Från 7 av 9 mot Bajen, DIF och MFF till 1 av 9 mot VSK, Mjällby och HBK. Hur skulle du summera AIK:s sommar och sensommar?
Mattias Lundqvist:
Det blir ett tudelat svar. Facit mot Bajen, DIF och MFF är givetvis godkänt medans 1 av 9 mot VSK, MAIF och HBK är så uselt att underkänt inte räcker till som omdöme, Sensommarens resultat bekräftar dock det vi har sett hos AIK länge - i flera år faktiskt. AIK anpassar sin kvalitativa nivå efter motståndet. Vi spelar därmed nästan alltid på samma nivå som det lag vi möter. Bra mot bra lag och dåligt mot sämre lag. Sammantaget landar vi i 9 av de 18 poäng vilket givetvis ingen AIK-supporter kan godkänna. Tar man hälften av poängen över en hel säsong hamnar man på plats 12-13 vilket är klart underkänt även om vi betraktar en säsong som ”mellansäsong”.
Felix Tuomainen:
Poängmässigt är det verkligen godkänt. Poängtappen mot “mindre” lag mot slutet har lagt en liten skugga över sommaren. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att AIK förhand var tippade i mitten av tabellen. Lägg på 15 skador på det och AIK har verkligen inte en trupp som ska utmana om Europa. AIK har så att säga vunnit rätt matcher under denna väntade mellansäsong och skapat flera derbyminnen som man sent kommer glömma.
Livia Nävertun:
Det är egentligen två helt olika AIK vi har fått se. Efter sommaruppehållet såg det ut som att laget hade hittat något, med starka prestationer och framför allt en enorm förmåga att vinna trots en väldigt skadeskjuten trupp. Därför blir den senaste perioden extra frustrerande. Att gå från att slå både Hammarby och Djurgården till att ta en poäng mot Västerås, Mjällby och Halmstad är alldeles för svagt för ett lag med AIK:s ambitioner.
Samtidigt tycker jag att man måste ha med sig skadeproblematiken i bedömningen. Riveiro har tvingats använda väldigt många unga spelare och förändra laget gång på gång. Men det får inte bli en ursäkt för allt. Framför allt 1–4 mot Västerås var en rejäl varningssignal. Och att en ny tränare ofta kräver tålamod och tid. Även om det inte alltid finns tid i fotbollens värld. Men det José har kommit in och bidragit med är redan en jätte-prestation.
Åtta omgångar kvar och AIK parkerar på en 8:e plats i Allsvenskan. Vad är dina förväntningar på avslutningen av säsongen?
Mattias Lunqvist:
Spelprogrammet ser inte så där avskräckande ut direkt. Det borde kunna avanceras - förutsatt att vi inte fortsätter underprestera mot lag i tabellens mindre smickrande regioner. Topp-tre känns svårt men inte helt omöjligt, en fjärdeplats tycker jag är rimligt att förvänta sig.
Felix Tuomainen:
Jag har egentligen inga jättestora förväntningar. Tabellmässigt är AIK fast i mittenriket och kommer varken åka ur eller utmana om Europa. I den bästa världar är kanske en fjärdeplats möjlig, men då behöver man samtidigt hålla på de andra Stockholmslagen i cupen nästa vår. Under avslutningen av säsongen vill jag se AIK spela unga spelare, etablera José Riveiros spelfilosofi och lägga grunden för nästa säsong. Att en eventuell plattmatch skulle komma mot Sirius hade inte varit katastrof heller.
Livia Nävertun:
Jag förväntar mig framför allt en reaktion. Europaplatserna är fortfarande inom räckhåll, men då krävs det att AIK börjar vinna matcher igen och framför allt hittar tillbaka till den stabilitet som fanns tidigare under hösten.
Jag tycker inte att man ska kasta bort säsongen bara för att resultaten varit svaga den senaste tiden. Det finns fortfarande mycket kvalitet i laget och flera unga spelare som har fått värdefull erfarenhet. Min förväntan är därför att AIK åtminstone ska vara med och slåss om Europaplatserna hela vägen in, snarare än att säsongen ska rinna ut i ingenmansland. Å andra sidan så är det inga experter, journalister, kanske tom AIK själva som förväntar sig att AIK ska vara med i toppen och slåss i år. Just för att det ses som ett ”ombyggnads-år”.
Johan Hove höll inte med José om att man ber bortastå om ursäkt efter en förlust. Håller du med norrmannen?
Mattias Lundqvist:
Knepig fråga. Jag förstår José såtillvida att människor lagt tid och pengar på att följa AIK och att be om ursäkt skulle vara att visa respekt för det faktumet. Att generellt be om ursäkt för förluster tycker jag inte att man måste men ifall man förlorar på ett oacceptabelt sätt (dålig inställning eller kraftig underprestation) kan en ursäkt vara på sin plats.
Felix Tuomainen:
Det är en ganska svår fråga och beror som mycket annat på omständigheter. Jag förstår att AIK-supportrarna var besvikna efter att ha rest ner till Västkusten och mötas av den insatsen. I en större kontext har AIK samtidigt överpresterat under säsongen vilket jag tycker väger in. Att Sirius exempelvis skulle ha kvartssamtal efter första förlusten på säsongen tycker jag är helt galet. Kortfattat så tycker jag att spelarna ibland behöver be om ursäkt, men att det inte behövdes efter förlusten mot Halmstad.
Livia Nävertun:
Ja, till viss del. Jag tycker inte att man automatiskt ska gå fram till bortastå och be om ursäkt efter varje förlust. Fotboll är fotboll och ibland kan man förlora trots att man gjort en bra prestation.
Men jag tycker samtidigt att det handlar mycket om hur man förlorar. Om man har gjort en dålig insats, inte gett allt eller svikit supportrarnas förväntningar tycker jag att det är helt rätt att möta dem efter matchen. Det är en del av relationen mellan laget och supportrarna, särskilt i AIK där bortaföljet lägger enormt mycket tid, pengar och engagemang på klubben. Så jag förstår Hoves poäng, men jag tycker också att José har en poäng. Det viktiga är att spelarna visar att de bryr sig och vågar möta supportrarna även när det gör ont.
Lucas Assadi har nu hunnit med ett inhopp och tre starter sedan ankomsten. Vad är dina intryck av chilenaren hittills?
Mattias Lundqvist:
Det syns att killen har boll i sig. Jag trodde inte att Lucas - trots den prestigevärvning han är - skulle komma in och göra någon slags underverk. Han kommer säkert att växa över tid men i nuläget har vi många spelare som är viktigare för laget än vad han är.
Felix Tuomainen:
Man märker att det tar ett tag att anpassa sig från den chilenska ligan till den svenska. Man ser att det finns potential och ljusglimtar ibland, men han har inte helt kommit till sin rätt ännu. Men det är samtidigt väldigt väntat och jag tror fortfarande starkt på honom.
Livia Nävertun:
Det är fortfarande väldigt tidigt, men jag tycker att man kan se att det finns något där. Han är väldigt teknisk, kreativ och försöker hela tiden göra saker som kan öppna upp ett försvar. Man ser också att han fortfarande behöver tid för att komma in i det allsvenska tempot och förstå sina lagkamrars rörelsemönster. Å andra sidan tar det också tid att komma till ett nytt land, lära känna kamrater, staben, landet, klimatet etc. Det måste få ta tid.
Jag tycker därför att det vore fel att döma honom efter de första matcherna. Han har kommit in i ett AIK som samtidigt varit hårt drabbat av skador och där laget som helhet haft svårt att hitta kontinuitet. Riveiro har själv lyft Assadi som en av spelarna som kan bidra efter Kevin Fillings skada. Det jag framför allt vill se nu är att han får kontinuitet och förtroende. Då tror jag att vi kan få se betydligt mer av varför AIK valde att värva honom.
