Hitachi Energy Arena, 2026-09-05 17:30

Västerås SK FK - IK Sirius
0 - 1

Läktarkultur

Västerås SK

2026-09-06 10:14

Läktarkultur

Det fanns en tid då klackledaren hette Kalle Rosendahl. En tid då en ensam man gick från ena långsidan till den andra och körde sina ramsor. Det och lite varm glögg i termosen.

Stefan
2 kommentarer

aDet fanns en tid då klackledaren, japp, ordet Capo existerade inte inom supporterkulturen, hette Kalle Rosendahl. En tid då en ensam man gick från ena långsidan till den andra och körde sina ramsor. Jo det fanns en riktig klack och en riktig klackledaren, men när Kalle stod på innerplan nedanför klacken, då sjöng även de största busarna med. Det här fenomenet, lite varm glögg i termosen eller något starkare insmugglat i en plunta, det var supporterkultur. Och nej, i Västerås var det inte fotbollen som var ledande när det kommer till supporterkultur, det var bandyn som gällde. När våren kom och det vankades fotboll, då var Kalle inte där. För honom var det bandy som gällde och han var inte ensam. Det var andra tider, en tid då tak över läktare var ett näst intill okänt fenomen. Det var 90-tal. Den nostalgiske vill tillbaka dit, men många nöjer sig med att vara nostalgiska över minnet.

Jag fick uppleva detta och jag minns det med värme och glädje. Men vi var kanske inte så många som upplevde detta när vi tänker efter. Publiksiffrorna var lite andra då.

De senaste åren så har publiktillströmningen varit enorm. Det är bra mycket roligare att gå på fotboll idag med några få undantag. Dagens ståplats, klack kanske man inte får säga idag, men som i det sammanhanget som jag var säg i vart fall trettio år äldre en snittet på sektionen, så tar jag mig friheten att använda det ordet när jag pratar om ståplats. Ett stort tack till alla er som står där och sjunger match efter match. Tack för alla tifon vi fått se de senaste åren. Igår fick vi även se ett andra efter paus. Återigen; Tack!

Till det lite tråkigare som också kommit med publiktillströmningen post pandemi. Bangers och kastande av bengaler. 2023 var kulmen på dåligt omdöme på främst allsvenska läktare. Det smälldes bangers stup i kvarten, det kastades bengaler och eldades, inte minst i Stockholm. Det var planstormningar. En allsvensk match kunde bli tre timmar lång. Att en större publik match spelades utan avbrott existerade knappt. Efter den säsongen enades landets Ultrasgrupperingar om att det fick vara nog. Att pyro bara skulle användas som stämningshöjare, att kastande/skjutande av pyro och smällande av bangers skulle vara ett minne blott. Det finns fortfarande händelser av denna typ, om än mycket mindre.

Hur sköter vi oss i Grönvitt? Ganska bra, med några få undantag:

  1. Falkenberg borta förra hösten. Grabbarna säkrar avancemanget och efter matchen fylls innerplan av glädjerusiga spelare och supportrar. Arrangören hade försökt stänga bortasupportrarna utanför planen i ett försök att rädda mattan. Bernardini tar megafonen och läser vad som kommunicerats i frågan innan matchen och tar ton till "Västerås SK, vi gör vad vi vill!". Ett episkt minne. Men innan det så tyckte någon att det var lämpligt att springa runt och veva med två bengaler i folkmassan. Någon annan tyckte att ett riktigt firande inte är ett riktigt firande utan en rejäl smäll. Bangern smällde av några meter från ring där han stod med sina småttingar. En ung supporter fick uppsöka sjukhus och missade dessvärre seriesegern hemma i omgången efter på grund av nämnda banger. Jag tror vi alla lätt kan enas, det var inte bra.
  2. Djurgården borta 2026. Rubin och gänget lyckades inte få ihop en match plan och ett utförande av densamma som kunde göra oss stolta. Flertalet bengaler kastas från läktaren, de flesta fastnar i kastnätet, men inte alla. Det resulterar i första rejäla spelavbrottet orsakat av individer i vår klack. Om jag tar i så var det kanske 20-talet individer som kastade eller skyddade de kastande. Det var 23000 andra som blev drabbade den dagen på tre arena. De kan nog alla oavsett enas om en sak, att det beteendet inte var bra.
  3. Sirius hemma igår. 7800 på läktarna. Det var härligt stämning, inget av lagen presterade på topp, Sirius leder med 0-1. Anfallet kommer från vårt håll där många jublar över mål, men bollen går bakom. Hörna. 30 sekunder senare. Pang! Det kommer från klacken. Spelarna kallas in. Röster höjs, har individen ingen spelförståelse? Varför släppa det momentum som laget de facto börjat bygga upp. Sirius blev allt lägre och vi hade börjat etablera någon form av spel utanför Sirius straffområde. Att i det läge smälla av en banger tyder på brist på inte bara omdöme utan också avsaknad av kunskap om spelet fotboll. Ja, jag vet att jag är hård här, men man ger Sirius chansen att samla trupperna.

Jag är ingen förespråkare av pyro, dela för att jag blir irriterad i halsen och dels ur ett säkerhetsperspektiv. Nu tycker jag att själva Bengal bränningen oftast sker på ett relativt säkert och kontrollerat sätt. Ofta på en given plats så att vi som inte vill stå i röken kan undvika den. Om man kan sköta det snyggt så har jag inga problem med att det sker. Att kasta in, att springa runt och veva med pyro eller smälla av bangers, det är att inte att sköta det snyggt.

Vad vill jag då säga? Många av oss grå som kanske till och med övergivit den mest sjungande kärnan i klacken är glada över utvecklingen som skett de senaste åren. Vi saknar inte tiden då det ekade på Hitachi eller för den delen matcherna i botten av division ett. Tro mig, vi tycker också allsvenskan är roligare. Men framför allt tycker vi om att ni andra, främst yngre hittat hit. Vi, vi var unga på 80- och 90-talet, några av oss minns till och med 1978. Att fler får uppleva läktargemenskapen tycker vi bara är roligt. En del av oss bryr sig inte om det eldas. Andra kanske inte bryr sig om att det smälla, men de allra flesta går till arenan för att uppleva och se fotboll och upplevelsen är något vi skapar tillsammans. Jag önskar att man på ståplats kan hedra den överenskommelsen som SFSU träffade härom året. Kasta inte pyro, smäll inte bangers. Kan vi gemensamt hedra den överenskommelsen?


Kommuniké från svenska ultrasgrupperingar

Den senaste tidens sammandrabbningar, i synnerhet de fall där pyroteknik kastas, riskerar att skapa ett klimat där det blir svårt för oskyldiga supportrar. Ska något förändras måste initiativet komma från supporterkulturen själv. Därför har vi kommit överens om att:


Pyroteknik endast ska användas i stämningshöjande syften.

Pyroteknik INTE ska kastas in på fotbollsplan eller mot supportrar, spelare eller funktionärer på arenan.

Vi har beslutat oss för att ta ansvar – på våra villkor – för hur pyrotekniken används på arenorna. Vi gör det för att fortsatt kunna leverera arrangemang i europeisk toppklass, men också för att manifestera att det är vi, och inte till exempel polisen eller politiker, som formar de svenska läktarna.


Mot repression och för en passionerad supporterkultur!


Följande grupperingar har undertecknat överenskommelsen:


AIK: Sol Invictus, Ultras Nord

BK Häcken: Bandieras

Djurgårdens IF: Ultra Caos Stockholm, Långa Gatan Stockholm

GAIS: GAIS Tifo

Halmstad BK: Boys in blue, Ultras Halmstad

Hammarby IF: Hammarby Ultras, Ultra Boys, E1 Ultras, Söderbröder

Helsingborgs IF: Kompaniet, Chaos boys, HP

IF Elfsborg: Sektion U, Elfsborgs Yngre

IFK Göteborg: Supras Göteborg, Ultras Göteborg

IFK Norrköping: Divisionen, Kompani Snoka, Cannoniere Crew

IK Sirius: Vännerna Uppsala, Uptown Youngsters

Landskrona BoIS: BB06, Bultras, Landskronafamiljen

Malmö FF: Ultra Brigada Malmö, Blatte Ultras 04

Mjällby: Mjällby Tifo

Västerås SK: Rudeboys, Fanatics, VC, Inferno

Örebro SK: Ultras Nikolai Örebro

Örgryte: Inferno Örgryte


Spel utan konto innebär att man använder e-legitimation för registrering.

spela18-logostodlinjen-logospelpaus-logospelinspektionen-logo