Robert Kimby har på sina två säsonger i Djurgården stått för fina resultat. Avancemang till SHL under första säsongen i huvudstaden, och sedan en niondeplats i SHL:s grundserie som nykomling i fjol, med bekvämt avstånd till det negativa kvalstrecket. Trots det så fanns det röster inom Djurgårdens supporterled som inte tyckte att laget spelade en tillräckligt bra hockey, och det finns det bevis för.
Djurgården anno 2025-26 överpresterade sina underliggande siffror ganska kraftigt. I flera kategorier såsom förväntade mål och corsi i lika styrka var Djurgården bland de sämsta i serien. I just förväntade mål var DIF -28,59, det vill säga att de förväntades släppa in 28,59 fler mål än de gjorde framåt under grundserien, en notering som var sämst i hela SHL.
Hellberg och juniorernas påverkan
En stor anledning till att de svaga underliggande siffrorna inte straffade Djurgården hårdare stavas Magnus Hellberg. Hellberg var fullständigt enorm säsongen igenom och spelade in många viktiga poäng för Djurgården, han vann också priset som årets målvakt helt rättvist. Han har dock hunnit fylla 35, och även om målvakter ofta har sin ”peak” i karriären senare än utespelare så är det en fråga värd att ställa om Hellberg kan hålla samma nivå som under fjolåret.
För att vara tydlig här så tror inte jag att Hellberg kommer att rasa i prestationerna, men det krävs ibland bara några procents försämring för att utfallet ska bli drastiskt annorlunda, speciellt för en målvakt.
En annan positiv faktor för Djurgården under fjolåret var juniortrion Anton Frondell, Victor Eklund och Viggo Björck. Alla tre har nu tagit steget till Nordamerika och de lämnar ett stort hål efter sig. Om vi återgår till de underliggande siffrorna hade alla tre en positiv effekt på Djurgårdens siffror när de var på isen, där Frondell sticker ut allra mest. Nu har Djurgården visserligen ersatt dessa tre så gott det går mer eller mindre, men att förvänta sig att firma Frondell-Eklund-Björck kommer att ersättas rakt av är naivt.
Därför kan Kimby hänga löst snabbt
Det höjdes som sagt röster mot Robert Kimby redan under fjolåret, och nu när Djurgården går in i ”det svåra andra året” men en något försvagad trupp är känslan att det kan börja storma tidigt. Djurgården har ett helt okej spelschema de tio första omgångarna med motstånd av varierande kvalitet, men jag har svårt att se att DIF ska vara tydliga favoriter i fler än tre av dessa (Björklöven hemma i premiären, Timrå borta i omgång fyra och Malmö hemma i omgång tio).
Nu blir det visserligen väldigt spekulativt, men ponera att Djurgården bara skulle ha tre eller fyra segrar efter tio omgångar, då kan det börja blåsa snålt. Lägg till att många Djurgårdare förmodligen förväntar sig att laget tar kliv spelmässigt sedan fjolåret, vad händer då om det fortsätter att hacka i spelet?
Det är också en faktor som vi inte får glömma, supportrarna alltså. Djurgården är en av sveriges största och mest påpassade klubbar, både från media och supportrar. Det gör att pressen i DIF blir en annan än i till exempel Timrå eller Örebro. Djurgårdare ser sin klubb (med all rätt) som en som ska utmana om SM-guld år efter år och min farhåga runt Robert Kimby är att han inte kan lyfta klubben till den nivån, och att det kan vara läge nu för honom och DIF att gå skilda vägar.
Djurgården sparkar Robert Kimby efter förlust mot Brynäs i Globen den 31 oktober.
