Calle Järnkrok vände hem till Brynäs efter 13 år på andra sidan Atlanten. En spelare med över 600 NHL-matcher, 300 poäng, ett VM-guld på meritlistan och en gedigen erfarenhet från världens bästa hockeyliga.
Förväntningarna var därför höga när Järnkrok drog på sig den rena dräkten.
Men starten har inte riktigt blivit som någon hade hoppats.
Efter fem spelade matcher står Järnkrok noterad för noll poäng. Premiären är nog en match både Calle och Brynäsfansen vill glömma. Förlust mot de regerande mästarna Skellefteå på bortaplan med 7–2.
I en intervju med Gävle Dagblad, dagarna efter comebacken i SHL, berättade Järnkrok att han drogs med någon typ av skadekänning.
”Det är inte jätteallvarligt men jag hade lite ont under matchen uppe i Skellefteå. Egentligen borde jag kanske ha stått över och inte spelat då. Men det var premiär och då ville jag gärna vara med.”
Nu till frågan: Hur ska Brynäs få igång honom?
I en konstellation med Oskar Lindblom och Anton Rödin har Järnkrok hittills inte noterats för några poäng. Formationen överlag har producerat två mål – Lindblom bägge gångerna.
I matchen mot Linköping, när Järnkrok stod över på grund av sin skadekänning, gjorde Anton Rödin fyra assist och ersättaren till Järnkrok, Gustav Hillström, hittade nätet även han.
Men är det läge att splittra på trion?
Jag tror det.
Får Brynäs bara igång Järnkrok skapar man ett ännu större och bredare offensivt register i laget. En Calle Järnkrok i mål- och poängform hade naturligtvis även kunnat sätta avtryck på det som för stunden får ses som ett sorgebarn – powerplay.
Vad har tränare Gällstedt för alternativ då? Jo, massvis. De senaste matcherna har många formationer varit ineffektiva och kört fast, så att splittra på Jakob Silfverberg och Johan Larsson skulle kunna innebära en återförening mellan Järnkrok och Silfverberg. Vid deras sida skulle antingen Oskar Lindblom, Anton Rödin eller Kieffer Bellows vara aktuella.
En formation med Silfverberg–Järnkrok–Bellows är i mitt tycke ett mycket intressant alternativ. Den kedjan har allt: fart genom mittzon, spelare som är starka på pucken, spelare som är beredda att spela på insidan och, så klart, en hejdundrande finess i offensiv zon.
Bakom där skulle i så fall Oskar Lindblom, Johan Larsson och Anton Rödin kampera ihop. Larsson och Rödin har gjort det förtjänstfullt ihop tidigare och är båda två ettriga, starka och skickliga åt båda håll. Oskar Lindblom har sett något piggare ut hittills, men vi är nog alla överens om att det finns mer att ta av där.
Tredjeformationen med Bobby Trivigno, Jaret Andersson-Dolan och Julien Gauthier har varit Brynäs genomgående bästa och stabilaste under de sex inledande matcherna. Varken tredje- eller fjärdeformationen är högst troligt aktuella för att splittras till förmån för att Järnkrok ska komma igång.
För Brynäs del finns det åtminstone en sak som är positiv: alternativen finns.
Och får man igång Calle Järnkrok, samtidigt som man fortsätter få ut det man vet finns i spelare som Silfverberg, Larsson, Bellows och Rödin, då blir Brynäs ett betydligt bredare och svårare lag att möta.
Nu gäller det för Brynäs att hitta nyckeln till att få ut maximalt av Järnkrok på svensk is igen.
Kanske börjar det med att sätta honom bredvid rätt spelare.
