Efter två relativt "enkla" matcher mot Viking Stavanger och Slovan Bratislava, så skall de riktiga bollskorna fram när mäktiga "Atleti" kommer från den spanska huvudstaden. Atletico Madrid, som alltid går långt i turneringen. Ifjol åkte de ut i semifinalen mot Arsenal efter att ha slagit ut Tottenham i åttondelen och sedan Barcelona i en holmgång i kvartsfinalen. Nu väntar VfB Stuttgart en kylig höstkväll i Schwabens huvudstad och jag tar pulsen på match och stämning.
VfB
Det bubblar i staden Stuttgart. Gatorna runt Schlossplatz och tågen ut mot Bad Cannstatt färgas röda och vita. Men det diskuteras. Det rör sig tankar hos fansen. Å ena sidan finns en lokal stolthet över att vara tillbaka på den absolut största scenen och toppa gruppen, å andra sidan finns en tysk, metodisk oro över lagets inkonsekventa form. Matchen mot HSV var ingalunda en dålig insats. VfB var det bättre laget under större delen av matchen, men lagets oförmåga att skvätta in bollar börjar bli en het debatt bland fansen. Samtidigt bär tränare Hoeneß och laget på en enorm revanschlust. Trots ineffektivitet i ligan har man ändå gjort sex mål i Champions League och en bra dag kan man fälla de största lagen. Viktigt för Hoeness är att laget håller nittio minuter, de skall orka springa, orka ta närkamperna, orka kontra, orka vinna luftdueller. Det är ett VfB som vill visa kurvan, fansen och staden att man är bättre än 0-1 mot HSV.
Hoeness har en del skador fortfarande: al Dakhil, Zagadou, Tiago Tomás, Nartey och troligtvis Mittelstädt.
Prioritet är mittfältet. Det centrala mittfältet ger en öppning då Atletis playmaker Koke är skadad. Skall Prömel-Stiller ges chansen att gå in med kraft och löpning eller behövs Karazor som defensiv block? Med Mittelstädt borta lär det bli en 4-2-3-1-uppställning. Chris Führich har varit lysande på vänsterkanten även fast han blir vingklippt av att Maxi Mittelstädt inte kommer som en raket bakom. Hendriks har andra kvaliteter- framför allt närkamperna. Bredlow spelar nog istället för Seimen igen och längst fram är alltid frågan om Demirovic eller Pejcinovic spelar. De är ungefär lika iskalla just nu. Tyvärr.
Målskyttet måste lossna nu. Mot Atleti svårare , men om man är statistiknörd så kan man läsa om xG och se att VfB ligger långt ned i denna lista. Chanser skapas, men inga riktiga fantastiska chanser, utan halvchanser som sedan missas. Forwards har svårt att hitta fram i lägen , de blir stillastående och man förväntar sig att yttrarna skall göra någon snyggt individuellt och leverera ett magiskt inlägg. Tyvärr är detta ingen fungerande lösning och här måste VfB arbeta vidare.
Atletico Madrid
Atléticos form kan beskrivas som en perfekt balanserad blandning av spansk finess och argentinsk kampvilja. De spelar inte alltid för att underhålla, men de spelar för att krossa motståndarens vilja. På de sex senaste vinstmatcherna har laget hållit nollan i fyra matcher, vilket visar att Simeones adelsmärke – den ogenomträngliga defensiven – är intakt. De maler ner sina motståndare, kontrollerar matchbilderna och slår till med klockren precision när tillfället ges, precis som i helgens seger mot Espanol. Skador på Koke och "Cuti" Romero stökar till det naturligtvuis, men Atletico Madrid är starka och kommer från en stark 2-0 på Manchester United på hemmaplan. Sedan tidigare förloradee de med 2-1 mot Liverpool, så tre pinnar på två matcher är bytet hittills.
Laget har dock historiskt haft svårt i Tyskland och kanske finns viss respekt inför den fantastiska ljudorkan som VfBs fans skapar runt matcherna. Samtidsigt vet de att VfB fick stryk med 0-1 senast och är långt ifrån en övermäktig motståndare. Det blir tufft, ljudligt och jämnt.
Jag tror på oavgjort denna dag.
