Under tisdagskvällen stod det slutgiltigt klart: Ajax nya tränare heter Miguel Ángel Sánchez Muñoz – eller kort och gott ”Míchel” för vänner och bekanta.
Efter att Óscar García misslyckades med att kvalificera laget till Europaspel (åtminstone spel vi inte behöver skämmas över), har spekulationerna gått varma om vem som ska ta över rodret efter den taktlöse spansken. I och med att Girona till slut packade sitt pick och pack och degraderades till Segunda División efter en fullständigt håglös säsong, stod dörren öppen. Míchel ansluter sig närmast från det modlösa katalanska laget och har skrivit på ett kontrakt med Ajax som sträcker sig till sommaren 2028.
Att Ajax plockar en tränare som precis har åkt ur den spanska högstaligan med huvudet före kan vid en första anblick framstå som ännu en holländsk snedfylla – en incident grov nog för att motivera ett akut AA-möte. Men sanningen bakom Míchels fotbollsgärning är betydligt mer nyanserad än det bittra slutet i Girona. Redaktionen kan hänvisa till valfritt Girona-forum för en inblick i var frustrationen faktiskt riktas. Låt oss säga att Míchel lämnar "Albirrojos" med ryggen fri och huvudet högt, om man ska tro supporterskaran.
Med ett Girona som mest betraktats som en anonym filial i City Football Group, lyckades Míchel utmana Real Madrid och Barcelona om ligatiteln hela vägen in i våren 23/24. Genom en hyperaggressiv, fartfylld och fullkomligt respektlös anfallsfotboll som nästan kan påminna om totalfotboll (!) dundrade klubben in i Champions League för första gången i sin historia. Míchel hyllades som nästa stora tränare. Det bör dock noteras att detta skrivs i preteritum, och de som har plockat upp de kontextuella ledtrådarna bör förstå att så inte längre är fallet.
Nu återstår det bara att se om Míchel kan upprepa sina vitröda glansdagar i ett rödvitt lag som för närvarande gör allt för att inte drunkna under sin egen tyngd.
Redaktionen önskar dig välkommen, Míchel.
