När man påbörjar en serie så som jag gjort där man måste kontakta alla klubbar i Allsvenskan, planera, hitta en helg och en match som inte krockar med någon annan och där det inte är någon högriskmatch (för att lättare kunna springa runt på arenan) så det många mejl fram och tillbaka.
Vissa klubbar är positiva direkt i vändande mejl medan andra behöver lite marinering och förklaring. Hela min grej är att de släpper in mig, jag kollar knappt på matchen och gör av med pengar i kiosker och foodtrucks, win-win!
Från de första mejlen som skickades ut till samtliga klubbar så var det en klubb som var extremt taggad, självsäker och skickade nästan med en planering med vart jag ska käka och när. Det skickade ut en signal att Malmö förmodligen har bäst mat i Allsvenskan då Göteborgsklubbar och Stockholmsklubbar skämdes över tanken att någon skulle filma deras utbud under en match.
Ibland får man för sig saker, typ att dyka upp till matchen två timmar innan matchstart och jag vet inte varifrån den instinkten kom men jag är så tacksam att jag gjorde det! Jag vill börja med att säga att allt det roliga och häftiga som serveras runtom arenan är utanför arenan och stänger när matchen drar igång.
Det grillas sremska utanför stadion.
”Lång, kryddig och nästan neonröd korv”
Det ryker från ett tält och lite som en röksignal som man såg på tecknad film när man var liten, så ropade den här elden på mig. Det lyser rött på grillen men inte av kolen – utan av korven. Utanför Eleda Stadion så grillas det en lång, kryddig och nästan neonröd korv som heter sremska. Det är en korv som har sitt ursprung från Balkanländerna (vi behöver inte snacka politik när vi snackar korv). Jag har nog hört talas om den men min begränsade kontakt med folk från dessa länder gjorde att det inte klickade direkt för mig. Jag går fram till grillmästaren och frågar om korven.
Det hela startade med att de grillade lite utanför arenan när Malmö hade cupmatcher. Korven fick då namnet ”cup-korven”. Valet av korv kom för att Malmö har en stor befolkning från dessa länder. Med åren ökade korven i popularitet och till slut blev det att de har en fast plats utanför arenan, oavsett liga eller cup! Jag beställde min srmeska någon timme innan match och han bad mig komma tillbaka strax innan matchstart för att se kön som alltid bildas. Han hade rätt, den var lång!
Tillbehören var både klassiska och påhittade. Rostad lök och coleslaw är nog inget som serverades i forna Jugoslavien men ajvar vet jag är en stolthet och nämns nästan i varannan mening när man pratar med Balkanfolk!
Det här är ingen kokt med bröd, det är inte heller en grillad med bröd. Det är fasiken inte en french och inte heller en bamsekorv. Det här är en sremska. Det är något eget, det är en aggressiv korv som borde få Dennis fängslad (det är inte Dennis på korvpaketet, det är en pojke som ibland kallas Per). Jag säger det också i min film, det är en av mina topp 5-korvar jag ätit! Korven är nästan en halvmeter, man får den i en mjuk baguette med sesamfrön. Den kostar 89 kronor och är olikt något annat jag ätit på en match. Den mest tydliga instruktionen jag fick av MFF-personalen var att testa den korven och ja, de hade helt rätt!
Varken smash eller klassisk tjock hamburgare.
LÄS OCKSÅ: Så bra är maten på Stora Valla
”Höll inte lika hög standard”
På området finns också två foodtrucks. En med hamburgare och en asiatisk. Den med burgare har utmärkelser utanför som lyder ”Sveriges bästa street food 2024”. Det lockar.
Jag beställer en cheeseburgare som ser grym ut, tar min tugga och blir lite besviken. Det är ingen smashburgare och jag vet att många av er tänker ”helt rätt, har tröttnat på smash”. Men den var inte heller en klassisk tjock burgare. Eller tekniskt sett var den mer tjock än smash men här kändes den så kompakt, nästan lite för hård, typ en dålig dag på O’Learys. Allt runtom köttet – lök, ost och bröd, grymt! Synd bara att köttet inte höll lika hög standard, kan ha varit ren otur. Hade jag inte ätit korven precis innan så hade det här varit väldigt bra för 120 kronor. Tyvärr satte sremskan lite krokben på burgaren!
Sist ut, en asiatisk foodtruck utanför Eleda Stadion. Här känner jag att jag kommer bli lika lurad som när min lokala pizzeria nu också serverar sushi. Man vet redan innan att man kommer få de absolut billigaste råvarorna till överpris, typ en hård avokado och den där räkan som jag fortfarande inte tror är räka på riktigt. Jag frågar dem bakom disken vad jag borde ta, han säger att en poké bowl med kyckling är det de flesta tar. Vi kör på det!
Jag får allt i en pappskål och reagerar på att den är både tung och varm. Mätt kommer jag bli oavsett smak känner jag. Kycklingen är friterad med en glaze över och alla de vanliga poké-tillbehören är där. Jag tar en tugga med kyckling, ris och någon random inlagd grönsak och känner mig lurad. Inte av Malmö, inte av foodtrucken – utan av mig själv. Jag gick med inställningen att detta kommer vara dåligt, jag klurade redan innan på något konstruktivt att säga och gå vidare.
Men här gör Malmö, eller Eleda eller vem det nu är som ansvarar över maten, ett hattrick! Korven var topp 5-korvar, burgaren är ändå bra och detta är topp 5– bowls! En helt fantastisk kombination av friterad kyckling med söt sås, varmt ris med bitar av sjögräs (tror jag), picklade grönsaker och även färska grönsaker. Jag njuter så mycket av den här bowlen att jag missar inramningen och matchstart. Wow Malmö!
Första halvlek 0–0, andra halvlek 4–1. Galen stämning, en hands som borde blivit straff blev hörna och senare blev det mål på den hörnan. Det är första gången i mitt liv jag upplever ett ljud som är öronbedövande. När hela arenan skriker ”MALMÖ” fram och tillbaka kändes det som att man var i ett akvarium med skåningar.
Jag tog också en falafel inne på arenan men den kan vi förtränga. Den var lite som den hypotetiska sushin jag beskrev innan.
Kan man verkligen ha det så här bra?
Eleda Stadion är fet, jag var där inne innan matchen och kände direkt att här har det spelats fotboll på hög nivå. Det är den första stora arenan jag besöker, jag tyckte även Studenternas var häftigt men den här är dubbelt så stor. Hela paketet med grym mat utanför, grym stämning innanför och en vinst med 4–1 gör att man är euforisk, vad har man upplevt egentligen? Kan man verkligen ha det så här bra?
I intervjuer och frågor av folk kring den här serien så har jag fått frågan vilken arena jag tror ska ha bäst mat. Jag går ju till arenorna utan att ha gjort någon research, jag älskar fotboll men kan ingenting om Allsvenskan, jag kan varken smeknamn eller kodord för klubbar, supportrar eller arenor. Så när frågan kommer om vem jag tror ska ha bäst mat, så har jag alltid sagt att jag tror att det är Malmö, av den enkla anledningen att de var så självsäkra i våra mejltrådar.
Efter att ha besökt Eleda Stadion kan jag konstatera att både Malmö och jag hade rätt. De har nog Allsvenskans bästa mat. I alla fall än så länge.
Se klippet i spelaren ovan.
