Kopierat från VLT i länken
" Popovic första drag som sportchef - Det är nummer ett
Snart 20 år har gått sedan han inledde sin ledarbana i Gulsvart. Nu är Peter Popovic tillbaka i hemstadens klubb – för att skapa ett mer lokalt förankrat VIK?
– Jag tror att det är en igenkänningsfaktor för fansen. Det får man inte underskatta, säger VIK:s nya sportchef till VLT
Det är bråda dagar i Tammerfors för Peter Popovic.
Samtidigt som han för bara några dagar sedan presenterats som VIK:s nya sportchef, och därmed är hett villebråd för stora delar av svensk sportmedia, håller han för fullt på sig att förbereda sig för slutspel som assisterande tränare för det Tappara som vann grundserien i Finland.
Med fem titlar på de senaste tio åren, senast tre raka 2022–24, är målet för Tappara den här våren enkelt: Att lägga ytterligare ett guld till samlingen för finsk hockeys moderna dominant.
– Absolut, det är det vi siktar på. Sen får vi väl se om vi kan gå hela vägen, säger Popovic när VLT når honom under en hektisk dag mellan möten och fler telefonintervjuer
Det är också först när säsongen i Tappara är över som Peter Popovic fullt ut kommer att ta sig an sin nya roll som sportchef på hemmaplan i Västerås. Men det är också en roll han ser mycket fram emot.
– Det känns spännande. Otroligt spännande. Jag känner väl någonstans att jag börjar bli klar som tränare och jag ska hem. Jag kände också att jag ville inte hålla på och fara runt, sitta och pendla eller bo någon annanstans. Det hade kanske blivit en tidig pensionering då, i värsta fall. Men nu dök det här upp, och jag känner fortfarande att jag brinner och tycker om att tävla. Det var inte svårt.
Hur gick rekryteringsprocessen till?
– Den har pågått flera månader, egentligen. Jag har gjort två teams-intervjuer plus vanliga telefonsamtal fram och tillbaka, och lite sms. Så den har pågått ett tag.
De brinner, de har stora hjärtan, de är hundra procent. Vi behöver ännu mer av det
Genom åren har en stor diskussionspunkt runt hockeyn i Västerås varit VIK:s oförmåga att ta vara på den kompetensen som finns lokalt bland ex-VIK:are i stan. Det fick möjligen även Peter Popovic känna på när han 2024 kontaktades som potentiell ersättare till Karl Helmersson, något som till slut bara rann ut i sanden när kontakten aldrig följdes upp av klubben.
Men den här gången var det annorlunda.
– Det var ju ”Julle” (Patrik Juhlin) som tog kontakten. Så där har du ju en ex-VIK:are. Bara det kändes annorlunda. Jag känner ”Julle” rätt så bra. Han har bara ett läge och det är hundra procent, och det är det jag gillar med honom. Han har ju det här brinnet som jag pratar om. Det är det som behövs om vi ska göra en omstart. Vi behöver ha in flera såna. Jag tycker ”Stiffen” (Stefan Holmgren) också är en sån. De brinner, de har stora hjärtan, de är hundra procent. Vi behöver ännu mer av det.
Har du en tanke på hur man kan involvera kompetensen som finns i stan i ditt jobb?
– Först och främst är det väl om vi kan bygga ett litet team där runt laget som blir bra med såna här människor som brinner och har drivet, vill utveckla och bli bättre. Vi behöver ju kanske hitta en identitet, vilka vi är. Även hur vi ska spela, en spelidé. Det är några bitar att hugga in i, och jag är införstådd med att det kommer bli en del att bita i.
Med Patrik Juhlin i styrelsen, Peter Popovic och Stefan Holmgren i den sportsliga ledningen, och Johan Gustafsson med kontrakt på tränarsidan, är den VIK-förankringen nu stor i olika lager av klubben.
Popovic tror dock också att det är viktigt med en lokal stämpel även på spelartruppen.
– Ja, det tror jag. Jag tror att det är en igenkänningsfaktor för fansen. Det får man inte underskatta. Sen gäller det att få hem några som fortfarande har något kvar att ge också, som vill hem då.
Du pratar om det här med att hitta en identitet, en kultur. Vad är din bild av vad VIK ska vara för klubb?
– Om man landar lite i värderingar så är det hjärta, det är ödmjukhet. Sen går det att utveckla det här och få med mer saker. Det är ett jobb som behöver göras varje dag, och det måste kanske börja med oss. Energi, glädje, att det blir positivt, att det är kul att komma till hallen. Men också när man kommer in genom dörren, att man är villig att offra hörntänderna hundra procent.
Vad är din bild av var klubben har gått fel sen man spände bågen och siktade mot SHL för fem år sen?
– Jag tror att det var det som var felet. Du måste kanske först gå till slutspel, sen behöver du kanske gå till en semi. Du kanske till och med behöver ta dig till en final och förlora finalen. Titta på Djurgården, de har flest SM-guld av alla och förlorade två raka finaler innan de gick upp. Så man måste liksom gå längre i ett slutspel innan man börjar prata om att gå upp. Först hitta en stabilitet, en grund, och sen börja lyfta uppåt i tabellen och börja närma sig, så man får smaka på det och få blodad tand för att sen ta nästa steg.
Det är med start den här sommaren som VIK sakta men säkert ska börja lägga den grunden. Med Peter Popovic kvar i Finland och Tappara en tid till kommer mycket av det att landa på Stefan Holmgren.
– Något som kommer vara en nyckel för oss nu, det är ju scouting. Eftersom de flesta säsonger är slut så går det inte att åka och se någon live, utan det blir till att gnugga video och ta in referenser, och bygga ett lag också med mindre budget än de senaste åren. Men det är som jag säger, det är därför det krävs folk med energi som brinner för det här.
Vad finns det för hörnstenar i ett truppbygge som måste sitta för att det ska bli lyckat?
– Nummer ett är ju Oliver Håkanson. Sen är det tränare, vi har bara en på kontrakt. Som jag förstår det så behöver vi ha in lite centrar, så det är också något vi behöver se över.
Hur viktigt är det att inte bara scouta hockey utan också personligheter, att prata med spelare i regelrätta arbetsintervjuer?
– Det tror jag är jätteviktigt. Vi behöver få in folk som har karaktär och vill till Västerås. Folk som är hungriga, vill utvecklas, vill framåt. Så det är också självklart en viktig del i bygget.
Med Peter Popovic på plats och Stefan Holmgren som assisterande sportchef är den sportsliga ledningen runt A-laget bredare än innan. Däremot saknas alltjämt en klubbchef sedan Carl Juborg abrupt lämnade för ett år sedan, och det är något den nya sportchefen vill se ändring på.
– Det skulle jag absolut vilja ha in. Någon som visar vilket håll vi ska segla åt.
Du har verkat i betydligt större klubbar än VIK. Vad har vassa klubbchefer betytt för de klubbarna?
– Det finns någon slags lugn och trygghet när man varit i några stora klubbar, kan jag väl tycka. Och det är klart att de får de ju av en stabilitet och såna bitar. Vi skulle nog behöva ha in någon, helst i närtid om det finns budget för det "
