1. Premiär mot Toro, vad är din tanke över resultatet och spelet från matchen?
Marko : Viktigt så klart att inleda med en seger och ge Amorim lite arbetsro. Spelmässigt så märks det tydligt redan nu vad Amorim försökt pränta in i spelarna. Hög press, synkroniserade löpningar i korridorerna och framförallt i första hand så skall spelt gå vertikalt (framåt!). Jag tycker att spelarna redan nu väldigt väl anpassat sig till Amorims idéer vilket överraskade mig positivt. Vi talar trots allt om spelsätt som skiljer sig som natt och dag från Allegris dödgrävarfotboll förra säsongen.
Alfredsson : Den korta versionen är att vi ska vinna och att spelet troligtvis, trots att Amorim inte har suttit på vår tränarbänk länge, kommer att vara mer positivt än det var stora delar av fjolårssäsongen med Allegri.
Ska jag lägga ut texten lite mer går det att tillägga att det enda viktiga i premiären i mina ögon egentligen är resultatet. Tre poäng är det som räknas och löser vi det är det bara att bocka av uppgift nummer ett på checklistan. Det går inte heller att förvänta sig en magnifik, briljant spelmässig insats. Nog för att jag nyss nämnde en mer positiv fotboll som en förhoppning redan inför premiären, men samtidigt som glimtar av det vi har fått se på försäsongen har ingjutit hopp och optimism får man inte glömma det faktum att Amorim måste få tid. Rom byggdes som bekant inte på en dag och det kommer inte MIlans lagbygge, med ny formation eller ett sätt att spela som avsevärt skiljer sig från det Allegri stod för, heller att göra. En seger skulle hursomhelst ge mer tålamod och lugn till såväl ledning som supportrar.
2. Ny säsong, ny tränare och nytt system. Vad är dina tankar om dessa 3 egenskaper?
Marko : För första gången på länge ser jag fram emot en ny säsong för det finns många positiva faktorer att ta med sig från sommaren. En tränare som förespråkar offensivt spel såklart, men också en ägare som förespråkar offensivt spel fast på transfermarknaden. Som vanligt gäller det att ha tålamod för att låta detta nya Milan växa fram, men so far so good. Det enda frågetecknet som ännu inte rätats ut är hur väl den nya ”arbetsgruppen” som skall ha hand om köp och försäljning av spelare fungerar. När detta skrivs så har vi inte lyckats bli av med någon av de överflödiga spelarna ännu.
Alfredsson : Som jag redan har varit inne på lär vi få se en fotboll som känns mer uppdaterad och är mer positiv än den som Allegris lag presterade. Det ska sägas att jag länge backade Allegri under fjolårssäsongen, hans val av formation var logisk sett till materialet (även om det valet kanske gjorde att man inte fick ut det bästa ur varje individ) och länge gjorde han faktiskt resultat. När allt ändå rasade samman under våren var det dock oundvikligt, även för en pragmatiker som mig, att förbanna den för defensiva och sterila fotbollen som visades upp. Med Amorim tror jag att utsikterna för mer skådespel åt folket än det som Allegris teater bjöd på är goda. Om det samtidigt innebär mer bröd, det vill säga bättre resultat och fler poäng, än vad hans föregångare skrapade ihop återstår att se.
Allegri var som bekant väldigt envis med sitt 3-5-2-system. Nu tror jag att vi kommer att få se Amorims 3-4-2-1/3-4-3 lika konsekvent som den formation Allegri använde. Sett till truppen är det återigen logiskt med en trebackslinje i mina ögon. Det finns inga renodlade högerbackar samtidigt som mittbacksuppsättningen bör vara tillräcklig (helst med ytterligare ett nyförvärv inkluderat) för att spela med tre centrala försvarare. Att gå in i en säsong utan egentliga högerförsvarare i truppen skulle kunna vara en fara, men jag inte att Amorim skulle överväga att spela en fyrbackslinje även om högerbackarna växte på träd ute på Milanello.
Det som kan oroa lite är att vår nye coach verkar ha en förkärlek för att testa spelare i roller man kanske inte hade sett komma. Å ena sidan skulle sådana experiment kunna bli succé (vi minns alla Ancelottis drag att flytta ner Pirlo några steg i planen), å andra sidan kan det resultera i att spelare spelas ur position och att man inte får ut det bästa av materialet. Chukwueze som wingback exempelvis, fisk eller fågel? Eller mittemellan kanske, någon sorts mellanmjölk som inte leder till någonting. Det återstår att se. Jag läste dessutom någonstans att Amorim ser Saelemaekers mer som offensiv mittfältare, bakom nian, snarare än som wingback. Succé eller bara onödigt laborerande om det blir av?
Det finns en risk att vi sitter där och kokar av frustration i slutet av säsongen efter att ha tvingats se Ruben Amorim spela Football Manager med Milan och experimenterat sönder laget. Jag väljer trots några små sådana farhågor inte att gå in i Serie A-säsongen med negativa tankar eller dämpade förväntningar. Tvärtom såväl hoppas som tror jag verkligen att vi nu har en tränare som kan utveckla materialet och har förutsättningar för verkligen ta Milan tillbaka till den absoluta toppen igen.
3. Milan har än så länge värvat dyrt, dina tankar om fått sommarfönster än så länge och vad tror och hoppas du kommer hända sista veckan?
Marko : Personligen så applåderar jag initiativet att köpa kvalité framför kvantitet. Det har ju varit det omvända de senaste 15 åren åtminstone. Man kan så klart debattera huruvida transfersummorna återspeglar spelarnas kvalité, men av flera orsaker så krävs det ibland att man viftar med de stora sedelbuntarna för att inte stå tomhänta när fönstret stänger. Ramos kanske hade kunnat köpas för 50M med en erfaren sportchef vid rodret, men samtidigt fick vi (förhoppningsvis) den 9:a som vi saknat sedan Giroud. Om vi hade snålat och väntat till augusti hade risken alltid funnits att nån Premier League klubb hade vaknat och helt enkelt bjudit över oss.
Vad gäller vidare värvningar så känns det jättesvårt att sia om hur Amorim hade tänkt att disponera spelarna som finns tillgängliga. Offensivt så hänger mycket på om Leao stannar eller lämnar. Där kan jag ändå se att det finns en lucka att fylla även om Cissé idag visade att han mycket väl kan göra sina minuter utan att behöva skämmas för sig. Sen är frågan om Terracciano, Camarda och Comotto är redo för att fylla de ganska viktiga rotationsroller som deras positioner idag innebär. Amorim har inga problem med att satsa ungt, men samtidigt så måste det finnas en viss kvalitetsgaranti. En anfallare, mittfältare och en höger mittback, samt en offensiv mittfältare om vi lyckas sälja Leao. Där ser jag behoven. Det behöver inte vara några stjärnnamn, men kompetenta spelare som inte sänker kvalitén på laget alltför mycket när de får spela.
Alfredsson : Värvningarna som har gjorts känns riktigt spännande. Gila kommer att vara nyttig i försvaret, Ramos blir den nia som vi verkligen behöver och Morieira blir förhoppningsvis en rejäl uppgradering till vänster. Får jag önska ser jag gärna att vi tar in en riktigt bra mittback till. Samtidigt verkar en offensiv vänsterfotad mittfältare vara mest önskvärt hos ledarstaben just nu. Soulé skulle kunna vara ett riktigt intressant namn i så fall. Olmo har det också ryktats löst om och kan vi lösa honom jublar jag, men vågar tro på det gör jag inte. Ge mig Ignacio från Sporting och Soulé, alternativt en vass central mittfältare OM nu Amorim vill använda Rabiot högre upp, så är jag mer än nöjd.
4. Milan har på pappret ingen sportchef än, vad är dina tankar kring det och rollen ?
Marko : Det är väl den största oroshärden för min personliga del i dagens Milan. Det här är ju en roll som traditionellt sett varit väldigt viktig i synnerhet i den italienska fotbollen. Jag är rädd för att vi rent ekonomiskt kommer göra sämre ifrån oss med den oerfarna konstellationen som skall leda vårt transferfönster, mer än att vi inte skulle få in kvalité. Dels för att vi betalar mer än vad vi behöver för de inkommande spelarna, men också för att vi tycks ha väldigt svårt att avlasta de spelare som Amorim redan hunnit avskriva. Det ska bli spännande att se om detta var en lösning bara för att lösa sommarens fönster på kort sikt och att det på lång sikt ändå skall installeras en figur som kanske inte har en traditionell sportchefsroll, men som ändå har mer rutin på detta jämfört med Almstadt.
Alfredsson : Strukturen kring ledningen är fortfarande ett frågetecken, men vi har åtminstone lyckats få in på pappret riktigt bra nyförvärv och inte snålat med kassan oavsett vem som har sportchefat under sommaren. Kanske har det rentav varit positivt att en officiell sportchef har saknats, det kan ha inneburit att Amorim själv har fått mer att säga till om än vad som annars hade varit fallet. Samtidigt är det givet att en huvudansvarig för transferarbetet behövs. Utan en sådan kan det bli för många kockar som ska koka soppa om flera gubbar på höga hästar i ledningen ska styra affärerna. Amorim kan inte heller sköta för mycket av det där på egen hand då han kommer ha nog att fokusera på när det kommer till det rent sportsliga. Att personen som ska inneha sportchefsrollen framöver ska funka med Amorim och ge den sistnämnde mycket att säga till om är ett måste för bästa möjliga resultat. Låt oss bara hoppas att så blir fallet.
Stort tack Milanvänner för kloka svar som vanligt
Läs även 5 snabba från matchen igår HÄR
FORZA MILAN
