Varför har laget så svårt att tända till mot ”sämre” lag?
Vi har pratat om avsaknad av rutin och det stora steget till Allsvenskan. Men då är det ändå något av ett mysterium att laget gjort sina absolut bästa matcher mot mot bättre lag och inför mer publik. Det blir paradoxalt nog så att detta lag någonstans tycks tända till när atmosfären är större. Det borde ju egentligen vara tvärtom, det finns ju som sagt många orutinerade spelare. Sedan kan man som alltid undra varför de inte kan få igång samma energi i den här typen av match, den betyder ju minst lika mycket! Där har laget något att jobba på! För inte är det väl så att de blir mer nervösa när de faktiskt finns viss förväntan? Alltså att de bara älskar att vara underdog? Jag vet inte. Men det är i vilket fall som helst en märklig tendens.
Halmstad blir nervöst viktig!
Degerfors vann. BP sprang iväg. Men om det är något vi lärt oss så är det att en tabell kan vända snabbt! Men med det sagt så går det inte att komma ifrån att nästa match blir otroligt, otroligt viktig. Halmstad på hemmaplan! Hemmaplan, där är laget tryggare och de måste finnas en stark revanschlusta efter dagens match och även mötet med Halmstad på Örjans Vall under våren.
Men . . . Det gäller att plocka fram den där ”nu-jävlar-är-det-på-allvar-känslan”. För det känns nästan som kvalet (viss överdrift).
Det finns inget annat än - upp på hästen igen!
Hur surt det än må vara och hur besviken man än blir så finns det inget annat alternativ än att ta sig upp på hästen igen. Bryta ihop och komma igen. Laget har flertalet gånger visat att de faktisk kan tackla motgångar och att de efter en sämre insats helt plötsligt kan göra en toppinsats (tyvärr gäller ju även det omvända). Så det finns bara en sak att göra. Blicka framåt, träna hårt och förbereda sig så bra som möjligt. För det väntar alltid en ny match runt hörnet. Holmberg och gänget får ju dessutom lite mer att fundera på nu kring startelvan, i och med Hammars intåg i laget.
