Trots höstens infall ser HIF:s framtid ljus ut

Det ska erkännas att jag själv, som säkert många andra, har tyckt och tänkt mycket under den första delen av säsongen. Efter hemmaförlusten (0-1) mot Lund i maj skulle jag gå så långt som att säga att det vid tillfällen såg ut att vara helt fritt från idéer eller tendenser överhuvudtaget. Men ibland, som fotbollssupporter, får man den stora förmånen att bli påmind om varför man är just fotbollssupporter. För vilket kollektiv Max Lindén fått ihop. Vilken styrka. Vilket lag. Det är ingen sprudlande anfallsfotboll man bevittnar på Österås IP, men det är ett försvar med en sådan stabilitet att det är svårt att se hur andra lag i Ettan ska kunna ta sig genom det. Detta var särskilt tydligt i segern borta mot Lund (0-3!). Lika tydligt var det när vi höll igen (och till och med drev matchen stundtals) mot Superettanlaget Landskrona BOIS i 119 minuter innan ett långskott slank genom. En annan insats som är värd att lyfta fram är när vi i den senaste matchen, mot Eskilsminne, utan vår kapten och mittback Adi Terzic, höll ännu en nolla. Innan säsongsstarten var det nog få som trodde att vi skulle stå här i september som Ettan Södras formstarkaste lag med sex raka vinster, bara tre poäng bakom serieledaren.

I helgen väntar derby hemma mot Kristianstad. Ett Kristianstad som förvisso placerar sig på nedflyttningskvalplatsen, men som i helgen besegrade dåvarande andraplatsen Åtvidaberg med imponerande 5-2(!). Helgen efter det bär det av till Vångavallen för toppmöte mot serieledarna Trelleborgs FF. Jag vet inte hur ni andra HIF:are känner, men jag kan konstatera att jag själv har lagt pessimismen bakom mig och ser på resterande del av säsongen med en inte så blygsam hoppfullhet.