" Keine Millionen ersetzen Ehre. Du warst einer von uns – jetzt bist du nur noch ein Verräter! "
Visselorkanen kommer inte att sluta, smädesorden upphör inte och ilskan och vreden som visas upp i glödande hemmafans tar inte slut. Den minut då Fabian Reese kliver ut ur spelargången och sätter foten på Olympiastadions gräs kommer att kännas som att vandra rakt in i en brinnande ugn. Den kurva som förr bar hans namn på sina flaggor, som sjöng hans lovsånger i ur och skur, kommer att förvandlas till en kokande kittel av pulserande vrede.
Det kommer inte bara att vara ett spridda burop; det kommer att vara en kompakt, fysisk mur av ljud. När han springer ut för uppvärmningen kommer Ostkurve att explodera i en öronbedövande visselorkan . Tusentals fingrar i munnen, tusentals plastvisselpipor som skär genom Berlinluften som rakblad, allt riktat mot mannen med nummer 11 på ryggen. Det är ett ljud som inte bara hörs, utan känns i bröstkorgen – en akustisk våg av ren, oförfalskad besvikelse. "legoknekt", "Förrädare" "girigbuk" .. ja välj namnen
Luften kommer att vara tjock av röken från bengaler och doften av spilld öl, och blickarna från de främsta raderna i kurvan kommer att vara fixerade vid honom – fyllda av det intensiva hat som bara kan födas ur en djupt sårad kärlek. För Herthas fans är detta inte bara en match; det är en tribunal över ett svikit hjärta.
När jag imorgon står på läktaren i Berlin så inser jag nog vilket mäktigt spel detta är. När jag kommer att titta ut över Ostkurve bara ett femtiotal meter bort, så kommer jag att förstå detta ursinne som denne spelares transfer skapat. Fabian Reese- en legendar i Hertha, som lovade att stanna, skrev på ett stort kontrakt, levererade poäng och skulle stanna för att leda sitt Hertha Berlin upp i Bundesliga- är tillbaka på "Oly" men i Wolfsburgs färger. Han lämnade under sommaren för glatta 8 MEURO och få minns att en stor del av transfern var för att rädda huvudstadsklubbens sargade ekonomi. Nu är detta borta ur minnet och det enda man ser är en förrädare, en "Judas". han som lovade så mycket och inte kunde stå emot löften om pengar från en klubb som Wolfsburg, som ändå inte har några fans.
Nu är jag varken Hertha Berlin eller Wolfsburg-fan, så jag kliver in på "Oly" rätt mycket utan känslor, men nog kan jag som fotbollsälskare förstå känslorna som bryter fram när en spelare som ett lag gillar och som givit laget ett löfte, helt plötsligt ger sig av. VfB Stuttgarts trogna kommer exempelvis inte att förlåta Waldemar Anton, som lovade en framtid i klubben och dagen efter skrev på för Dortmund. På en fråga tillen bloggare om man någonsin kommer att sluta busvissla åt Anton, så kom ett skrattande svar "Spinnst du?".
Fabian Reese må ha tjock hud men kan han motstå den visselorkan som kommer mot honom. Det blir väldigt intressant att skåda.
