Förra säsongen blev inte alls vad man hade hoppats på, Gnaget slutade femma i tabellen och var återigen tvungen att gå skilda vägar med en huvudtränare. I slutspelet tog det slut direkt när MoDo gick segrande ur kvartsfinalserien med 4-2 i matcher.
I år ser vi stora skillnader jämfört med i fjol, Viktor Tuurala presenterades tidigt och många av nyförvärven likaså. Just Viktor Tuurala är jag själv extremt spänd och taggad på. Efter flera framgångsrika år i Kalmar och inte minst i fjol när Kalmar landade på en andra plats i tabellen har nu Viktor Tuurala byggt på sig erfarenheten som förhoppningsvis kommer bli en av många avgörande nycklar.
En ny backuppsättning
Från fjolåret har AIK förlorat Simon Åkerström till Sport i Finland, Alfred Barklund till Björklöven och Jack York till Nidaros i Norge. Simon Åkerström och Alfred Barklund var såklart tunga tapp men man kan heller inte klandra dem att de sökte efter nya utmaningar och ville upp en nivå efter ännu ett misslyckande i Hockeyallsvenskan. Jack York blev väl inte vad någon hade hoppats på och där tycker jag att klubben agerade rätt i att skicka honom vidare.
Istället har fem nyförvärv landat in och det är spelare som jag tror kommer passa både AIK och Viktor Tuurala som handen i handsken. Samuel Jonsson, Tim Theocharidis, Edvin Isén, Martin Schreiber och Olli Vainio. Samuel Jonsson spelade under Viktor Tuurala i fjol och stod då för 20 poäng på 24 matcher innan han lämnade för finska ligan. Tim Theocharidis hämtades från seriesegrande Björklöven där det blev spel under två säsonger. I fjol blev speltiden alltmer sparsam, mycket dock på grund av den otroliga spets och bredd som Björklöven hade tagit in. För två säsonger sedan spelade också han under Viktor Tuuralas ledning, då blev det 44 poäng på 54 matcher vilket också är hans poängstarkaste säsong någonsin. Förhoppningsvis ger Tuurala honom lika mycket frihet i år för då har vi en back som kommer bidra med såväl mål som assist.
Edvin Isén spelade till och från för AIK redan under fjolårssäsongen. Faktum är att Lasse Johansson försökte knyta till sig honom redan tidigare, men Tyresö var då inte villiga att släppa spelaren. Ett intressant namn som under de stunder man fick se honom absolut inte gjorde bort sig Bara för en vecka sedan landade det allra senaste nyförvärvet, Martin Schreiber. En back som hämtats in på lån säsongen ut från Malmö Redhawks. Intressant är att även han har ett förflutet under Viktor Tuurala i Kalmar. Så det är inte att sticka ut hakan när man säger att Viktor Tuurala har haft väldigt mycket att säga till om i årets lagbygge vilket också ingjuter ett lugn.
Olli Vainio är en back som även han hämtats från fjolårets vinnare Björklöven. Men det finns mer Hockeyallsvensk rutin än så, innan Björklöven representerade han Södertälje under två säsonger och på 166 matcher har det blivit totalt 55 poäng. Här har AIK landat in en stark defensiv back som också levererar en del assist.
Sammanfattat känns backsidan både bredare och mer balanserad än tidigare, det finns större uppsidor men också tydlig rutin i Vainio och Theocharidis. Samtidigt som det också finns yngre alternativ med stor utvecklingspotential i Schreiber och Isén
På målvaktssidan har också Jhonas Enroth plockats in från Örebro. Med både Brattström och Enroth besitter AIK nu en stark målvaktsduo som jag tror kommer pusha på varandra bra och få varandra att prestera bättre och bättre ju längre säsongen går.
Fortsatt stark offensiv
Framåt har det också skett en del tapp, det tyngsta för egen del är tappet av Daniel Muzito Bagenda. Fyra raka säsonger blev det i den svartgula tröjan, en spelare som har en speciell plats i AIK-hjärtat. Nu har flytten gått vidare strax söderut till rivalen Södertälje.
Utöver Bagenda har Jesper Emanuelsson, Oliver Tärnström, Ludwig Blomstrand och John Dahlström också lämnat.
Men fortsatt i klubben finns kanske en av de viktigaste kuggarna kvar, Scott Pooley som tog hem årets MVP och poängligan med sina 59 poäng i grundserien förra säsongen. Runt honom har också en hel del spets tillkommit. Tyler Vesel från Brynäs i SHL som tagit upp både HV71 och Brynäs till SHL tidigare. Oliver Johansson som var inlånad har skrivit på ett kontrakt och på det har också Ryder Rolston anslutit från AHL. Ryder Rolston är väl också den spelare som imponerat mest på mig under försäsongen och jag tror att han kommer bli extremt nyttig och viktig för AIKs offensiv den kommande säsongen.
Utöver spetsen finns andra viktiga spelare som stannat kvar. Kapten Oscar Nord, Oskar Magnusson, Daniel Ljungman och Christoffer Björk. Ytterligare en hårt jobbande forward har också plockats in i form av Viktor Lennartsson som kommer senast från spel i Mora. Det man kan säga om årets offensiv är att det känns som att det finns en helt annan och tydligare rollfördelning jämfört med vad vi fått bevittna de senaste åren.
Vad kan vi förvänta oss då?
Viktor Tuurala har gång på gång pratat om att det är ett AIK som alla Gnagare ska kunna känna igen sig i som åker ut på Avicii Arena och senare på Hovet. AIK kommer i år vara ett hårt jobbande lag som inte viker ett tum och det jag mest ser fram emot är den frejdiga offensiven. Jag både tror och hoppas att det kommer att vara ett AIK som är med och kämpar i toppen under hela säsongen. Men att vinna en serie är svårt och ett slutspel ännu svårare än det. Men den spontana tanken jag har är att i år är året man ska gå upp och jag håller faktiskt AIK som den största favoriten till att ta klivet upp.
Först ut väntar förra årets kvartsfinalmotståndare MoDo inför 13 950 åskådare i ett slutsålt Avicii Arena, troligtvis med ett stort bortafölje från Ö-vik. Nu gäller det att sätta prägel på säsongen direkt, hämta hem tre poäng och fortsätta gas a mot SHL
