, och nivån på den så det var ju vänskapsmatcher rakt igenom.
Trots den korta sejouren ångrar han inte flytten.
– Sen ångrar inte jag det, för det var ekonomiskt otroligt bra, så jag behöver inte jobba mer. Men det är en annan sak, liksom.
När han återvänder till den svenska fotbollen i sitt resonemang är budskapet tydligt.
– Fotbollsmässigt är det otroligt. Vi ska vara stolta över det vi har.
Men med två SM-guld på meritlistan och erfarenhet från USA väcks samtidigt frågan om hans egen framtid.
Har Henrik Rydström inte börjat växa ur den allsvenska kostymen? Är det inte dags för nästa steg?
”Jag är inte den typen av tränare”
När Rydström utvecklar sitt svar visar det sig att han har en annan syn på vad nästa steg i tränarkarriären behöver innebära.
– Jag kan svara väldigt utläggande på den frågan. Om man går utomlands, jag gjorde det väl för att det fanns ekonomiska incitament.
Men pengar är långt ifrån det enda som spelar roll.
– Om du vill göra det för att du själv ska ha inflytande i en klubb, det är svårt.
Han fortsätter:
– Det är sådana hierarkier. Du blir mer bara: ”Okej, gör det här.” Jag är inte den typen av tränare.
Rydström beskriver i stället hur viktigt det är att själv kunna påverka verksamheten och bestämma över arbetssättet.
– För mig har det varit mer viktigt att hitta en miljö som jag hittade här i Malmö och som jag känner i Hammarby, där man kan bestämma, ha inflytande.
Han utvecklar:
– Vi tränar på det här sättet. Det är det här som gäller här. Och det är mycket svårare utomlands.
För Rydström handlar det alltså inte bara om att ta sig till en större liga, utan också om att hitta rätt miljö för sin fotboll.
Och just nu är det i Hammarby han har fått den möjligheten.
”Det är som ens barn”
Samtidigt finns möjligheten att skriva historia med Stockholmsklubben.
Med Malmö FF vann Rydström två raka SM-guld. Med Hammarby skulle han kunna bli tränaren som bryter en 25 år lång väntan.
Men vi vill veta vad det skulle betyda för honom personligen.
Skulle ett eventuellt Hammarbyguld verkligen inte kännas lite extra, med tanke på hur länge klubben har väntat?
Då kommer Rydström med en något oväntad jämförelse.
– Ja, men det är lite som… Jag har sett någon annan svara på det när man vinner någonting. Det är som ens barn. Man älskar dem allihopa, liksom.
Han vill alltså inte rangordna sina två tidigare SM-guld med ett eventuellt framtida mästerskap i Hammarby.
Henrik Rydström säger själv att han tjänat tillräckligt för att inte behöva jobba mer. Ändå har han valt att återvända till Allsvenskan.
Efter segern mot sin gamla klubb Malmö FF är han nu med i kampen om ännu en titel – den här gången med Hammarby, som väntat på ett SM-guld sedan 2001.
Om det blir ett nytt guldfirande återstår att se. Men en sak är säker: Rydströms hunger efter fler titlar finns kvar.
– När det gäller guld så vill man ha så många som möjligt.
