Principen går ut på att du som årskortsinnehavare ska gå på 10 av 15 allsvenska hemmamatcher för att ha möjligheten att förnya ditt årskort till säsongen därefter. MFF skriver också själva att detta inte påverkar de 9 av 10 som idag använder sitt årskort inom de kraven.
Under förra veckans hemmamatcher mot Kalmar och mot Häcken landade publiksiffrorna på runt 15 000. Det är inte värdigt Sveriges mest framgångsrika förening. Framförallt inte när laget har nästintill noll konkurrens om fotbollspubliken i staden. Personligen tycker jag till och med att 10 av 15 matcher är ett ganska generöst krav. Samtidigt är det rimligt att börja där och utvärdera utfallet efter några säsonger.
Det är kanske inte lika kul för alla att gå på en kall måndagsmatch i oktober mot Kalmar när laget går mot en av sina sämre säsonger i modern tid. Men det är just därför denna årskortsreform behövs. Givetvis har jag förståelse för att vardagslivet inte alltid går ihop med spelschemat. Det kan finnas hur många anledningar som helst att missa en match. Den här reformen är inte riktad mot de som åker iväg med familjen en vecka på höstlovet, de som ligger hemma sjuka med influensa, de som behöver prioritera barnens fotbollsmatch eller de som måste stanna sent på jobbet.
Klubben gör det väldigt enkelt för oss att dela biljetter och att återlämna vår plats på bara någon minut. Jag vill ha en fullsatt läktare med engagerade supportrar som hejar fram laget till nya framgångar både i Allsvenskan och i Europa. Vi kan inte förvänta oss att laget ska lyfta om vi själva inte är beredda att ta oss till matcherna. Som tidigare nämnt så gäller detta väldigt få, och jag måste ge beröm för de tillfällen i år då vi trots förluster applåderat goda prestationer och sjungit in i det sista.
Vår ståplats har levererat tifon i världsklass efter tusentals timmar av ideellt arbete. Vi har flera kreativa läktarsånger som i mitt tycke är bland Allsvenskans bästa. I närtid finns det historiska läktarinsatser som har hjälpt laget att nå framgångar som inga andra svenska lag kan mäta sig med. Det absolut minsta som kan förväntas av årskortsinnehavare är att dyka upp på matcherna.
Vi är Malmö FF, och vi kommer att komma tillbaka. En dag kommer vi att stå där som mästare igen, och då kommer alla motgångar att ha varit värda det.
Idag för 27 år sedan förlorade MFF med 0-3 mot AIK på Råsunda och nedflyttningen till Superettan var ett faktum. Jag fick aldrig uppleva nedflyttningen själv, men det är en viktig påminnelse för samtliga generationer MFF-supportrar i de dystra tiderna att det kan, och har, varit mycket värre. Vi ska naturligtvis inte nöja oss med de nuvarande tabellplaceringarna, men laget behöver stöttas - inte minst i motgång. För övrigt var publiksnittet 1999 ca 7 000.
Veckans låt är Blue (Da Ba Dee) av Eiffel 65 . Låten var passande nog listetta i Sverige i oktober 1999 när MFF åkte ur Allsvenskan.
