I ett skede av säsongen där så mycket har gått emot oss lyckas vi på något sätt ändå få saker med oss. Brage förlorade (förvisso mot Ljungskile), följt av en förlust för Norrby och en sur hemmaförlust för GIF Sundsvall. Allting är upplagt för att vi ska ta ett - ack så viktigt - kliv uppåt i tabellen.
Det finns bara ett hinder - IFK Norrköping
På bortaplan.
En kombination av ord som ofta resulterar i noll poäng för ÖSK och detta säger jag inte bara för att jag kommer ihåg resultaten.
Jag var där.
Jag var där 2018 när Johan Bertilsson gav oss ledningen - en ledning som sen försvann - följt av Kennedy Igboananike som kvitterade till 2-2 sent. Men vad gjorde det? På stopptid gjorde Daniel Sjölund 3-2 och man fick höra den där eländiga (men något trallvänliga) mållåten:
"Hääääärliga IFK"
Jag var där även 2019 och då var vi inte ens nära - 3-0 till Peking den gången.
"Häääärliga IFK"
Låten hemsöker alltjämt mina mardrömmar och jag kan ibland vakna upp kallsvettig och ropa, i ett halvvaket tillstånd: BORT MED BOLLFAN! Kort därefter brukar tar jag ett djupt andetag och inser att jag är i mitt sovrum - på ett långt och tryggt avstånd ifrån Parken i Norrköping. Det är oftast dessa ord man vill brista ut i när man ser ÖSK på bortaplan mot Peking, då det allt som oftast är en 90 minuter oavbruten belägring av vårt straffområde. Allt som oftast med dåliga resultat för oss.
Och på tisdag då? Kommer resultatet bli likadant? Ja, om Peking har ett bra minne och inte har supit bort det i sina firanden förra veckan, vilket man kan hoppas. Nej, tyvärr tror jag att ett Peking som redan är klara för uppflyttning - och därmed kan slappna av - kommer vilja utkräva revansch mot ett ÖSK som spelar med nerverna på utsidan, som de så ofta gjort den här hösten. Lägg därtill att Peking har tolv (!) raka utan förlust - hujedamej.
Erfarenheten gör gällande att vi bör förbereda oss på en slakt.
Här är tre av spelarna som står redo med köttyxa i hand:
#5 Christoffer Nyman
Nätade med ett fint långskott i våras och har växlat upp nu under hösten.
#37 Moutaz Neffati
Inte den poängstarkaste ytterbacken men håller genomgående högst kvalité i serien på sin position.
#8 Ryan Nelson
Offensivt lutande så det står det härliga till och har stått för 9+5 i år.
Jaha, Norling out.
Det var som fan.
Varför nu? Det är den första frågan man ställde sig när nyheten kom. Varför då kan man också fråga sig men där är det bara att peka resultaten. Nej, tajmingen är det konstigaste. Varför inte innan det rekordlånga uppehållet? Alla såg ju vart trenden lutade och om det är på grund av resultat så borde han ha fått kicken för något av de andra bottennappen mot våra bottenkonkurrenter som kom under sommaren. Men icke. Man höll fast vid den taktiskt skickliga men något socialt inkompetenta (vad jag hört) tränaren och det var först när spelarna fått nog (om man läser mellan raderna) som han fick gå.
Kvar blev Patrik Haginge som nu får förstärkning från de egna leden i form av Pontus Björkman som ska försöka rädda upp hösten, säsongen och ÖSK:s existens som elitförening. Känn ingen press.
Efter den här säsongen - oavsett hur det slutar - måste vi ha ett långt och djupgående snack om inte nödvändigtvis vad vi vill, för det vet alla, vi vill tillbaka, utan hur vi ska åstadkomma detta vad. För det är uppenbart att sedan många, många år tillbaka så jobbar vi dysfunktionellt. Vi ändrar på "vilka" men oavsett vilka dessa är åstadkommer vi ingenting vettigt utan vi måste lappa och laga varje år till förbannelse. Detta gäller även vår tid i allsvenskan och därför ser vi noll kontinuitet i positiv riktning över tid.
Detta Theseus skepp till förening har bytt varenda spik och planka men är fortfarande samma skepp som seglar i cirklar ned på väg ned i strömvirveln.
Det är så lätt att peka på vad och vilka man vill ha och gå för det men det är så mycket svårare utan en tydlig metodik. Det där är en bra målsättning (för en normal klubb) och det där är en bra spelare (i ett normalt lag) men båda dessa funkar inte i vår klubb.
Jag sa, något kontroversiellt, i en intervju inför HTFF förra året att en degradering kanske vore bra för vår klubb för då tvingas vi göra om mycket och det kanske är för det bästa ändå. För nu har vi seglat runt och runt strömvirveln och vi har klarat oss undan nätt och jämnt varje år men kanske är det bäst att bara sjunka ned och börja om.
Men det finns ingen garanti att en omstart i division ett blir särskilt lyckad. Kolla på Åtvidaberg, de må förvisso vara nära kval nu men de var nere i division 2 och vände. J-Södra, denna institution i superettan, harvar i mitten av division 1 södra och Skövde, den modiga lilla uppstickaren, är långt ifrån en återkomst.
Härlig som tanken är att en degradering till division 1 garanterar att vi studsar tillbaka och i en rak riktning så är det inte hela sanningen. Hårt jobb och mycket svald stolthet ligger bakom andra klubbar studsmatteliknande återkomster och vi är en klubb vars första ledord är "stolthet" så jag vet inte om det är så lätt för oss att svälja den.
Jag tror att det kommer krävas ännu hårdare jobb och själadödande introspektion om vi ska räta ut vår riktning samtidigt som vi är i superettan.
Ingen skulle bli gladare än jag om vi ger oss själva den chansen genom att besegra Peking på bortaplan i deras segerrus men jag har svårt att se det ske. Vi får nog utstå ett par år till av "Häääärliga IFK"-ekon i våra huvuden när vi tänker på orden "Peking bortaplan" och jag tror att vi kommer få se en höst där vårt öde avgörs och möjligen förseglas i den sista omgången.
Vi kan alltid hoppas att härliga Hagge kan peppa killarna till en insats lik den borta mot Degerfors hösten 2024 (fina, fina minnen) men jag har svårt att se oss freda vårt straffområde.
Detta tror jag blir startelvan på tisdag:
Kalle Holmberg - Rasmus Wiedesheim-Paul
Ahmed Yasin - Manasse Kusu - Jacob Ouro Ortmark - Erdal Rakip - Chovanie Amatkarijo
John Stenberg - Jetmir Haliti - Victor Sandberg
Kuba
Matchen börjar 19.00
Forza Svartvitt!
Låttips: The Dahmers - Nightmare of '78
