Säsongens betyg
Ett pyspunka till en säsong och det går faktiskt inte att klandra cyklisten när det är däcken det är hål på. Spelartruppen var alldeles för svag och med viktiga stöttepelare långtidsskadade tog säsongen slut mycket tidigare än vi hade hoppats på. Men många spännande junisar har fått chansen och ett steg bakåt är vad klubben behöver så jag ger ändå säsongen slutbetyget 3/10.
Säsongens match
Cagliari-Hellas i oktober var en riktigt kul tillställning med böljande fotboll där vi för en gångs skull såg fina ut, dessvärre slutade det i att de kvitterade i slutminuterna.
Den mest förlösande segern var mot Fiorentina 2 veckor innan julafton, när Orban, som länge visat potential, tillslut fick träff och sköt förlösande hem alla 3 poäng till Verona. Där och då trodde vi att vi hade spikat den sista spiken i Fiorentina-kistan, men de reste sig som Lazarus under andra halvan.
Säsongens bästa respektive sämsta värvning
Bästa värvning är tveklöst Gagliardini som kom gratis efter att Monza blev neddegraderade. Bolltrygg och duktig defensivt, nu 30-år gammal gav han detta unga, ledarlösa laget en stomme. Giovane från Corinthians ska också nämnas som var vår bästa spelare under hösten, innan Napoli köpte honom.
Sämst ut är lagets två dyraste värvningar från sommaren, först och främst Niasse som är 26 år och kom från Young Boys där han varit en startspelare och viktig del av laget. Han fick 10an och tanken var att mittfältet skulle kretsa runt honom. Bortser vi från småskador så har Niasse spenderat den större delan av säsongen på bänken och varit skrämmande medioker när han har spelat.
Amin Sarr måste också nämnas tyvärr, efter ett hyfsat mycket lån till Hellas säsongen dessförinnan har allt gått fel denna. 34 matcher, 0 mål och även ett rött kort. Har även sett kantig ut på bollen som en viss Gyökeres, men Gyökeres har åtminstone kontinuerligt gjort poäng. En säsong att glömma för den 24-årige skåningen.
Säsongens profil
Det här är en av de mest karaktärsfattiga upplagor Hellas vi har haft på länge. Tidigare har det funnits ljusglimtar eller Lee Cattermole-psykfall som har fått en att känna mycket, men denna säsong har många av spelarna bara varit platta.
Med det sagt kom en gigantisk långhårig mittback från Färöarna i vintras, Andrias Edmundsson, som alla hade låga förväntningar på, men han tog direkt en plats i mittlåset och har varit vår bästa mittback säsongen ut.
Spelar med mycket hjärta och även om han kvalitativt inte är mycket att hänga upp i granen tror jag att han kommer att bli en klippa i Serie B.
Säsongens skrik på hjälp
Självklart ingjuter inte en värvning av en mittback från Färöarna mycket hopp i varken ledning eller truppen, men sportchef Sogliano vet alltid vad han pysslar med. Värvningarna visade å ena sidan att klubben nästan kastade in handduken denna säsong, men visade att ledningen tänker långsiktigt, och siktar på att komma tillbaka starkare kommande år. Vågat, men alla imperium måste tillslut falla.
Säsongens hjärtklappning
Egentligen hela februari månad var en rejäl emotionell berg-och-dalbana. Den nya coachen Sammarco kom in och fick fart på spelarna. Vi spelade riktigt bra mot topplagen och förlorade båda matcher på matchens sista spark, medan vi mot bottenlagen var helt klappkassa. Det kulminerade i Napoli-matchen där Lukaku vräkte in bollen på stopptid.
Trots seger mot Bologna efter det kunde man känna att luften hade pyst ur spelargruppen och sen dess har det bara varit en lång ökenvandring mot den oundvikliga avgrunden.
Säsongens Kristallkula
Den nya ägargruppen har inte varit så uppskattad bland supportrar, men det de har givit oss är en ekonomisk stabilitet som gör att vi kan sitta ganska lugna i båten på den fronten, således misstänker jag att det nya projektet startar i höst, och med många nyckelspelare tillbaka från skada och unga spelare, främst Bowie, som ser lovande ut tror jag att vi studsar tillbaka direkt. Bowie gör 17 mål, Suslov hittar äntligen rätt strax bakom Bowie i anfallet och förhoppningsvis ägnar de sommaren åt att bygga upp mittlåset såväl som mittfältet.
Jag tror tyvärr att den högt aktade sportchefen Sogliano kommer att lämna, hans kontrakt går ut i juni 2026 och han kommer nog att gå till klubb på övre halvan, lex Atalanta, Fiorentina eller Lazio. Hoppas också de vaskar Sammarco på tränarposten.
Säsongens bästa symbolbild
(Det är vi som håller i partyt! fritt översatt)
Säsongens serie A-summering
Jag kan tycka att den har fått utstå hårdare kritik än den har förtjänat. Det är absolut ingen minnesvärd säsong, polariseringen mellan botten, toppen och mittenskiktet har sällan varit så tydlig.
Como har underhållit, många av mittenlagen som Udinese och Parma har varit starkare än de har fått kredd för. Men med svag topp och botten och utan underhållningsvärde blir känslan som serie-a tittaren att hela ligan består av Crystal Palace-lag, där säsongen är över halvvägs in. (Dåligt exempel iom Conference vinsten men ni förstår poängen;)
Det ligan verkligen desperat har saknat är alla sina bombers!? Lautaro vinner skytteligan på ynka 17 strutar tätt följt av Malen som kom i januari. Nej, nästa säsong hoppas jag på fler bombers a la Malen - som jag fick äran att se live, vilken spelare!
