Jag var orolig för att VfBs period i rampljuset var över. Efter den konstiga förlusten mot HSV och överkörningen av Bayern München, så var jag direkt orolig för vad nästa Hansa-stad skulle åsamka VfB.
Jag behövde vara orolig en liten stund, sedan kändes som att VfB hade hyfsad kontroll på spelet. Som vanligt hade Hoeness skruvat om i laget och skickade fram Nartey som en offensiv mittfältare i en central trio framför Stiller och Karazor. Undav-El Khanouss och Leweling skulle sköta offensiven och efter hand gjorde de detta väldigt bra. Inledningsvis var det hemmalaget som skapade chanser genom Grüll och Nijnmah och hemmapubliken på Weserstadion vädrade framgång. VfB är dock starka i sina omställningar. Undav fick ett mål underkänt, då han var en centimeter offside när han lyfte den in bakom Backhaus. Sedan ställde VfB om spelet och dominerade. Runt minut 40 kom 1-0. Den för dagen lysande Jamie Leweling gjorde sin back och slog ett inlägg till Bilal el Khanouss som nickade in den bakom en chanslös Backhaus. Sedan var Schwabenjungs som getingar. De högg och stack på alla bollar som Werder Bremen försökte med. De bröt enkelt, skakade om försvaret, hade några halvchanser innan Lewling bröt bollen centralt och gick in mot straffområdet och avlossade bössan. Pang. En projektil som small till bakom Backhaus. Jisses. 2-0.
Efter pausen gick det fem minuter så hade Bremens ibland rätt vårdslöse Coulibaly fått sitt andra gula och nu var det uppförsbacke för hemmalaget. De bytte in en del nytt blod, vilket också VfB gjorde. Efter att Bremen faktiskt försökt att få kontakt, så tog VfB återigen över och efter en halvtimme in i halvleken så var det återigen Leweling som kom fri på kanten. han väntade in Undav som vräkte in 3-0 i taket bakom Backhaus. Nu var det verkligen ridå och dagen för Bremen kanske fick den bästa beskrivningen när deras bäste spelare Romano Schmid fick ett frisparksläge utanför straffområdet, men full av ångest och rädsla så drar han den ut till floden. I anfallet efter gör Führich 4-0.
Stabilt av VfB.
