Leeds prestationer under försäsongen har på många sätt byggt upp ett luftslott av förväntningar både hos fans och utomstående inför ligastart. Det kan tolkas på olika sätt. Absolut är det smickrande att laget blir omnämnd i kampen om europaspel, även om andra anser att det fortsatt kommer vara en säsong där man ligger i mitten av tabellen.
Men med värvningar som Harry Wilson, Muharemovic och James Trafford visar man på ambition. Och med försäsongsresultateten också i åtanke, ger Leeds ett sammansatt intryck att klubben gör sig redo att ta nästa steg.
Men problemet med luftslott är konstruktionen, om det överhuvudtaget kan räknas som en konstruktion. Det är tyvärr en förväntan som inte betyder något om inte tonen sätts redan från första stund. Det måste metodiskt byggas upp och ersätta det abstrakta med något konkret.
Leeds har absolut goda skäl att förvänta sig en säsong präglad av framsteg. Men samtidigt måste alltså dessa förväntningar präglas av en stor dos av försiktighet och realism.
Tränare Daniel Farke var mycket nöjd med försäsongen och resultaten som den bar med sig, både resultatmässigt och spelmässigt. Men samtidigt har han betonat vikten av att hålla fötterna på jorden och att laget måste vara ödmjukt. Han har höjt ett varningens finger för att andra säsongen i PL efter uppflyttning är både svår och farlig. Det är något som klubben vet mycket om.
Säsongen 2021/22 var senaste gången Leeds stod inför sin andra säsong efter uppflyttning. 20/21 hade inneburit en makalös placering på 9:e plats och man missade europaspel med bara några få poäng. Med ett antal nya värvningar och faktumet att man lyckades behålla spelare som exempelvis Raphinha, var förväntningarna höga. Tanken var att Bielsa nu skulle lyfta Leeds till ytterligare en nivå och nå ut på nya äventyr.
Men så blev det inte.
Istället blev det en 17:e plats och man klarade sig kvar med nöd och näppe tack vare en bortaseger hos Brentford i sistamatchen. Under hela säsongen var Leeds inte likt sig själv. Man hade inte samma flyt i spelet som man hade haft innan och motståndarna hade gjort sin hemläxa och funnit ett sätt att stagnera Leeds helt och hållet. Baklängesmålen rullade in och tillslut var Bielsa-resan över efter nästan fyra år.
Men känns det annorlunda inför denna säsong?
Ja, det gör det.
Leeds är i dag ett mycket mer pragmatiskt lag. Övergången till trebackslinje i december förra året blev säsongens räddning. Efter en svag säsongsstart där Farkes jobb var hotat följde en sejour där Leeds form var på topp. Leeds hittade ett spelsätt och en struktur som kunde hota även de bästa av motstånd. Från december och framåt presterade man på pappret som ett topp 7-lag.
Det är nog den största skillnaden mot 2021/22. Leeds är inte längre ett lag som bara kan spela på ett och samma sätt. Farkes nya pragmatism har visat en vilja att ändra både formation och matchplan när det krävs. Trebackslinjen har gett laget en annan defensiv trygghet samtidigt som den öppnat upp för en större variation i anfallsspelet.
När motståndarna lyckas med att stänga en väg hittar nu Leeds andra alternativ. Tillsammans med den starka lagandan gör det också att laget inte backar för en utmaning och att man inte ger upp när matchbilden går emot en. Försäsongsresultaten har också förstärkt den bilden.
Sommarvärvningarna är också en bidragande faktor till optimismen. Muharemovic sitter som gjuten i trebackslinjen och har visat sig vara en mittback av helt ny kaliber. James Trafford bidrar också med ett lugn som Leeds inte haft på målvaktsposition kontinuerligt på många år. Han har varit den sista pusselbiten som saknats i försvarsspelet. Samtidigt är också Harry Wilson av en helt ny kvalitet i den offensiva tredjedelen som vi inte hade under föregående säsong.
Det finns därför starka anledningar till denna optimism. Det handlar inte bara om att Leeds vunnit under försäsongen eller att de nya spelarna har imponerat. Det handlar om en sammansatt bild där allt fler bitar faller på plats och som bidrar till att utveckla helheten från förr.
Men absolut, försäsongen kan visa på potential men det är i ligaspelet som potentialen måste sättas på prov och bevisas i realiteten. Leeds har byggt en trupp som på pappret ser kompetent nog ut för att hota för en högre tabellplacering. Frågan är bara hur den potentialen ställer sig inför säsongsinledningen.
I första matchen väntar Nottingham på City Ground. Motståndarna kliver in i matchen med en del frågetecken i bruset av ett tränarbyte under sommaren där Oliver Glasner anlände. Även om man slogs länge med Leeds i botten av tabellen förra säsongen är det ett lag med stora kvalitéer. Dessutom är City Ground ingen plats där Leeds är speciellt bekväma.
Det är därför ett stort och intressant test som väntar för Leeds – i en match där laget äntligen kommer sättas på prov när det verkligen gäller.
Det är dags för luftslottet att ersättas med något som verkligen håller.
