Äntligen ett nytt spelsystem!
Det är nu ungefär ett år sedan Tom Cleverley bestämde sig att 4-4-2 var lösningen på Argyles då rätt stora problem. Andra hälften av förra säsongen blev en framgång och Cleverley har stundtals låtit som om han därmed tänker spela 4-4-2 resten av sin tränarkarriär.
För min del berodde det mycket på att Argyle hade Lorent Tolaj och Aribim Pepple i anfallslinjen och man vill absolut ha sådana spelare på plan så mycket som möjligt. Nu är Tolaj såld och ersättaren Will Evans är ingen renodlad anfallare egentligen. Två gånger i rad har de blivit överspelade i mittfältet mot lag som spelar fler än två spelare där, och Argyle har även släppt in många mål på sistone, bara en handfull lag i botten har släppt in fler. Så det var på tiden att testa något annat.
Det blev därmed 3-4-2-1 med Pepple ensam på topp och Evans och Xavier Amaechi strax bakom. Trots att det innebar en tredje mittback istället för en offensiv ytter kändes Argyles anfallsspel mer produktiv, och systemet passar uppenbarligen en rad spelare bättre, Evans och Amaechi bland dem.
Vassa framåt och sårbara bakåt...
Om syftet var att stabilisera Argyle och göra dem mindre sårbara vet jag däremot inte om man kan säga att det var en framgång baserad på denna match. Det skapades massvis med chanser åt båda håll, lite med hjälp av en tung och halkig plan i regnet och en stark vind som blåste åt alla håll kändes det som. Mer än en gång gav spelare i bägge lagen bort bollen i farliga lägen.
Argyle tog ledningen strax innan halvtid när en inåtskruvad hörna från Amaechi kom in mellan backlinjen och målvakten. Cambridgeanfallaren Louis Appéré, in för den skadade Ahadme, behövde ingripa med Tyreeq Bakinson strax bakom, men lyckades bara nicka in ett självmål.
Strax efter pausen blev det 2-0 ledning efter att Amaechi lyckades komma fri från tre bevakare till höger. Bollen hittade till Harvey White via Bakinson och hans skott var kanske på väg in ändå, men en liten styrning från Amaechi gav målvakten ingen chans.
Det borde ha varit en bekväm ledning, men Cambridge reducerade direkt när målvakten Murphy Cooper bara fick fingertopparna på ett inlägg och vänsteryttern Kaikai, hemmalagets bästa för dagen, kunde peta in reduceringen.
Cambridge hade en bra period efter det och det kändes som om kvitteringen hängde i luften. Men en perfekt djupledsboll från Caleb Watts hittade Will Evans som hann strax före målvakten och revs ner när han skulle runda honom. Solklar straff som Pepple sköt säkert i mål.
3-1 och klart med en kvart kvar? Inte riktigt. Med 3 minuter kvar nickade Lavery in en reducering från nära håll, efter att hemmalaget fick nicka fritt två gånger i straffområdet trots 9 försvarare på plats. Stopptid blev nervöst och Cambridge tvingade fram en massa hörnor, men Argyle höll ut för 3-2 segern.
Om lagkaptenar och långa inkast...
36-åriga Joe Edwards har varit i klubben sedan 2019 och är en ledare på och utanför plan. Men det kändes redan förra säsongen att det var mest därför han fick spela.
Nyförvärvet Alex Hartridge kan göra osannolikt långa inkast, men som back är han varken snabb eller stark. Hade han spelat utan de långa inkasten?
Wes Harding är lagkapten när Edwards inte är på plan och tar långa inkast när Hartridge inte är på plan. Men han var huvudansvarig för båda baklängesmålen idag och även Stevenages första i tisdags med tveksamma ingripanden.
Är det inte dags att hitta en tredje kapten och skita i långa inkast en stund? Jag vill gärna att vår bästa elva ska spela, och dessa tre herrar ingår inte i vår bästa elva om man bortser från dessa saker.
Cambridge som sämst ett mittenlag
Det är ingen slump att Cambridge ligger där de ligger. Det är ett väldigt välorganiserat lag utan storstjärnor men med dugliga spelare i varje position. De kommer fortsätta att ta poäng från topplagen är min gissning och jag tror inte alls att de riskerar nedflyttning - även om de inte lyckas hålla nuvarande positionen.
Så det är med andra ord rätt starkt att studsa tillbaka och slå dem i sin hemmaborg. Det är nästan två år sedan de senast släppte in tre mål på hemmaplan.
Jag hoppas se samma system hemma mot Reading på lördag, gärna med återvändande Mathias Ross istället för Wes Harding i backlinjen.
