1 (5) Kan Wolves hålla uppe nivån?
Det blev ingen fortsättning på den positiva känslan från derbysegern mot West Brom. När Wolves reste till Middlesbrough på lördagen slutade det med en 0–1-förlust efter en match där laget hade svårt att hitta rätt i spelet, framför allt under den första halvleken. Det var en besvikelse, inte minst eftersom Wolves hade haft flera veckor på sig att förbereda sig under landslagsuppehållet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det här bara var lagets andra förlust i ligan den här säsongen. Det är alltså inte läge att dra några stora slutsatser av ett enskilt resultat, men det finns detaljer som César Peixoto och hans spelare behöver arbeta med. Det som framför allt blev tydligt var hur svårt Wolves hade att ta hand om bollen när laget väl vann den. Middlesbrough hade mer boll under den första halvleken och Wolves lyckades inte att etablera ett eget spel. Det är en detalj som kan låta ganska enkel, men på den här nivån kan den göra stor skillnad. Ett lag som ständigt lämnar tillbaka bollen till motståndaren får sällan möjlighet att vila med bollen, flytta upp sina positioner och skapa ett eget tryck. Peixoto var också inne på just den saken efter matchen. Han ansåg att Wolves behövde ta bättre hand om bollen och inte försöka skynda framåt vid varje tillfälle. Det var en ganska tydlig självkritik från tränaren, men också en signal om vad han vill se framöver. Wolves ska inte bara vara ett lag som arbetar hårt utan boll. Det måste också finnas en plan för vad som händer när laget väl vinner den. Efter Middlesbroughs ledningsmål blev Wolves bättre och lyckades flytta upp spelet. Laget skapade flera situationer där en bättre sista passning eller ett mer välfyllt straffområde hade kunnat resultera i en kvittering. Det fanns alltså positiva saker att ta med sig, men det går inte att komma ifrån att Wolves återigen fick lämna en bortamatch mot en stark konkurrent utan poäng. Nu väntar en intensiv period där laget snabbt måste visa att man har lärt sig något av förlusten.
2 (ny) Rafiki Saïd är äntligen tillbaka.
En av de mer positiva nyheterna från matchen mot Middlesbrough var att Rafiki Saïd äntligen fick göra sin tävlingsdebut för Wolves. Anfallaren hade väntat länge på att få komma ut på planen efter att ha skadat sig redan i början av försäsongen. Frånvaron har gjort att supportrarna fått vänta på att se vad han kan bidra med, och nu har han åtminstone fått sina första minuter i Wolves-tröjan. Saïd kom in efter att Rodrigo Gomes tvingats lämna planen. Bara några minuter efter inhoppet fick Saïd dessutom ett gult kort efter en situation som domaren bedömde som filmning. Någon drömdebut blev det därför inte resultatmässigt, men det viktigaste var att han kunde komma in och få värdefull speltid. För Peixoto handlar det nu om att gradvis kunna använda Saïd mer. Wolves går in i en period med många matcher på kort tid, och då blir det viktigt att ha fler spelare som kan bidra offensivt. Det går inte att förlita sig på samma startelva varje gång, särskilt inte när spelare återvänder från skador eller landslagsuppdrag med olika förutsättningar. Saïd kan bli ett alternativ både från start och som inhoppare, beroende på hur snabbt han hittar tillbaka till matchformen. Det finns förstås inga garantier för att han omedelbart ska bli en avgörande spelare, men hans återkomst ger tränaren ytterligare en möjlighet att förändra matchbilden. Det såg vi också mot Middlesbrough, där flera av inhopparna hjälpte Wolves att få bättre energi och flytta upp spelet efter paus. Det är lätt att fastna vid förlusten, men för Wolves kan Saïds återkomst vara en viktig del av fortsättningen på säsongen. Nu gäller det att bygga upp hans matchform och se till att han kan bidra mer och mer. Om han kan ge laget fart, rörelse och ytterligare ett offensivt alternativ kan det bli betydelsefullt under de kommande veckorna.
3 (1) Fem matcher på 14 dagar - Wolves tuffaste period hittills väntar.
Det långa landslagsuppehållet är nu bakom Wolves, och det är dags att se vad laget kan göra när tävlingsmatcherna kommer tätt igen. Inför Middlesbrough-matchen handlade mycket av diskussionen om hur spelarna skulle hantera övergången från flera veckors uppehåll till en period med fem ligamatcher på bara 14 dagar. Nu har den första matchen spelats, och den gav inte det resultat som Peixoto hade hoppats på. Det speciella med spelschemat är kontrasten. Först en lång period utan ligafotboll, där tränaren fick möjlighet att arbeta med detaljer och låta vissa spelare återhämta sig. Sedan väntar en period där det knappt finns tid att analysera en match innan nästa står för dörren. Wolves möter Bolton hemma på tisdag och reser därefter till Burnley på fredag. Efter det väntar Portsmouth hemma den 20 oktober och ytterligare ligamatcher under slutet av månaden. För Peixoto blir det här ett test av både truppen och tränarstabens förmåga att planera. Det handlar inte bara om att välja de elva bästa spelarna inför varje match, utan också om att väga in belastning, återhämtning och vilka spelare som faktiskt är redo att spela 90 minuter. Fer López och Jordan James kom tillbaka från landslagsuppehållet med skadeproblem, medan Jean-Ricner Bellegarde behövde hanteras försiktigt efter att ha spelat mer för Haiti än planerat. Samtidigt kan det täta spelschemat också skapa möjligheter. Spelare som hittills fått begränsat med speltid kan få chansen att visa vad de går för. Peixoto har redan visat att han är beredd att förändra matchbilden genom byten, och mot Middlesbrough bidrog flera inhoppare till att Wolves fick bättre fart efter paus. Det finns alltså både risker och möjligheter. Efter förlusten på Riverside blir hemmamatchen mot Bolton extra viktig för att snabbt återställa självförtroendet. Wolves har inte råd att låta ett enskilt nederlag påverka resten av perioden. Nu behöver laget hitta tillbaka till vinnarkänslan, samtidigt som Peixoto ser till att spelarna håller sig fräscha genom en av säsongens mest intensiva perioder.
4 (ny) Saknaden av Raúl Jiménez
Det är svårt att inte tänka på Raúl Jiménez när man ser Wolves spela den här säsongen. Adam Armstrong är ett offensivt alternativ, men det finns en tydlig skillnad mellan de två anfallstyperna. Armstrong har sina styrkor i rörligheten, löpningarna bakom backlinjen och förmågan att hitta ytor i straffområdet. Men när Wolves behöver en anfallare som kan hålla undan en mittback, vinna en nickduell eller ta emot en lång boll med ryggen mot mål blir skillnaden mer påtaglig. Jiménez har en fysisk närvaro som gör honom användbar även när laget inte lyckas etablera något ordnat anfallsspel. Det handlar inte bara om längd eller kroppsstorlek, utan om hur en anfallare kan hjälpa laget att flytta upp positionerna. Jiménez är skicklig på att ta emot bollen under press, använda kroppen för att skydda den och få med sig sina lagkamrater i spelet. När Wolves är tillbakapressat kan en längre boll mot mexikanen ge laget några värdefulla sekunder att flytta upp. Han kan dessutom låsa upp mittbackarna och skapa utrymme för spelare som kommer bakifrån. Det är en egenskap som inte alltid syns i målstatistiken, men som kan vara avgörande för hur ett lag fungerar offensivt. Armstrong är en annan typ av spelare. Han är mer beroende av att få bollar i rätt ytor och kan vara farlig när han får möjlighet att löpa mot mål. Problemet uppstår när Wolves fastnar i ett spel där anfallaren förväntas vinna fysiska dueller mot två mittbackar eller ta hand om höga inlägg. Då blir det svårare att använda honom som en naturlig targetspelare. Matchen mot Middlesbrough visade också hur viktigt det är att Wolves kan variera sitt anfallsspel när motståndaren pressar högt och laget behöver hitta alternativa vägar framåt. Det är förstås lätt att romantisera tidigare spelare, särskilt när resultaten inte går som man hoppas. Jiménez har också haft perioder då han hade problem med formen, men hans betydelse för laget handlar om mer än målen. Han ger Wolves en fysisk närvaro längst fram och gör det möjligt att spela på flera olika sätt. Frågan är därför om Peixoto behöver hitta en annan lösning. Det kan handla om att använda en mer fysisk anfallare när matchbilden kräver det, eller att se till att mittfältarna kommer närmare Armstrong så att han inte blir isolerad längst fram. Oavsett lösning finns det en tydlig lärdom: Wolves behöver inte bara en anfallare som kan göra mål, utan också någon som hjälper laget att spela sig framåt när spelet låser sig. Det är där saknaden efter Jiménez blir som mest påtaglig.
5 (ny) Wolves har fortfarande en bra grund att stå på.
Förlusten mot Middlesbrough var ett bakslag, men det är viktigt att sätta resultatet i sitt sammanhang. Wolves har inlett säsongen med fyra segrar, två oavgjorda och två förluster på sina åtta första ligamatcher. Det ger 14 poäng och visar att laget trots allt har byggt upp en ganska stabil grund. Segern mot Sheffield United följdes av den viktiga derbysegern mot West Brom, och förlusten på Riverside var därför det första riktiga testet efter den positiva perioden. Det finns också skillnader mellan de olika förlusterna. Mot West Ham tidigare under säsongen blev siffrorna stora, men Peixoto har själv menat att slutresultatet inte fullt ut speglade hur matchen utvecklade sig. Mot Middlesbrough var problemet snarare att Wolves inte lyckades kontrollera spelet tillräckligt bra före paus och sedan inte tog vara på möjligheterna efter underläget. Det är olika saker att arbeta med, men båda visar att laget fortfarande har en bit kvar innan det kan betraktas som en riktigt pålitlig utmanare i toppen. Det positiva är att Wolves inte har behövt förlita sig på en enda spelare för att få resultaten med sig. Laget har visat att det kan vinna jämna matcher, försvara en ledning och ta poäng även när spelet inte fungerar perfekt. Men Championship är en lång serie där det snabbt kan svänga. Två segrar kan skapa optimism, precis som en förlust kan få frågetecknen att växa. Det viktigaste nu är därför inte att överreagera på nederlaget, utan att se hur laget svarar. Kan Wolves hitta tillbaka till den organisation och beslutsamhet som präglade derbysegern? Kan spelarna bli bättre på att behålla bollen och kontrollera matcherna? Det är sådana frågor som kommer att avgöra hur säsongen utvecklas. Efter åtta matcher finns det fortfarande mycket att spela för, och Wolves har satt sig i en position där laget kan fortsätta blicka uppåt. Men för att behålla den känslan måste prestationerna bli jämnare och man måste även leverera mot de lag som förväntas vara med i kampen om uppflyttning.
