Jag blev glad när jag såg startelvan, och konstaterade att Botheim och Garcia skulle så chansen tillsammans från start. Dessutom var det såklart lite speciellt att se AC i en matchtrupp för första gången på länge.
GAIS gick in i matchen med högsta energi och första minuterna var det hemmalaget för hela slanten. Men, MFF jobbade sig snabbt in i matchen. Tidigt i matchen tyckte jag att vi hade lite bättre passningstempo och rörelse än i de senaste matcherna. Första tendensen till chans var då Garcia efter dryga 11 minuter stal bollen och ångade mot mål. Tyvärr var han för osjälvisk och passade där han kanske borde skjutit själv.
Strax därefter var det dags för ett par småläskiga situationer från GAIS. Först la man en hörna snabbt då MFF-försvaret inte var helt organiserat, dock utan resultat. Strax därefter gjorde Robin Olsen en riktigt dålig utspark som landade hos hemmalagsspelare, men MFF-försvaret redde ut situationen på ett bra sätt. Olsen skulle dock komma att revanschera sig flera gånger om under matchens gång.
I sändning visades siffror på att GAIS ligger i topp vad gäller att vinna boll på offensiv planhalva. Det fick vi se prov på flera gånger, och man fyller på med mycket folk, och får ofta fram bollen till Vasic. Dock handlade det ofta om halvchanser i första halvlek, det låg på en nivå som även mina bräckliga nerver kunde hantera utan större problem.
Som så ofta var det ofta kring Haksa det kretsade när det hände saker framåt i MFF. Lite mer än halvvägs in i första halvlek vann Botheim boll och spelade vidare till Haksa. Haksa spelade tillbaks till Botheim som tyvärr körde fast. Haksa hade också själv ett skott lite senare men det blev inte särskilt farligt.
Ju längre halvleken led desto mer föll våra himmelsblå mer och mer in i gamla synder med stillastående och lågt passningstempo.
I slutet av halvleken skapade GAIS halvlekens farligaste chanser, efter att återigen vunnit boll på vår planhalva. Robin stod dock trygg i målet.
I halvtidsintervjun beskrev Stryger spelet som böljande, och han tyckte precis som jag att vi behöver spela snabbare på sista tredjedelen.
I andra halvlek satsade MFF framåt direkt och kom snabbt till något som kunde blivit en bra chans men där Skogmar fick en konstig studs på bollen och inte fick träff på bollen.
Strax därefter slog Rosengren en fin pass till Garcia men det var offside med knapp marginal Garcia tar många fina löpningar även i den här matchen men får sällan bollen. Förhoppningsvis är detta något som blir bättre över tid, när han och laget lärt känna varandra. Så här långt känns han ändå som en positiv injektion i laget.
Spelet fortsatte att bölja och bara några minuter in i första halvlek kom en situation då inte bara en utan två GAISare föll i straffområdet och föga förvånande ville ha straff. Domaren höll dock inte med.
Runt sju minuter in i andra halvlek klev han så fram. Den där målgöraren som man ibland tycker om och ibland avskyr, nämligen: “Självmål”. Botheim anföll i kamp mot hemmalagets Bäckman. Han försökte spela till målvakten, som dock befann sig en bit ut och bollen seglade in i mål, Samme Bäckman var för övrigt nära att kvittera men Olsen gjorde en av sina klassräddningar i matchen.
En bit in i andra halvlek började det blir allt mer irriterat på plan, tacklingarna blev tuffare och det tjafsades en del.
MFF fortsatte att vara lite väl stillastående och väldigt få tog några löpningar som skulle kunna leda till farligheter. En som dock visade en massa vilja och attityd när han kom in var Lundbergh.
Stryger hade det ganska tufft idag med en riktigt snabb spelare på sin kant. Med dryga fem minuter kvar av ordinarie tid fick han gult kort och är därmed avstängd hemma mot DIF. Men frågan är om det verkligen var rätt? På repriserna såg det snarare ut som att det var Kurtulus som borde fått kortet i situationen innan. Men, dömt är dömt och vår hårt kämpande dansk får vila en match.
Med bara ett par minuter kvar så stod han återigen där redo för inhopp, vår danske superman AC. Frågan är hur mycket av den där supermannen som finns kvar i honom. Enda chansen att få svar på detta är såklart att han får speltid. Det blev kort idag och han gjorde väl varken till eller från spelmässigt. Men visst bör det betyda något mentalt att få tillbaks kaptenen i truppen igen.
Resultatet 0-1 stod sig matchen ut och efter en rejäl kämpamatch stod alltså MFF som segrare. En viktig trepoängare även om man inte är där man vill vara i spelet ännu. Men kollektiva segrar, kanske särskilt på bortaplan, kan betyda mycket för moralen och självförtroende.
Nu får vi bara hoppas att man kan med sig den känslan in även i kommande hemmamatch.
