Det är svårt att börja någonstans utan att sluta i missmod, förtvivlan eller besvikelse. Det gör inte att komma undan ifrån att detta troligtvis var den sämsta matchen på hemmaplan under Sebastian Hoeness. Ett fullständigt debacle att notera där hela lahet utom möjligen Chris Führich och Ermedin Demirovic får underkänt.
Man skall inte förlora på hemmaplan mot Gladbach. Inte när de kommer med en skadelista lång som ett maratonlopp och med sex raka förluster. Då kliver man ut på hemmaplan, visar lite takter från matchen mot Atletico Madrid och kör över dem. Men, inte då. Laget håller i matchen under cirka 20 minuter och rasar ihop. 1-0 blir 1-3, panik i ledet och 2-3 med vild press som inte ger något.
2-3 mot Borussia Mönchengladbach hemma är ett riktigt bottennapp och sex poäng på sju matcher innebär att laget nu är inkört i en bottenstrid. Vad hände här? Det har analyserats massor efter matchen. Om laguppställningen, spelarnas loja inställning, löpförmåga, misstag och att laget inte är sampratat. Det gnälls på nyförvärven Sauer och Pejcinovic som inte gjort någon glad och det gnälls på Hoeness.
Sammanfattar man detta, så är VfB i en kris just nu och måste verkligen lyfta sig annars så händer det som ofta hänt om VfB de senaste femton åren..tränaren sparkas före jul
