Samuel Zurawski på Hamburgredaktionen delar med sig av sina tankar om storklubbens första säsong i Bundesliga sedan 2017/18. Han pekar även ut vad som krävs för att bli ett stabilt lag i Bundesliga de kommande åren.
Är du nöjd med säsongen?
– Till sist, ja. Det var på många sätt en märklig säsong som innehöll allt från fantastiska ögonblick till ett gäng usla insatser. Det är klart att under långa stunder så var det inga muntra miner hemma i TV-soffan. De djupa dalarna var väldigt djupa och länge hängde kontraktet på en skör tråd. Det saknades kontinuitet i elvan på grund av olika anledningar, det var en del problematik utanför planen och många spelare kom inte upp i nivå eller så klarade de inte nivån. Många magiska ögonblick vägde dock upp för allt som inte stämde och till syvende och sist handlade den här säsongen om att hålla sig kvar och det lyckades vi med.
Är ni redo för det andra svåra året?
– Jag vill tro det. Det finns självklart stor potential i föreningen. Det som oroar är att det kommer att behöva ske relativt stora rotationer i spelartruppen och under den gångna säsongen kändes det som att truppen aldrig blev riktigt klar. Kan Hamburg få sina pusselbitar på plats i god tid tror jag vi har goda möjligheter att landa in i mittenskiktet av tabellen och sakta men säkert etablera sig i Bundesliga igen. Mycket handlar såklart om att få träff på sina nyförvärv, HSV arbetar fortfarande med relativt små medel och då krävs det att investeringarna betalar av sig. Albert Grønbæk ska vara så gott som klar, han väntas kosta runt 50 miljoner kronor, en spännande spelare (som han visade i slutet av säsongen) men en skadehistorik som oroar. HSV arbetar också för att få loss Fabio Vieira, det känns som ett långskott med tanke på den höga prislappen men skulle vi lyckas knyta till oss honom är mycket på mittfältet löst.
Tror du att Polzin är en tränare som kan göra er till en stabil klubb i Bundesliga?
– Personligen tycker jag det är svårt att få grepp om Polzin. Ena veckan känns han som ett geni, andra veckan tar han beslut som jag har svårt att förstå. Det är dock svårt att ogilla en "Hamburger jung" som tagit sig hela vägen från Nordtribune till chefstränare. Med rätt förutsättningar tror jag att han kan fortsätta göra ett bra jobb. Dessutom har Hamburg provat allt i tränarväg, då menar jag allt. Lite kontinuitet och stabilitet på tränarbänken är direkt nödvändigt för HSV. Han är en ung, progressiv tränare och förhoppningsvis kan Hamburg vara mer klara som lag redan från omgång ett nästa säsong och då tror jag på Polzin.
Vilket nyförvärv har varit det bästa respektive sämsta?
– Utan tvekan så var Luka Vušković det klart bästa nyförvärvet. Det går nog att skapa sig ett case för att han var ett av hela ligans bästa nyförvärv, även om det bara handlade om ett lån. Mittbackstalangen opererade på en egen nivå och utan honom är det högst oklart om HSV hade klarat nytt kontrakt. Jag tror att Luka kommer växa till en av världens bästa på sin position och den här säsongen var en fingervisning. Lugn och trygg med bollen, markeringssäker, stark i duellspelet och målfarlig, killen har allt.
Det finns, tyvärr, ett gäng kandidater för vem som var det sämsta nyförvärvet. Det beror på givetvis på vilka parametrar man väljer att väga in. Jag väljer ändå att peka ut Damion Downs. Amerikanen anslöt på lån från Southampton under vintern och åstadkom absolut ingenting. I långa stunder kändes det som att bollen och han var två motpoler som inte ville samarbeta. Steget till Bundesliga var till synes för stort, på sju starter och fem inhopp blev det noll poäng och ett gäng undermåliga insatser.
Vilken spelare får absolut inte lämna under sommaren och vilken position behöver förstärkas för att in ska ta nästa kliv?
– Delar av årets startelva var inlånade spelare och däribland spelare som inte får försvinna men som naturligt kommer att försvinna. De två viktigaste spelarna under året upplaga, Luka Vušković och Fabio Vieira kommer att återvända till sina respektive klubbar (Tottenham och Arsenal) och det är föga troligt att de återvänder. Därtill återvänder Sambi Lokonga också till Arsenal, en spelare som också hade en fin säsong. Av den så kallade kärntruppen är det väl egentligen ingen som är oersättlig, Heuer Fernandes, Muheim, Capaldo och Remberg är väl spelare som jag gärna ser stannar och det känns troligt att det också blir så.
I och med att vår bästa mittback och mittfältare lämnar kommer det krävas att dessa ersätts. Därtill behöver HSV förstärka ytterbackspositionerna, yttrarna och forwardsrollen. Offensiven var ett sorgebarn i år och att en mittback och en central mittfältare vann interna skytteligan på sex mål säger en hel del. En utpräglad nia kommer vara en nyckel, en roll som ingen lyckades göra till sin under den gångna säsongen. Det kommer förmodligen hända en hel del under sommaren och det ska bli intressant att se hur Sportchef Claus Costa väljer att forma laget och vilka spelare han lyckas locka till Norra Tyskland.
Om vi blickar framåt, hur ser framtiden ut för din klubb?
– Som HSV-supporter har pessimism blivit vardag och allt som oftast har framtidstron varit rejält vacklande. För första gången på väldigt länge känns det dock som att det går att vara försiktigt positiv, med betoning på försiktig. Vi som följer Bundesliga vet hur oberäknelig ligan kan vara och lika snabbt som det kan gå upp kan det gå ner. Jag tror det är förståndigt att behålla båda fötterna på jorden och acceptera att det kommer ta tid innan HSV är en klubb att räkna med mig, och det är jag helt okej med. För HSV handlar om att bygga en stabilitet över tid och ta små steg hela tiden. Det är absolut inte roligt, det kommer också i perioder vara frustrerande men i slutändan högst nödvändigt. Det är omöjligt att se in i framtiden men min prognos är att HSV, likt Augsburg, Mainz och Freiburg kommer att bli en stabil klubb över tid som har möjlighet att utmana om Europaplatser om låt säga fem år.
