Historiens obönhöriga vingslag
Är det något man lärt sig som supporter för Everton, åtminstone sedan 1990-talet och framåt, så är det att hoppet, glädjen och stoltheten alltid får sig en rejäl smocka när den är på väg upp. Sällan spelar vi bra i mer än två-tre matcher på raken. Eller snarare, det som kan se ut att vara någon form av utveckling i rätt riktning slutar alltid med ett magplask.
Nä, nu ska jag inte vara sån. Se istället framåt. Glädjas åt det vi har sett hittills och fortsätta att tro på laget!
Mycket som är riktigt bra just nu
Everton har gjort något så ovanligt som bra träningsmatcher, vi har inlett med seger i premiären och dessutom en enkel vinst i ligacupen och vår anfallare har hittat nätet från allra första början och sedan öst på. Men framförallt ser våra nyförvärv riktigt bra ut, spelare som man hoppades skulle utvecklas från förra säsongen har gjort så och det ser ut som om vi har en mycket välbalanserad trupp. Visserligen lite tunn, men bättre än vad många tror. Ja, det är så mycket som pekar åt rätt håll så här pass tidigt under säsongen, vilket man nästan aldrig får vara med om som Everton-supporter. Så nu är det bara att vänta på käftsmällen.
Ofta svårt mot Bournemouth
Bournemouth har vi ofta väldigt svårt för. De har spelat lysande i många träningsmatcher och hade otur i premiären mot Manchester City. De bör vinna hemma mot oss. Det som talar emot är väl Evertons fina form och att flera av de lite yngre förmågorna inte fastnat i den evertonska förbannelsen att det ska gå åt helvete om det gått för bra i ett par matcher.
Garner eller Hackney?
Nyförvärvet Hayden Hackney dras med en liten skada och det är väl 50/50 om han kan spela idag. I så fall går James Garner in på innermittfältet. Garner var lysande ifjol, men är på väg tillbaka efter en skada, så David Moyes vill inte matcha honom för hårt. Dansken Christian Norgaard är tyvärr en bra bit bort från spel.
Ser bra ut framåt i banan
Thierno Barry har hittills nätat fyra gånger på två matcher. Ska hans underbara streak kunna fortsätta? Även Merlin Röhl lär fortsätta på högerbacken, där han gjort enastående insatser. Ser också fram emot fler individuella och avgörande insatser från kantspelarna Iliman Ndiaye och Tyrique George. Unge Harrison Armstrong spelar för närvarande som vår egen lille (ja, så liten är han väl inte) Rodri. Och så är ju Kiernan Dewsbury-Hall i superform och kan avgöra mot vem som helst och när som helst.
Ja, det finns mycket som är positivt. Så nu kommer käftsmällen.
Laget:
Pickford - Röhl, Branthwaite, Tarkowski, Mykolenko - Garner, Armstrong - Ndiaye, Dewsbury-Hall, George - Barry
