Skellefteå AIK kontrollerade händelserna i inledningen av rivalmötet borta mot Björklöven. Sedan rasade matchplanen samman fullständigt i Umeå. Efter en temposvag insats och ett kostsamt utvisningsslarv lämnade gästerna isen helt nollade – även om vissa ljusglimtar, däribland ett hårt arbetande nyförvärv, gav anledning till framtidstro.
Det som började som en kontrollerad bortamatch förbyttes snabbt i djup frustration för gästande Skellefteå AIK. Efter och att Björklöven tagit ledningen växte hemmalaget in i uppgiften, stängde ner mittzonen och släppte aldrig greppet . Skellefteå lyckades inte mobilisera någon egentlig forcering i den sista perioden, och spelet såg stundtals både trögt och oroväckande långsamt ut på flera händer.
Utöver en iskall effektivitet framför mål fällde ett närmast hårresande slarv avgörandet. Skellefteå AIK lyckades med den ovana bedriften att dra på sig två utvisningar för att ha haft för många spelare på banan inom loppet av kort tid . Det är den typen av misstag och onödiga skitsaker som måste slipas bort omgående – det håller helt enkelt inte när seriespelet väl drar igång.
Faschings inställning stack ut mitt i utvisningskaoset
Disciplinproblemen drabbade bland annat det tunga amerikanska nyförvärvet Hudson Fasching, som fick spendera mycket tid på botbänken under sin debut . Hela tre gånger fick han sitta av lagstraff, trots att han själv var helt oskyldig till lagets slarv med för många spelare på isen.
Men trots den frustrerande debuten fanns det mycket att gilla med Faschings insats. Forwarden visade en heroisk inställning: han jobbade stenhårt i varje byte, ville väldigt mycket och tvekade aldrig att sticka fram näsan där det hettade till. Fasching visade att han vågar vara med och tävla på allvar, och glimtade till flera gånger med sin rejäla storlek och imponerande styrka med pucken.
En annan glimrande debut stod juniorbacken Lukas Nilsson för. Han klev orädd in och tog för sig ordentligt i sina byten, agerade pigg och skapade flera skarpa lägen att både näta och spela fram sina lagkamrater .
I övrigt var det dock glest mellan de offensiva glädjeämnena. Spetskedjorna med bärande namn som Victor Stjernborg, Andreas Johnson och Rickard Hugg slet, men saknade helt den knivskarpa skärpan i avsluten. Det tunga kvällsunderlaget underströks av stjärnan Oskar Lindberg, som drog på sig en utvisning mitt under lagets tänkta slutforcering i den tredje perioden. Inte heller lagkaptenen Jonathan Pudas eller Jonathan Johnson hade någon stor kväll med trissan, där Pudas upprepade gånger fastnade i hemmaförsvarets block .
Plusvarianter i defensiven
Trots den tunga nollningen fanns det defensiva utropstecken att ta med sig hem till Skellefteå. I målet stod Strauss Mann för en fullt godkänd insats. Han sattes under hårt tryck tidigt på grund av ett stundtals svajigt försvarsspel, men svarade för flera kvalificerade räddningar och stod för en riktigt stark tredje period som höll nere siffrorna .
På backsidan visade dessutom Rasmus Bergqvist prov på fin utveckling och tog tydliga kliv framåt i sitt spel tillsammans med Viktor Grahn. Även Arvid Lundberg klev fram och visade att han är en underskattad tillgång i offensiven, medan Pontus Johansson emellanåt glimtade till med bra aktioner i spelet med puck. Framåt var det unga Andro Kaderli som lyste starkast i Skellefteå; han var bäst i sin formation, visade prov på fin fysik och skapade på egen hand flera av lagets farligaste möjligheter.
Mikkel Aagard, Emil Djuse var två som inte spelade den här matchen.
Kravbilden på årets upplaga av Skellefteå AIK är extremt högt ställd. Men ska laget utmana på allvar när säsongen drar igång krävs det att både effektiviteten och den verbala kommunikationen på bytesbänken lyfter avsevärt.
