Exit Talks - Arsenal: "Victoria Concordia Crescit"

Efter varje säsong så kör vi ett så kallat "Exit Talks" med våra redaktioner inför den kommande sillysommaren, där vi blickar tillbaka på det som varit och samtidigt tittar framåt mot en sillysommar som dessutom innehåller ett VM. Vi börjar med Arsenalredaktionen.

Henrik Örtenvik

Inför säsongen tippades ni trea, men Ola Regen var inne på att det nu skulle bli fjärde gången gillt och så blev det ju! Hur är känslan nu efter att äntligen fått kamma hem en ligatitel efter 23 års väntan?
– Efter 22 år känns det både skönt och nästan konstigt. Trust the process sade Artéta och så var det väl. Att Gunners sedan vinner när Liverpool är usla, City ställer om och inga andra lag steppar upp är väl också ett tecken på kontinuitet. Men en lycka att se det.

Snacket inför säsongen var ju också om Gyökeres skulle palla för trycket. Han har ju gjort en hel del mål, men de flesta mot de sämre lagen i ligan. Hur tycker du att vår svensk har skött sig?
– Jag svarade innan säsongen att jag trodde han skulle göra runt 15 mål och så blev det ju. Inkörningsproblem mot de större starkare lagen, rätt chanslös där försvararna är i hög klass och så blev det ju; men det sagt – han utvecklade sig under året, lärde sig springa rätt och mycket, fattade sitt uppdrag, där han skulle hålla mycket boll, använda sin kropp och set till att lagen kom upp, så han gjorde en fullt godkänd säsong.

Vilket är ditt starkaste minne från säsongen?
– Mitt starkaste minne är många: Max Dowmans mål mot Chelsea är ju svårt att få bort från näthinnan, alla självmål som ägde rum mot Wolves - sådan jäkla onödig händelse, Trossards mål mot West Ham. Evertons 3-3 mot ManCity som borgade för vägen till guldet; lägg till segern mot Bayern i CL som var en utspelning och Ezes hattrick mot Spurs. Ja det är många som ramlar på.

Vad får tränarna för betyg?
– J ag kan ju inte annat än att ge Artéta högsta betyg. Han har lyckats att hantera ett lag med många spelare som nästan alla är vana vid att spela varje match på ett sätt som är harmoniskt. Det är verkligen ”Victoria Concordia Crescit”- seger genom harmoni. Det är aldrig några rykten om osämja eller bråk eller konstiga uttalandet utan ett harmoniskt lag där han fått spelare att glänsa, spela och vara en gemenskap. Stuvenberg,Heinze,Jover måste också lyftas som vitala delar. En sak som är en väsentlig skillnad är det mentala spelet på planen. Inga röda kort är unikt och det handlar mycket om mental ledarskap. En sak som man möjligen kan kritisera Artéta för är den höga belastningen av vissa spelare.

Med facit i hand; hur skötte sig nyförvärven?
– Eze blandade och gav, men var en viktig X-factor i vissa matcher. När han får fritt spelutrymme är han en fantastisk resurs, men hamnar han fel i spelsystemet gör han mindre nytta. Madueke skadades tidigt och tappade lite ”mojo” och tyvärr fick han inte upp farten tillräckligt för att riktigt kunna utmana Saka. Men hans år har ändå varit riktigt spännande, då hans fart och irrationalitet har skapat många chanser och han är oftast spelbar.

– Zubimendi var en av de bästa spelarna under året fram till april, då hans energi försvann. Innan dess ägde han det defensiva mittfältet med en enorm pondus och passningssäkerhet. Mosquera inledde bra och man undrade hur han dök upp i systemet. Sedan blev han lätt skadad, hamnade på bänken men fick mer tid mot slutet. En spelare med bra fötter som växer mer i laget. Kepa fick lite speltid. Räddade oss på straffar, men går tyvärr till historien efter hans tappade boll i Carling Cup. Tror doc mycket väl att han borde vara kvar som andrekeeper i klubbem för sådan kvalitet har han.

– Gyökeres – se ovan. Nörgaard – han måste undrat vad han gjorde i Arsenal. Från kapten i Brentford till någon form av god kille på bänken. Jag undrade hur Arteta tänkte här. Det är väl en av de saker jag undrar över säsongen. Varför fick inte dansken mer tid? Hincapié – odjuret från Ecaudor förstår jag varför man hämtade. Han släppte ogärna någon förbi sig som ville behålla livhanken. Mycket bra och effektiv försvarsspelare och värvning.

Vem är säsongens största flopp?
– Om man ser på ovanstående så blir det väl tyvärr Kepa- men han värvades som reservmålvakt, så svårt att glänsa. Nörgaard hade jag kanske hoppats skulle få mer tid.

Säsongens mest positiva överraskning?
– Hincapié överraskade mig. han klev verkligen fram och tog duellen när det behövdes.

Avslutningsvis: hur ser den idealiska silly sommaren ut med dina ögon?
– Det finns ett par ställen som man kan tycka behöver förbättras. Vänsterkanten med Trossard och Martinelli känns som den gjort sitt eller behöver förändras. Jag tror att Gabriel Jesús lämnar och då hämtar man in en forward för rätt mycket pengar. En till defensiv mittfältare kommer troligtvis in också, samt om man väljer att skicka iväg Kepa, så kommer en målvakt. Ben White har nog gjort sitt i laget också, så en ytterback med bra högerfot.