Visst, någonstans bakom något hörn lurar en förlust och den kommer närmare för varje match, det vet vi. Särskilt oroande känns det ändå inte. De flesta lag hamnar förr eller senare i någon form av svacka. När den svackan kommer i säsongsupptakten är det mer läge att bli orolig. Då är det nämligen lätt att intala sig att ”vi är så här dåliga”. Har man däremot börjat med segrar har man det att luta sig tillbaka mot. ”Vi vet att vi kan slå vilket lag som helst, närsomhelst och att flytet kommer att komma tillbaka.”
Nu sitter jag inte och direkt väntar på en torsk eller en svacka. Det mesta tyder nämligen på att AIK i vinter är ett väldigt svårslaget lag. När nu dessutom spelet faktiskt blir aningen bättre för varje match är vi många som ser fram emot fortsättningen med tillförsikt. Nämnda fortsättning börjar på onsdag borta mot Oskarshamn.
Oskarshamn har efter sin sejour i högsta serien inte lyckats med det som degraderade lag ofta brukar klara av. Nämligen att - om inte studsa tillbaka snabbt i alla fall bli ett stabilt topplag i Hockeyallsvenskan. Både förra och förrförra säsongerna slutade man åtta för att sedan falla i kvartsfinalspelet. Tittar man på årets trupp ser väl laget ut att göra en säsong i paritet med de två senaste även i år.
Oskarshamn är inte på något sätt ett dåligt lag men jag har svårt att se dem utmana i toppstriden. Man har vunnit fem av sina åtta matcher men då har två av segrarna kommit efter att det stått oavgjort vid full tid. De ”riktiga segrarna har tagits mot Visby/Roma och Vimmerby, som båda är bottenlag, samt mot mittengänget Östersund. Då bör tilläggas att säsongen är ung och lag lär såväl klättra som dala i tabellen framgent.
Även om smålänningarnas trupp inte känns som en topptrupp har man ändå spelare som levererat poäng. Calle Karlsson leder seriens poängliga, vidare ligger såväl Joel Svensson, Filiph Engsund, Axel Elofsson som Matt Brown före AIK:s bästa (som i skrivande stund är Theocharidis) i nämnda liga. Oskarshamn har även som lag gjort fler mål än AIK - dock med en match mer spelad.
Ifall nu onsdagens motståndare har spelare som lyckats skrapa ihop fler poäng kan man till AIK:s fördel säga att vi fördelar poängen på fler spelare. Dessutom har vi spelare som med all säkerhet kommer att börja producera på högre nivå över tid. Jag tänker främst på våra nordamerikaner Pooley, Vesel och Rolston. Där finns det helt klart mer att plocka ut.
Defensiven tycks AIK redan ha satt. Vi släpper in få mål, både p g a att uteförsvaret är tight och spelar uppoffrande men också för att AIK lär besitta seriens kanske allra bästa målvaktsduo. När försvaret är tätt brukar offensiven komma nästan av sig själv på sikt.
Senast mot Nybro fick vi äntligen se lite vägvinnande powerplay. Två PP- mål (tycker dessutom att man borde får räkna Pooleys kasse som ett sådant då det var i spel sex mot fem) och det var inte en dag för tidigt. Ifall spelet i numerärt överläge lossnade i fredags är det bara att tacka och ta emot. Det har vi sannerligen väntat på och det kommer i så fall inte att göra AIK mindre svårslagna.
Därmed kan vi konstatera att det mesta talar för AIK på onsdag. Den där torsken som lär lura bakom något hörn får gärna låta vänta på sig. Det skulle vara fint ifall det här svartgula segertåget rullade på ett tag till.
