Djurgården var i desperat behov av en trepoängare för att inte fastna i den negativa spiralen, som har inträffat redan i början av säsongen.
Den första halvan av den första perioden hade lite av allt: chanser åt båda hållen, bl.a. bra markeringsspel av Djurgården då Örebro fick börja om några gånger mot offensiv zon. Tur för båda lagen att man slarvade lite också i farliga lägen. Djurgården kom mer och mer in i matchen genom perioden och spelade bra försvarsspel förutom att skapa chanser. Efter sjutton minuter spräckte Djurgården nollan genom allas vår Jacob Josefson, assist från Hudon som gjorde en otroligt vacker snurrfint för att vilseleda sin motståndare. Det gällde bara för Djurgården att inte släppa på aggressiviteten, positionsspelet och allt annat man gjorde bra, inför den andra perioden.
Hellberg räddade Djurgården flera gånger om i första halvan av den andra perioden. Örebro satte hög press under många minuter och efter halva perioden kvitterade Örebro genom Quenneville i ett två-mot-två läge. Det var flertal chanser framför Djurgårdskassen men försvarsspelet var stabilt och positionssäkert. Djurgården var nära att replikera efter 12 minuter med ett delvis öppet mål. Den andra perioden var hyfsat jämn men Örebro fick en-två klara kontringar, för många. Med 58 sekunder kvar var det Djurgårdens tur att spela ett väldigt effektivt passningsspel genom Örebro-trafik, och i mål genom Charles Hudon.
I den tredje perioden dominerade Örebro under dom första 5 minuterna. Djurgården var inte tillräckligt skärpta för att bryta deras forechecking och Hellberg fick åter igen se till att bibehålla ledningen. Men Djurgården kom tillbaka igen i säsongens kanske mest jämna match hittills och Djurgårdslägen saknades sannerligen inte. Med 2 minuter kvar tog Örebro ut målvakten men lyckades inte skapa så mycket, så med minuten kvar tog man dessutom time-out. Efter time-outen lyckades Djurgården spela ut den ur offensiv zon, till slut sätta pucken i öppen kasse… men icke, offside. Vinst, icke desto mindre med 2-1 under ordinarie tid. Äntligen.
Säsongens första trepoängare är ett faktum. Djurgården ligger nu på en tolfteplats i tabellen och Örebro på tionde. Nästa hemmamatch blir redan på lördag mot Linköping, på elfteplatsen.
Hudon, ovärderlig.
Äntligen jobbade alla för varandra, tog initiativ och höll sig kvar i matchen trots att det svängde fram och tillbaka. Man behöll skärpan i försvarsspelet, för en gångs skull får man säga, och kedjeformationerna spelade fortsatt effektivt. Status är oklar kring Nils Åman som klev av under början av matchen. Det skedde under hans första byte där Oscarson mer eller mindre mosade honom mot plexiglaset. Matchens mest lysande stjärna var Charles Hudon som tog viktiga poäng i matchen åter igen, och även denna säsong. Han hotar som få med sin skotteffektivitet. Marcus Krüger som nyss kom tillbaka från skadefrånvaro, tog extra mycket ansvar som center mellan Snively och Wahlstrom, så det var bra att han spelade lite över förväntan så snabbt. Albin Grewe som inte har haft särskilt regelbunden speltid, levererade han med och spelade effektivt anfallsspel, med bl.a. en assist. Och backlinjen ska som sagt inte underskattas heller. Konkurrensen blir förhoppningsvis ännu bättre när Lucas Carlsson är tillbaka. Bl.a. Brouillard visade hur snabbt han kan ställa om och avvärja hot. Och Magnus Hellberg i mål är som vi alla vet, alltid en bra målvakt, i spel fem-mot-fem som i boxplay.
