ALLSVENSKAN BJÖD PÅ EN OMGÅNG SOM HADE ALLT – OCH LITE TILL
Allsvenskans åttonde omgång blev en sådan där omgång som verkligen satte spår. Det bjöds på toppbesked, tunga bortasegrar, ett Malmö i fritt fall, ett Sirius som fortsätter rusa fram – och så ett Göteborgsderby som tog över hela omgångens rubriker.
För det går förstås inte att börja någon annanstans än på Gamla Ullevi. Det första derbyt mellan Örgryte IS och IFK Göteborg på 17 år blev dramatiskt, laddat och till slut avbrutet efter allvarliga händelser på läktaren. Matchen fick pausas flera gånger, en brand uppstod bland supportrarna och till slut beslutades det att den inte skulle spelas klart under måndagen. I stället återupptogs den dagen efter inför tomma läktare. Det var ett derby som skulle handla om fotboll, rivalitet och känslor – men som i stället kom att präglas av kaos, avbrott och scener som ingen vill se.
Sportsligt blev det ändå en enormt viktig seger för IFK Göteborg. Blåvitt vann till slut med 3–2 och fick med sig tre blytunga poäng i bottenstriden. För Örgryte blev det däremot ännu ett tungt bakslag i en start där poängen inte riktigt vill komma.
Samtidigt fortsätter Sirius att tåga på. Segern borta mot Djurgården gör att Uppsala laget befäster serieledningen och visar att den här starten inte längre kan avfärdas som en tillfällighet. Sirius spelar med självförtroende, effektivitet och en tydlighet som gör att de just nu är laget alla andra jagar.
Hammarby skakade dessutom av sig finalförlusten i cupen på bästa möjliga sätt. Hemma mot Malmö FF studsade Bajen tillbaka med kraft och demolerade skåningarna med 4–1. Det var ett rejält statement från Hammarby – och ännu en tung smäll för ett Malmö som fortsätter att se obalanserat ut.
Häcken imponerade också stort. Att åka till Strandvallen och vinna borta mot Mjällby är aldrig enkelt, men Häcken gjorde jobbet, höll nollan och tog tre starka poäng mot ett lag som varit svårspelat under säsongsinledningen. Det var kanske inte omgångens mest högljudda seger, men det var en av de mest imponerande.
I botten börjar läget samtidigt bli allt mer pressat. Halmstad jagar fortfarande sin första seger och Kalmar drogs djupare in i bottenstriden efter förlusten mot Brommapojkarna. Men nu riktar vi fokus mot spelarna och tränaren som stack ut allra mest. Här är Analysrummets lag från Allsvenskans omgång 8.
MÅLVAKT
Leo Cavallius, IF Brommapojkarna 
Cavallius var hela skillnaden när BP slog Kalmar med 1–0. Det här var inte en match där målvakten kunde luta sig tillbaka och njuta av en lugn eftermiddag. Kalmar tryckte på hårt, hade 24 avslut, nio på mål och skapade 2,15 i xG, men fick ändå inte in bollen. Då måste målvakten lyftas. Cavallius gjorde åtta räddningar, varav fem på avslut inne i straffområdet, och höll BP kvar när Kalmar började rada upp chanser. Det var räddningar i flera olika lägen: nära mål, från distans och när Kalmar tryckte på som mest i slutet.
1,84 förhindrade mål säger också mycket om hur tung hans insats var. BP gjorde sitt mål, men utan Cavallius hade det inte räckt. Han gav laget trygghet, tog det som skulle tas och lite till. Det här var utan tvekan Leos förtjänst, som såg till att alla tre poäng stannade kvar hemma på Grimsta.
FÖRSVARARE
Victor Eriksson, Hammarby IF 
Eriksson stod för en sådan mittbacksinsats som lätt hamnar lite i skuggan när laget vinner med 4–1 och Besara gör hattrick. Men hans match var väldigt viktig. Malmö hade ändå spelare som kunde hota, och Hammarby behövde en mittback som var stark i duellerna och lugn när bollen kom in bakom eller in i boxen. Där var Eriksson riktigt trygg. Han vann alla sina sex luftdueller, alla tre markdueller och blev inte dribblad förbi.
Sju brytningar och elva defensiva bidrag visar också hur ofta han läste spelet rätt innan Malmö hann skapa något större. Med 35 av 40 passningar rätt hjälpte han dessutom Hammarby att spela sig ur situationer utan stress. Han hade även ett avslut på mål och var nära att få utdelning framåt. Det var verkligen en väldigt ren, stark och imponerande defensiv insats som visar varför han är en av Allsvenskans bästa mittbackar.
Harry Hilvenius, BK Häcken 
Hilvenius stod för en väldigt mogen insats i Häckens 1–0-seger. Han är också bara 18 år, men spelade med ett lugn som gjorde att det inte märktes. Mjällby fick trycka på mer efter paus, särskilt med en man mindre när de började slå längre och fylla på i boxen, men Hilvenius stod rätt och tog många av de enkla men viktiga besluten. Han vann alla sina fyra luftdueller, hade fyra rensningar och sju återvinningar, vilket visar att han både kunde försvara ytan och vinna tillbaka bollen.
Med 61 av 66 passningar rätt var han dessutom väldigt trygg i uppspelen. Det är starkt i en bortamatch där Häcken behövde ha tålamod och inte stressa bort bollen. Han gjorde inget spektakulärt, men just därför blev insatsen så bra. Hilvenius spelade enkelt, säkert och vuxet. Hans beslut på planen och sättet han agerar på är verkligen långt över hans ålder.
Felix Eriksson, IFK Göteborg 
Felix Eriksson gjorde sin klart bästa match för säsongen när Blåvitt tog en livsviktig derbyseger. Från vänsterbacksplatsen var han både stabil och väldigt viktig framåt. Han låg bakom mycket mer än bara det sena segermålet. Redan vid 1–0 är hans aktion en del av den sekvens som sätter tonen för IFK Göteborg, och matchen igenom vågade han fylla på när lägena kom. Men det stora ögonblicket kom förstås i slutet.
Efter att ÖIS kvitterat till 2–2 hade matchen kunnat glida Blåvitt ur händerna. Då kliver Eriksson fram i 90:e minuten, hamnar rätt i straffområdet och sätter 3–2 med ett avslut som betyder enormt mycket. Han hade fyra avslut, träffade ribban en gång och gjorde målet som avgjorde. Samtidigt var han trygg med bollen, 36 av 41 passningar rätt, och vann sex av åtta markdueller. Det var en komplett insats i precis rätt match.
Hampus Skoglund, Hammarby IF 
Skoglund gjorde en väldigt stark match från sin högerbacksplats. Han var inte bara en spelare som följde med upp ibland, utan en stor del av hur Hammarby tryckte ner Malmö. Med 99 bollkontakter var han hela tiden med i spelet, och mycket av Bajens lugn på högerkanten kom genom honom. Han tog plats högt, fyllde på när läget fanns och gav laget ett extra alternativ framåt.
Samtidigt gjorde han ett stort jobb bakåt. 14 defensiva bidrag, sju tacklingar, tre brytningar och sju återvinningar visar att han inte glömde sin grundroll. Det fina med insatsen var balansen. Han var offensiv utan att bli vårdslös, och han hjälpte Hammarby att både anfalla och vinna tillbaka bollen snabbt. I en match där Bajen var mycket bättre än Malmö var Skoglund en av spelarna som fick laget att se så stabilt och komplett ut.
MITTFÄLTARE
Marcus Lindberg, IK Sirius 
Lindberg gjorde en riktigt stark mittfältsmatch när Sirius tog en tung seger borta mot Djurgården. Han var inte bara med och höll ihop laget centralt, utan klev också fram i ett viktigt läge offensivt. När Djurgården hade tagit ledningen var det Lindberg som dök upp i straffområdet och satte 1–1 efter Heiers passning. Det målet ändrade matchen, för Sirius fick ny kraft och kunde ta över mer.
Men hans insats handlade inte bara om målet. Han hade 87 bollkontakter, 55 av 65 passningar rätt och elva passningar in i sista tredjedelen. Samtidigt gjorde han ett enormt jobb utan boll med 17 defensiva bidrag, tre tacklingar och nio återvinningar. Han sprang dessutom näst mest i matchen. Det var en komplett mittfältsinsats där han både gav Sirius kontroll, energi och ett viktigt mål.
Abdoulaye Doumbia, BK Häcken 
Doumbia gjorde en sådan match som visar hur mogen han redan är, trots att han bara är 18 år. Som defensiv mittfältare gav han Häcken kontroll i en svår bortamatch på Strandvallen. Mjällby brukar vara tunga att möta på sin hemmaplan, men Doumbia var ettrig, stark i pressen och hela tiden nära situationerna där matchen skulle vinnas. Han hade 19 defensiva bidrag, flest på planen, och stod för fem brytningar, åtta återvinningar, tre tacklingar och ett blockerat skott. Det är siffror som säger mycket om hur mycket han stängde ner.
Samtidigt var han trygg med bollen, med 52 av 58 passningar rätt, och hjälpte Häcken att spela sig ur press när Mjällby försökte trycka på. Det var inte en flashig insats, men den var väldigt viktig. Doumbia gav Häcken energi, balans och ett mittfält som kunde stå emot när matchen blev tuff.
Nahir Besara, Hammarby IF 
Besara gav det bästa möjliga svaret efter några matcher där han varit ifrågasatt. Mot Malmö klev han fram som en riktig kapten och tog över hela matchen. Straffen till 1–0 satte tonen, men det var inte bara ett straffmål som byggde hans insats. Han fortsatte hota, tog avslut, hittade ytor mellan Malmös lagdelar och var hela tiden den spelare Bajen kunde spela genom när de ville göra något farligt.
Målet till 2–0 kom efter att han själv vågade avsluta, och 3–1 visar hans känsla för boxen när han dyker upp rätt och nickar in bollen. Sedan spelar han även fram Victor Lind till 4–1. Tre mål, en assist, åtta skapade chanser och nio avslut säger nästan allt. Malmö kunde aldrig få kontroll på honom. Det här var inte bara en stark match, det var en Besara-show.
ANFALLARE
Tobias Sana, Örgryte IS 
Sana är fortfarande spelaren som ger Örgryte mest kvalitet i offensiven. Han har en ganska fri roll, men gillar att utgå från vänster och därifrån hitta passningar, väggspel och ytor mellan motståndarnas lagdelar. Trots sin ålder finns det fortfarande en tydlig klass i det han gör. Mot Blåvitt var han inte alltid med i spelet så mycket som ÖIS hade behövt, men när han väl fick bollen hände det saker. Han står för två assist, först till Hofvanders 1–2 och sedan till Paulsons sena 2–2. Det är två aktioner som håller hög nivå och som nästan räddade poäng åt ÖIS.
Tre lyckade dribblingar, två skapade chanser och 13 passningar in i sista tredjedelen visar också att han hela tiden försökte hitta vägar framåt. Sana är inte längre en spelare som springer sönder matcher, men han har fortfarande blicken och fötterna som kan ändra dem.
Sebastian Clemmensen, IFK Göteborg 
Clemmensen fick starta derbyt efter att ha varit bänkad i flera matcher, och han tog verkligen chansen. Han kan spela på båda kanterna, men här var han mest aktiv från höger och gav Blåvitt ett hot som ÖIS hade svårt att få kontroll på. Det var mycket som gick genom honom i första halvlek. Han spelar fram Erlingmark till 0–1 och sedan Brantlind till 0–2, vilket gav IFK Göteborg ett jätteläge i matchen.
Två assist på 70 minuter, tre skapade chanser och en stor chans skapad säger mycket. Men det var inte bara sista passningen. Han spelade med mod, ville ha boll och tog initiativ när Blåvitt behövde någon som drev på offensiven. Att han byttes ut kändes faktiskt märkligt, för han var en av lagets bästa spelare och hade förtjänat att få spela hela matchen.
Robbie Ure, IK Sirius 
Ure var helt avgörande för Sirius seger på 3Arena. Som anfallare gjorde han inte bara målet till 2–1, utan var också den som serverade Neo Jönsson till segermålet. Det säger mycket om hur viktig han var i Sirius offensiv. Han var hela tiden jobbig för Djurgårdens backlinje, både genom att hålla i bollen och genom att hitta rätt passning när laget väl kom fram.
Målet visar hans känsla framför mål, där han är på rätt plats och sätter dit bollen från nära håll. Men assisten till 3–2 är nästan lika viktig, för där visar han att han inte bara är avslutare utan också kan göra andra bättre. Fem skapade chanser, en stor chans skapad och två skott på mål visar hur mycket han påverkade. Sirius behövde någon som kunde vara både målhot och spelpunkt. Ure var båda delarna, och det var en stor anledning till att serieledaren vann igen.
OMGÅNGENS TRÄNARE
Andreas Engelmark, IK Sirius 
Engelmark är omgångens tränare efter en seger som säger väldigt mycket om Sirius just nu. Att åka till 3Arena, hamna i underläge och ändå vinna med 3–2 mot ett Djurgården i bra form är starkt, särskilt med 8–2-smällen från förra året i minnet. Men det viktiga är inte bara resultatet, utan hur Sirius gjorde det. De tappade inte sin struktur efter 0–1, utan växte in i matchen och hittade ytorna som Djurgården inte klarade av att stänga. Sirius hade mindre boll, men skapade ändå 2,09 i xG, nio skott på mål och fyra stora chanser. Det visar att Engelmarks lag är väldigt tydligt i vad de vill åt: de behöver inte äga matchen för att styra de farliga ytorna.
De vann bollar, gick snabbt framåt och fyllde på med rätt spelare när lägena kom. Samtidigt vågade de fortsätta spela även efter Djurgårdens 2–2, i stället för att sjunka och försvara en poäng. Det är kanske det mest imponerande. Sirius ser trygga ut i sin idé, även när matchen svänger. De har nu slagit flera topplag, är fortfarande obesegrade och leder serien tydligt. Det går inte längre att kalla det tillfälligt. Engelmark har byggt ett lag som både tror på sitt spel och går segrande ur de stora matcherna.
ELVAN I SIN HELHET
Håller ni med om elvan? Saknas någon spelare från omgång 8? Skriv gärna i kommentarerna vem ni tycker borde ha fått en plats.
